måndag, september 28, 2009

Dysimagisk

Är du en dysimagier? Kanske vet du inte vad det är. Men hur en dyslektiker fungerar känner du förmodligen till.

Jag vet inte om det finns ett ord som heter dysimagi. Ordet dyker först upp i en liten artikel i dagens DN Kultur (Pappersupplagan). Anders Annikas (jo, han heter så) ondgör sig över en sak, som även jag har retat mig på. Nämligen hur många verkar acceptera förvrängning.

Själv reagerar jag direkt. Andra kan sitta och stirra på en TV där bilden är fullständigt overklig, utan att reagera. Jag tänker på oajjdskriiiiiiiiiin.

Ledsen. Men jag ser inte ut så här:

Inte ens efter ett glas champagne.

Tydligen spelar det ingen roll för en del personer, som glatt stirrar vidare, helt fascinerade över alla tum, som TV-skärmen representerar. Huvudsaken är att det är stort, verkar det som.

De måste lida av dysimagi, dvs bristande förmåga att läsa bild.





(Det handlar förstås om teknik, som inte alltid för utvecklingen framåt. Fenomenet uppstår när gamla tv-inslag ska visas på bredskärm och distributören inte bryr sig om hur det är inspelat. Jag tycker det är nonchalant och har svårt att acceptera det. Tack och lov har jag ännu ingen bredbildsteve. Och när den dagen kommer, hoppas jag att dysimagierna har fått sluta som teveproducenter.)

*****


Andra bloggar om: , , ,

From förhoppning

"Frisk, arktisk luft sveper ner över landet", säger meteorologen.

Jo, minsann! Det känns. Särskilt efter en sådan fin och varm sensommarhelg som nyss avslutats.

Får vi nu bara hoppas på samma meteorologspråk i november, december, januari, februari och mars också.

*****

söndag, september 27, 2009

Ängdalsro 26 september efter solnedgången



(Klicka gärna på bilden)


*****


Andra bloggar om: , ,

Ja, det blev förstås ...

.. middag där på kvällskvisten efter bastun.

Vi började med en bruschetta på stenugnsbakat rågbröd från Avan, med frästa norrbottniska kantareller, vitlök och havssalt. Enkelt och urgott.

Huvudrätten var helgrillad oxfilé, i så där fint rosaskimrande och saftiga skivor, som bara smälter i munnen. Rostade grönsaker till och en sallad på ärtskott. Såsen var av hemlig art med smak av ost.

Till detta serverades hemliga viner. Inte mindre än tre olika. Trodde vi. Det hela var fixat som en vinprovning, dvs alla viner serverades parallellt. Vi doftade, vi snusade, vi smackade och rullade med tungan. Bedömde och undrade.

När täckelset föll visade det sig att det var samma vin i alla glas. Förutom en väsentlig och kul detalj. Det var tre olika årgångar. 1993, 1995 och 1997. Intressant att årgångarna kan skilja sig så. 95:an var mesigast. 97:an godast till en början. Men sedan tog 93:an priset. Vinets namn: Brunello di Montalcino. Finns i en mängd varianter på Systemet. Jag vet faktiskt inte vilken av dessa vi drack. Men det var i vilket fall samma sort i alla flaskorna. Kul vinprovningsidé.

Dessert blev det förstås också. Vaniljkokt päron på hallonspegel, grädde och mintchoklad.

Å kaffe.
Å cognac.
Å bra musik.
Å kul snack.

Och god sömn framåt småtimmarna, långt efter midnatt.

Ett varmt tack till vårt värdpar M. och A.


*****

Höststrand



*****

lördag, september 26, 2009

Och ännu efter . . .

. . bastun kan vi sitta ute i den, faktiskt, ljumma kvällen för att svalka oss. Vi hör svaga vågor mot stranden. En sjöfågels vingslag över vattenytan. Stilla samtal i väntan på middagen.

Framme

Äntligen helg

Vissa lördagar måste man jobba. Det kräver våra kunder av oss. Helgen känns lite stympad.

Men nu på eftermiddagen bär det iväg ut mot havet. Inte vårt, men goda vänners.

torsdag, september 24, 2009

Skrajset

Med spriten ska vi blaska.
Virusdöd på flaska.

Då uppstår en brännande fråga:
Hur ska man våga?
*****

onsdag, september 23, 2009

Och vad har vi lärt oss idag då

Jo ... Att polisen inte lärt sig nånting.
*****

Polack?

Att sitta i kontorslandskap har sina för- och nackdelar. Ibland är det väldigt bra att ha lite koll på vad som händer runt omkring. Och ibland blir det riktigt kul.

- Hur är det nu man gör en skärmdump,?
- Control och Print screen, säger jag.
- Få se, var....?
- Där uppe. Fjärde från höger.
- Jaha. Där det står PrtSc, säger A. Hon uttalar det som ett ord.

- Vadå, frågar B, som snappat upp delar av vår konversation från en annan del av lokalen. Honom har jag ju nyss bokat. Vad är det med den?

*****

Ekonomiskt omogna

Läser i bladet om att ett vaktbolag i Luleå anställer 48 personer. Det är väl bra att folk får jobb.

Men när jag ser orsaken blir jag lite fundersam.
Bolaget skriver i ett pressmeddelande:
"Finanskrisen har medfört att alltfler konsumenter väljer bort kreditkort till förmån för kontanter. Många tycker att det ger bättre kontroll över ekonomin. Även försäljningen av begagnade produkter ökar i kristider och där används nästan bara kontanter. Det stärker behovet av säkra transporter."

Dessutom ska ett nytt valv byggas i Umeå (Trettio mil söder om Luleå!???) för förvaring av kontanter, berättar företaget.

Tänk - jag trodde vi hade kommit längre i utvecklingen. Är det fortfarande så att "många" inte kan hålla koll på ekonomin om man inte har sedlar på fickan? Sådant pratades det om när de flesta kort var så kallade kreditkort, mer än betalkort. Och det var längesedan.

När jag sedan hör morgonens nyheter på radion om ett spektakulärt rån, som verkar ha genomförts med helikopter i en värdedepå i Svealand, så ter sig nybygget i Umeå och nyrekryteringen i Luleå än märkligare.

Men det är klart. Åtgärderna följer ju regeringens så kallade "jobblinje". Hederlig, som ohederlig spelar mindre roll. Rånare, väktare och poliser får mer att göra.

*****


Läs mer i DN. Eller hos SR.

söndag, september 20, 2009

Jag tycker mycket bättre om ...

...



Bilden lånad från serieforum.se utan lov.


*****

Jag hoppas verkligen ...

.. att inga statliga stöd utgår för att genomföra kyrkovalet. Det tycker jag medlemmarna i klubben får betala. Precis som i alla andra frivilliga sammanslutningar.

Men när man ser valpropagandan kan man lätt få för sig att det är allas angelägenhet och att kyrkan ska styras politiskt precis som staten.

Fast med tanke på det låga valdeltagandet spelar det kanske ingen roll alls. Ett spel för gallerierna bara.
*****
Andra bloggar om: , ,

lördag, september 19, 2009

Bara en bild



När solen gått ner.

(Klicka på bilden, så ser du även att sälarna kommit till sitt grund i vänstra delen av bilden, borta vid ön. Där tillbringar de förmodligen natten.)

*****

Recept

Nu är det ju inte så att jag bara ägnat dagen åt att elda. Jag har naturligtvis bakat höftlimpa också. Och eftersom det heter höftlimpa så är det bakat på en höft.

Här är "receptet":
  • Blanda lämpliga mjölsorter i en stor bunke med
  • torrjäst
  • rapsolja
  • salt
  • en näve solrosfrön kan också få hänga med
  • och en knapp liter vatten som gärna kan vara lite ljummet
Bearbeta till en smidig deg. Eller, egentligen behöver den inte vara så smidig. Bara det blir en deg. Det där gjorde jag när jag diskat frukostdisken.

Låt jäsa. Håller den på att krypa ur skålen, dänger du till den ordentligt så att den lugnar sig igen. Det kan du göra en gång till om den verkar obstinat.

Under tiden kan du t.ex. gå ut och röja på tomten, som jag.

När degklumpen börjar titta över kanten för tredje gången har det gått en fem-sex timmar.
Då bakar du ut den i tre limpor. Sen är det vilopaus. Ta en slummer, en dusch, eller promenad. Du hinner läsa lite i favoritboken också.

In i ugnen (översättning för skåningar: ugg-nen, eftersom ni säger Aggneta åt de stackare, som egentligen heter Agneta med ett "ang" i början.). Det bästa är om den är varm. Det går liksom fortare då. Låt den gärna vara 225 grader, när du sätter in limporna, men sänk till 175 grader direkt.

Sedan kan du läsa några fler kapitel, för det tar cirka 35 minuter innan limporna vill ut igen.

Så här blir de:



Och så säger folk att det är jobbigt att baka matbröd.
Va!??

*****

Förmodligen en dödssynd

Denna sensommardag, med ljumma vindar och sol, har jag nog gjort mig skyldig till ett slags frosseri.

Jag har röjt. Ris, grenar, kvistar, småträd. Förra hösten parkröjdes på vår allmänning. Från vår stuga har vi sett hur avklippta grenar legat och gulnat i sommar och nu när markvegetationen börjar glesna (Blåbärsriset döljer inte så bra längre.), så ser det för skräpigt ut i vårt grannskap. Nu tog jag tag i saken.

Eldslågorna stod upp mot den blå himlen flera meter höga. Jag bar och stretade och fyllde på i flera timmar. Det tar aldrig slut. Svetten lackar. Det är varmt i luften och hett vid elden.

Jag tycker det är kul att elda. Inte så att jag har pyromanistiska (heter det så?) böjelser, men ändå.

Så slår det mig plötsligt. Här står jag och eldar upp något som egentligen skulle kunna användas på ett bättre sätt. Allt går upp i rök, och ingen energi tas tillvara.

Om till exempel en namibisk familj såg mig, skulle de förmodligen gråta. De, som får slita ihop bränsle genom att i sitt torra ökenlandskap vandra långa sträckor.

Denna dag har jag förmodligen slösat upp en årsförbrukning.

*****

Stilla morgon

Jag kommer nedför trappan från sovrummet. På väg för att fixa frukost. Drar upp rullgardinen i entréfönstret och ser en soldisig morgon, med lugnt hav. På grundet på andra sida fjärden ligger fyra sälar och gonar sig. Koltrast och bofink hittar godsaker i det fuktiga gräset.

Musiken från gårdagskvällens lilla fest hos grannarna några hus bort har för länge sedan tystnat. Ungdomarna hade fått föräldrafritt och lär sova länge idag.

*****

torsdag, september 17, 2009

Bara en bild



Urberg.


*****

Näe

Ledsen. Men jag vägrar!

Dagligen får jag massor med förslag. Inga skamliga (än så länge) men inte heller några särskilt intressanta. Förlåt alla, som vill ha mig med i sina kåmmjoooonitis. Men jag ser inte nyttan, glädjen, meningen med att registrera mig på någon sajt (nu senast Netlog och Badoo), som sedan bombarderar mig med ännu fler förslag. Jag känner ju er. Har era mejladresser. Och ni har min. Så är det något är det bara att mejla.

bert.bodin@telia.com.
Inga hemligheter, ingen registrering.

Vad vill ni?

*****


Andra bloggar om: ,

onsdag, september 16, 2009

Spänningen är olidlig

Imorgon torsdag, får vi veta om vi tillhör Sverige, eller inte. Då lägger alliansregeringen fram ytterligare en portion fetfläsk.

Regeringen satsar 1,5 miljarder.
"Infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) säger till Rapport, att det både handlar om att förbättra vägar och järnvägar i hela landet."


*****


SVT Rapport idag.
SVT Nordnytt igår.

Andra bloggar om: , ,

tisdag, september 15, 2009

Oväntade upprepningar

När man, som jag, bott och arbetat i samma relativt lilla (nåja!) stad sedan länge, är det rätt intressant att studera gatulivet. (Se förra inlägget!) Många som rör sig i lunchvimlet känner jag igen. Många andra är helt okända; turister, byspejare, de som på många håll kallas "bridge- and tunnelpeople", och andra.

Man kan tro att igenkännandet betyder att utsikten är tråkig och förutsägbar. Inget kan vara felaktigare.

Plötsligt uppenbarar sig någon person, som man inte sett på sisådär 10-15 år. Och oj (!!!) så gammal han har blivit.

Det är märkligt spännande att konstatera.

*****

Där sitter ...

.. bloggaren och tomstirrar ut mot gatan, medan lunchkaffet svalnar.

måndag, september 14, 2009

Blott Sverige

Jag ägnar mig åt lyx. Varje dag. Redan till frukost. En nyttig lyx, dessutom. Så lyxig att vi inte har råd med den själva utan skickar bort den för "förädling" och retur till oss. Ja, inte jag, alltså. Här är kretsloppet redan slutet.

För några år sedan var det den norska laxen, som åkte världen runt några varv innan den hamnade på våra bord.

Nu är det de svenska blåbären. De sägs vara nyttigare än alla andra blåbär. Och väldigt många. 250 000 ton. Min lyx består alltså av färska blåbär i morgonfilet. Den extravaganta vanan kan jag ägna mig åt, eftersom jag är lyckligt lottad med en stugtomt, där 1500 av de 1700 kvadrameterna består av blåbärsris. Alla år har det blivit riklig skörd. Årsbehovet täcks utan problem.

Hur det nu är, så är vi generellt urusla på att ta vara på denna rikedom. Ja, inte jag. Men du. Och du. Och de flesta andra. Vi importerar plockare från andra länder under dubiösa former, låter dem jobba med grovgörat, och sedan exporterar vi blåbären till Kina och andra länder i Asien.

Samtidigt importerar vi blåbär av sämre sort, från USA, Kanada och Polen, bland andra länder. Tranbär, som vi har en hel del av också, hämtar vi i Tyskland. Här säljs bären med tjusiga produktnamn. Blue Berry, blåbärstabletter som ska ge oss god syn. Tillverkas i Danmark.

Är vi inte lite väl blåögda? Skulle vi inte kunna fixa det där själva. Vi har tre gånger så mycket bär i Sverige som i Finland. De förädlar sina inom landet. Men det duger tydligen inte till oss.

Nej - låt arbetslös ungdom gå ut i skogen. Låt dem för jösse namn få en kort tid i friskluften med full a-kassa och tillskott av blåbärsförsäljningen. Det är ju, som sagt en liten, liten begränsad tid, som det är aktuellt. Låt en seriös uppköpare ta hand om råvaran och bygg en fabrik för förädling. Blåbären räcker både till Blue Berry, och till Frödinge med sina pajer. Tro det eller ej. Det blir över till annat också.

Blott Sverige svenska blåbär har.



*****


Läs mer om blåbärskarusellen i DN.

Andra bloggar om: ,

Likhet inför lagen

Jag tycker mig ha märkt att ju mer ett brott/rättsfall/misstanke medieexponeras, desto "glamourösare" advokat.

Peter Althin kopplas till Ghezalifallet.

Kan man önska vilket försvar som helst?

*****


Andra bloggar om: , ,

söndag, september 13, 2009

Bara en bild



Nyskördat.


*****

En annan strand

Givetvis tar man emot en sådan inbjudan med glädje.
- Vi hämtar er hemma klockan ett i eftermiddag.

Sedan bär det iväg till båthamnen. Bilen lastas ur och båten lastas i. Jag får en flytväst som ser ut som en exploderande karamellpåse, och sedan brusar vi ut över havsviken. En rätt kort och snabb tur, med solen i ansiktet och fartvind i håret.



En stund senare blir det Kallax, Oskars och Oskars, skrubbad mandelpotatis, tunnbröd (mjukt och hårt), lök, gräddfil, Hallands fläder och Norrlands akvavit.

Surströmmingslunch i goda vänners lag.

Tack för en trevlig eftermiddag, R. och M.

*****

lördag, september 12, 2009

Utsidan

Så blev det. Denna soliga sensommardag fick den södra och mest solblekta väggen en uppsnyggning. Vår stuga är bestruken med enbart järnvitriol. Timmer blir snyggast så, och underhållet är ganska enkelt. Men det tog några timmar av dagen förstås.

Gräsklippning och vedklyvning stod också på schemat. Vädret var idealiskt för utejobb. Tack för det, SMHI, som lovat mulet. Några moln såg vi, men de var lätt räknade.

Insidan fick förstås också sitt. En slummer före middagen. Min tur att inta köket idag. Det blev en drink med mörk rom, Martini Bianco, en dutt vinbärssaft (hemgjord och ej så söt), färska blåbär och åkerbär. Toppad med sodavatten.

Ingen hel förrätt, men väl en fräsch klick Kalixlöjrom, kryddad med whisky och på finhackad purjo. Serveras direkt på sked, bara att sleva in och klämma mot gommen. Mmmmmmmmm.

Huvudrätten blev suovas, lättstekt med palsternacka, vinbärsmarinerat äpple och tranbär i cognac. Min godaste broccoli därtill.

Glass och lingonkaka till dessert.

Ingen dålig lördag.




*****

Nä ...,

.. man kanske skulle gå ut och måla sydfasaden.




*****

fredag, september 11, 2009

När hissen inte går ända upp

Det verkar som att vår hittills enda f.d. Guantanamofånge, fixat till det för sig igen.

Korkat.
Verkligen korkat.

*****


Andra bloggar om: ,

torsdag, september 10, 2009

Jeaftigt

Tur att de finns. Naturskyddsföreningen och Plus. De tog ikväll upp en rätt skrämmande företeelse, nämligen giftiga kläder. Det har gjorts flera gånger förr, men förtjänar att upprepas gång på gång, tills det blir rättning i leden.

Den rättningen borde vi alla bidra till. Börja med att ställa krav på de kläder du köper. I kvällens program var det allas vår uniform, jeansen, som fick sig en känga. Särskilt ett märke som HM jobbar med. Cheap Monday. Billigt förstås. Nja... i alla fall inte i längden för vår miljö, eller rent av vår hälsa. (Det där hänger ju ihop. Det verkar inte alla ha insett.)

Prislappen berättar inget om kvalitén. Även dyra jeans (över 1000:- kronor, vilket är fullständigt hutlöst.) innehåller långt över tillåtna giftvärden enligt den undersökning som gjorts.

Själv kommer jag att fråga min "leverantör" hur de säkrat att jag inte går omkring med giftiga jeans. Jag betalar aldrig mer än 6-700 för ett par. Snygga förstås. Alltid sydda efter kroppsform, vilket är mer än man kan säga om de flesta modeller som ses hasa kring på gator och torg med grenen i rännstensnivå. Men det var en annan sak.

Gör slag i saken.
Kräv besked om dina kläder.


*****


Läs mer på PLUS hemsida.
Läs mer, och gå med i Svenska Naturskyddsföreningen.

Har du städat ...

.. din dator på sista tiden? Eller någonsin?

Jag har gjort det. Senast igår. Med lyckat resultat. Ja, alltså, jag har alltså inte städat bort virus, varken svininfluensaditon, trojaner, eller andra sabotage- verksamheter, som en del märkliga varelser sitter och micklar med.

Vår bärbara dator har gjort stora insatser under åren. Den har snurrat på och fungerat bra i många lägen. Visst har den också börjat bli lite trög ibland på sistone. Men det har främst gällt starten. Får den bara komma igång i sin egen takt, så går den som en blixt sedan.

Däremot har den under det senaste halvåret börjat låta. Ibland som en svag vind. Ibland som en bättre hårfön. Väldigt irriterande. Det enda som hjälpt är att dra ur elsladden och låta den jobba med bara batterikraft ett tag. Då lugnar den ned sig. Det har också hjälpt att ställa upp datorn på högkant, när man gjort en paus.

Det var det som ledde mig på rätt spår. Jag insåg att den behövde luft och att här behövde städas. Med dammsugare. Sagt och gjort. Munstycket mot utblåset och mot luftintaget på undersidan av datorn och så full sprutt på dammsugaren.

Vilken skillnad. På sin höjd en liten viskning, emellanåt. Men mestadels helt tyst. Fullständigt fantastiskt. Datorn är som ny.

Pröva själv får du se.

*****

måndag, september 07, 2009

Tack och lov

Jag behöver nog inte oroa mig för svalornas väl och ve i framtiden.

De har redan börjat träna in sig på nya lösningar.

*****


Andra bloggar om: , ,

söndag, september 06, 2009

Nu går det undan

Tänka på jul nu! När vi fortfarande har meteorologisk sommar, med ljumma nätter och varma dagar, trots frånvaron av sol. (Nåja - Den blinkade till under eftermiddagen igår och lyste skönt.)

Efter en osedvanligt slö söndag, där vädret varit gråtrist och inget blev gjort, mer än en promenad, känns det läskigt att komma hem till stan och läsa söndagens DN, som rapporterar att årets Blossaglögg smakar clementin. Förboka den bör man göra om man inte ska bli utan, berättas också.

Ha! Den bluffen går inte jag på. Det är bara första sändningen till systembutikerna som brukar ta slut. Sedan finns flaskorna i mängd. Årets upplaga är ovanligt snygg. Ja, flaskan alltså.

Men det är väl bara att acceptera att tiden rusar; om knappa tre och en halv månad vänder det.


*****


Andra bloggar om: , ,

lördag, september 05, 2009

Rånlandet 05 september kl 23.24



Efter att ha vunnit kvällens omgång av När och Fjärran stort, går jag ut på gården och ylar mot månen.

Kvällen är ljum och stilla. Havet ligger rofyllt. Jag ser det inte, men anar dess närvaro. I lugna andetag.

Mitt ylande ger inget svar.
Hade jag trott det?

*****

Bara en bild



Stamställe.


*****

Ingenting

Du vet hur det brukar bli. Det är skitväder och man beslutar sig för att det som var planerat att göra inte går att genomföra. Uteaktiviteter alltså.

Man beslutar således att man inte ska göra någonting alls. En bra bok. Ett gott fika, eller något annat icke väderberoende.

Så här blev det:
  • Efter frukost sattes matbrödsdegen.
  • Kökskranen demonterades under spänning för att vi skulle komma åt att putsa lilla köksfönstret ordentligt.
  • Skräp kördes till återvinningen i Råneå.
  • Morötter och potatis skördades liksom säsongens sista åkerbär.
  • Matbrödsdegen tas om hand och blir till limpa.
  • Sillunch i solen. (Jo, den kom fram.)
  • Misslyckad promenad till samfällighetsordföranden med protokoll som ska skrivas på. Men han var inte hemma.
  • Lyckad transport av den samägda vedklyven på dragkärra från Tony och Margareta.
  • Eldar i bastun.
  • Tar ett bastubad.
  • Drink.
  • Middag.
Som vanligt alltså. Typisk sysslolös dag.


*****

Trådlöst

Här sitter de. Fortfarande. Förmodligen funderande på när det är dags att åka till Afrika.

Hörde i radions direktsändning från Kosteröarna i morse (Naturmorgon P1) om att de såg "sommarens sista svala". Det lät lite deppigt. Och med tanke på att svalorna ännu inte startat från Norrbottens kustland, tror jag att chanserna att se svalor i Götaland är stora ännu ett tag.

Men en sak funderar jag över: Var ska de sitta, den dagen när allt går på mobilt bredband?




*****


Andra bloggar om: ,

fredag, september 04, 2009

Känt

Tack och lov har klimatet tydligen haft semester under sommaren och gett oss sol, sol och sol.

Men nu har det vanliga veckomönstret börjat framträda igen. Vackert utanför kontorsfönstren och skitväder på helgerna.

Det känns igen.
Det helgregnar. (Förutsätter att detta ord kommer in i nyordboken 2010!)

*****


Andra bloggar om: , ,

torsdag, september 03, 2009

Ibland blir det nästan för mycket

Kommande helg äger den årliga Kulturnatten rum här i stan. Det är gratis, och det är mycket.

När jag ser programmet blir jag alldeles matt.
Därför avstår jag. Orkar helt enkelt inte välja.

Föredrar istället att gå på ett och annat enstaka noga utvalt guldkorn någon annan gång i höst.

*****

Aj, aj

Där försvann den chansen.
Då är det bara att betala fullt pris. 50 spänn.
Man tackar för varningen.









*****


Andra bloggar om:

tisdag, september 01, 2009

Monstret på balkongen

I rätt många år nu, har vi haft en liten främmande varelse på vår balkong. Den har hemförts från Kroatien av en bekant. Till oss kom den i en liten engångsmugg av plast och var cirka 7 cm i strumplästen. Eller i blasten, kanske man säger om plantor.

Vi kände igen den. Många gånger har vi sett den på murar i Grekland. Odlad och förvildad. Med små tjocka blad, för att stå emot solens starka strålar och med majblommesmå blommor, som bara slår ut i klart solsken.

I flera år höll den sig i skinnet. Men för några år delade vi den och har nu ett exemplar hemma i stan och ett annat i stugan.
Hjärtreva. Foto: Marianne. Nya äventyr.

Och nu har något hänt. I år har det lilla livet plötsligt drabbats av storhetsvansinne, sedan den lilla krukan placerats på en stor, övergiven kruka som tidigare huserat ett litet träd. De taniga skotten hamnade ovanpå jorden i den stora krukan och rotade sig.

Från att ha varit en hanterlig, cirka 25 cm stor planta, ser den nu ut som om den skulle vilja ta över hela balkongen. Syskonet ute i stugan är kanske hundradelen så stor.

Har någon sett något liknande?



Krukan den tagit i besittning är ca 70 cm i diameter och lika hög. Grenarna hänger alltså ner till golvet och hotar kväva bl.a. en stor amaryllis. Man ser den stackaren försöka sticka upp ett blad, till vänster i bild. Bladen har varit lite dryga centimetern innan elefantsjukan satte in. Nu är de minst 5 cm långa och vissa bortåt 8 cm.

Har du sett "Triffidernas dag", en skräckfilm från 60-talet, som handlade om några märkliga växter, som plötsligt förändrades?
Vågar vi sova med öppen balkongdörr i natt?

Kanske ses vi imorgon.
Kanske?!!

*****

Stundom för vi rätt så ...

.. intelligenta samtal via vårt interna MSN här på jobbet.

Det är en svindlande filosofisk höjd på meningsutbytena.



Klicka om det är svårläst.

*****

Bara en bild



Triangeldrama.


*****