.. om stadsflytten i Kiruna. Bevara eller inte bevara? Det är frågan.
Projektet är gigantiskt. En hel stad ska flytta på sig. En stad som dessutom i alla tider varit menad och varit en mönsterstad på många sätt. Jag har själv bott där i sammanlagt 11 år. Under mina första år och en omgång till i tonåren. Älskade stan.
Många vackra och annorlunda byggnader finns där. Trähus i säregna modeller, s.k. bläckhorn. Stadens kyrka valdes till Sveriges vackraste byggnad för ett antal år sedan. Stadshuset har också fått pris. Och det är väl värt ett besök innan det försvinner.
För det går inte att flytta allt. Och det går inte att bevara allt. Kanske är det också så att mönsterstaden kan uppstå på nästa ställe, med ny spännande arkitektur. Naturligtvis kommer en del byggnader att kunna flyttas. Men det får bli bonus.
En sak som jag tyckte mycket om med Kiruna var utsikten från vårt hem på nionde våningen. Vintermorgnar med ett panorama över en rosafärgad fjällvärld, där Kebnekaise var mitt i blickfånget. Den utsikten finns förstås kvar i evighet. Men ....
Något jag absolut inte kan förlika mig med är att stan ska flytta österut. Nere på låglandet där det ofta var tio grader kallare än inne i stan. Där naturen är platt och rätt ordinär skogsmiljö. Där bullret från flygplatsen kommer att märkas. Och framförallt ..
De framtida Kirunaborna kommer inte att se ett endaste fjäll från sina bostäder. Från sin stad.
Varför finner ni er i det?
En gåta.
*****
9 kommentarer:
Att följa med nattväktaren på sin kvällstur i Ærøskøbing och höra honom berätta om den lilla köpingen, dess historia och byggnader. Är väl så intressant ifall man är det minsta intresserad av arkitektur och samhällsbyggnad. Allting står kvar till allas beskådan.
Även den arkitekturintresserade katten gillar i skymundan hänga med nattväktaren och på lite avstånd höra honom berätta om köpingen. Nästan det enda som jag kunde höra under en sådan tur och märka av katten var lite "klapper" från typ en takränna. Ljudet uppstod när katten fann något var intressant och han viftade på sin svans. Ibland kunde jag höra honom småprata med fåglarna och det är inga kattljud.
T.ex vart man än går i den lilla staden så befinner man sig alltid i lä, husen står kvar och skyddar. (Dvs inte som i Luleå). Det är kvarleva från gamla dagar när det fanns mycket djur i den lilla staden. De skulle, liksom människorna, inte behöva utsättas för havets iskalla vindar.
Jag vet inte riktigt vad man uppe i Kiruna vill vakta och värna om när man vill flytta staden. Om det inte är djuren och människornas livskvalitét som prioriteras, vad är det då? Kapitalistiska intressen?
* Lite mer om en svensk tolkning av Nattväktarstaten
Att följa med nattväktaren på sin kvällstur i Ærøskøbing och höra honom berätta om den lilla köpingen, dess historia och byggnader. Är väl så intressant ifall man är det minsta intresserad av arkitektur och samhällsbyggnad. Allting står kvar till allas beskådan.
Även den arkitekturintresserade katten gillar i skymundan hänga med nattväktaren och på lite avstånd höra honom berätta om köpingen. Nästan det enda som jag kunde höra under en sådan tur och märka av katten var lite "klapper" från typ en takränna. Ljudet uppstod när katten fann något var intressant och han viftade på sin svans. Ibland kunde jag höra honom småprata med fåglarna och det är inga kattljud.
T.ex vart man än går i den lilla staden så befinner man sig alltid i lä, husen står kvar och skyddar. (Vilket man inte kan säga om Luleå). Det är kvar från gamla dagar när det fanns mycket djur i den lilla staden. De skulle, liksom människorna, inte behöva utsättas för havets vindar.
Jag vet inte riktigt vad man uppe i Kiruna vill vakta och värna om när man vill flytta staden. Om det inte är djuren och människornas livskvalitét som prioriteras, vad är det då? Kapitalistiska intressen?
* En svensk tolkning av nattväktarstaten.
Är det verkligen värt att flytta en stad för att sälja ut våra naturtillgångarna till Kina som i sin tur ökar mijöförstörelsen med sin produktion som nya bilar mm och produkter vi sedan importerar?
Leif: Jag förstår att många vill bevara den speciella arkitektur som finns i Kiruna. Det är en stad som har vågat. På många sätt. Men det som en gång byggdes var "modernt" då. Säkert väckte det då diskussioner. Och jag minns själv när det spektakulära Ralph Erskine-kvarteret byggdes. Det var mycket snack om det. Men det blev ett utropstecken i staden. Och stadshuset slår det mesta här i landet, hävdar jag.
elina på blogg.iniskogen.se: Det måste man nog fråga kirunaborna om. Om gruvan försvinner, så blir inte heller staden kvar.
Alltså det här med malmen. Är det inte i hög tid att börja tänka nytt och i andra banor? Finns dte annat än gruvan som folk kan tänkas leva av uppe i Kiruna? Det är en traditionell näring, visst.
En gång i tiden for Tågkompaniet upp dit med sina tåg. Jag åkte en gång med dem och minns i restaurangvagnen så fanns det en oljekamin utifall tåget skulle bli ståendes någonstans och personalen gick iklädda Fjällräven. Jag tror Tågkompaniet aldrig fick någon användning för kaminen. Men det visar i alla fall påatt det fanns en värmande tanke bakom deras satsningar och inte enbart pengar. Men nu är det som sagt andra tider.
<span>Alltså det här med malmen. Är det inte i hög tid att börja tänka nytt och i andra banor? Finns det annat än gruvan som folk kan tänkas leva av uppe i Kiruna? Det är en traditionell näring, visst.
En gång i tiden for Tågkompaniet upp dit med sina tåg. Jag åkte en gång med dem och minns i restaurangvagnen så fanns det en oljekamin utifall tåget skulle bli ståendes någonstans och personalen gick iklädda Fjällräven. Jag tror Tågkompaniet aldrig fick någon användning för kaminen. Men det visar i alla fall på att det fanns en värmande tanke bakom deras satsningar och inte enbart pengar. Men nu är det som sagt andra tider.</span>
Leif: Att vi skulle göra oss oberoende av alla råvaror är nog en dröm som vi kan nära länge, länge, länge. Att alla Kirunabor skulle leva av turism är också en dröm, förstås. Men turisterna kanske vill åka tåg. Tåg går på räls, som är gjord av järn...... ;)
Hur var det med sthlms-politikern som kom upp till norrland och utbrast: - Oj, här växer en massa skog som vi kan avverka! Det genererar jobb såväl och en massa pengar... / Mission completed.
Att Kiruna har en massa malm är det ingen som förnekar. Men skall den naturtillgången verkligen behöva användas till en ohejdad konsumtion?
Skicka en kommentar