Men uppnäst som vanligt. Det är hon.
Återstår att få bilder på Amiralen, som bevärdigade oss med ett kort besök igår. Men allra mest vill jag få fatt på den skygga Vinbärsfuksen, som för första gången visat sig här. Den sistnämnda oerhört vaksam och skygg. Vi får se hur det blir med det.
*****
Andra bloggar om: Natur, Fjärilar
5 kommentarer:
Jo, frun ser onekligen litet mopsigt härjad ut. Med all rätt. Kanske är hon snart året. I människoår då en 70-80 stycken. Flyger i en generation från början av augusti, övervintrar och flyger igen från april/maj. Att som fjäril bli kanske något över året är exeptionellt, de flesta blir bara veckor eller några månader gamla.
Något bjöd du väl damen på, något sött att dricka, juice, sockervatten kanske.
Jag har skådat Vinbärsfuks för första gången i år. Den 24 april. Fjärilen satt lågt på en trädstam nere vid älven och gonade i solen, bedårande vacker. Vågar ingen utförlig beskrivning men brunorange med svarta fläckar och gyllene prickar. Vingarna vilt flikiga litet mer hos hanen än honan.
Tror den tillhör familjen Praktfjärilar. Har inte du skrivit om den? Fuksen har ett tydligt litet vitt c på bakvingens undersida som är signifikant för arten. Detta c har gett den dess vetenskapliga namn (Polygonia c-album). Album betyder vit på latin. Detta lilla c borde mycket väl kunna ses via en kikare för någon okulärbesiktning tror jag inte fjärilen går med på med hänvisning till artens klena nerver.
Hälsa Amiralen med de vackra rödoranga ordensbanden om han kommer. Sockervatten står nog inte överst på hans agenda men säkert dricker han rom.
thord wiman: Men den här frun var nog av tidig augustifamilj. Vi har inte sett till sorgmanteln alls på våren/försommaren i år. Den här såg väldigt fräsch ut.
Jag håller med om vinbärsfuksen. Svaga nerver. Har aldrig sett maken till vakenhet. Det är inte lätt att komma den inpå livet.
Amiralen har jag till och med fått att äta hur handen. Ett indianlikt smygande mot den blomma där den satt, och ett krossat blåbär räckte.
Häromdan UPPTÄCKTE jag att de klippt ner "min"fjärilsbuske. -Fan ta dem- för jag har VAKTAT den. Jaja nästa är kommer den upp mer snyggare.
Fin bild. Jag är sams med fjärilar om man bara är lugn. Vi brukar ha MÅNGA i den busken. Med fjärilsblomster. Även sorgmantel har varit på besök.
Kram
/Susanne
Amiralen fick man dock syn på idag. :)
Utan att bjuda på rom... ;)
iZac: Jo, den har också besökt oss. Märkligt att dessa små varelser orkar ta sig hit ända från södra Europa. De klarar inte svenska vintrar utan migrerar varje år. Tyvärr mot döden, för de hinner inte tillbaka till sina övervintringsplatser.
Skicka en kommentar