"Vet inte", svarar jag, med mitt för tillfället gravt tillbakabildade smak- och luktsinne. "Men jag blev mätt".
Annat kan jag inte säga om den mozarellafyllda kycklingfilén med potatis- och sparriskompott och tomatchutney.
"Vill du inte ha en cappucino", frågar han.
"Pärlor för svinen", replikerar jag. "Tar den hellre en annan gång."
Precis när jag skall gå kommer A och E.
"Va, skall du gå nu, när vi kommer"?
"Ja, jag är ingen kul person idag."
"Du ser inte kry ut", säger E.
"Så farligt är det inte ändå", säger jag. "En promenad kanske gör susen."
Lätt snöyra och kyligt vinddrag ledsagar mig ner till södra hamnpromenaden.
Långt därute på älven, sitter entusiasterna.
Jag huttrar till, och går hem.
Andra bloggar om: Luleå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar