lördag, april 26, 2014

De mötte döden

 Vårt hus skördar ibland offer. Trots att fönstren ofta ligger under djup takfot, eller på altaner, så tror en del att de kan flyga rakt igenom. Rovfågelssilhuetter kanske skulle hjälpa, men jag tror inte det.
 
Idag träffade jag på en bergfinkhanne nedanför köksfönstret på baksidan, som trots att den var helt livlös lades i akutlådan. Man vet ju aldrig. Precis när han är installerad upptäcker vi en grönfinkhona, som gått samma öde tillmötes på andra sidan huset. Två på samma dag har vi aldrig upplevt. Det är överhuvudtaget länge sedan det hände att fåglar krockade med huset.
 
De fick ligga på samma vårdavdelning i någon timme. Det kan ofta göra susen. Dödstalen är mycket låga på den här akutmottagningen. Tvärtom räddar vi säkert 9 av 10.
 
Men här var livslågan släckt.
 
 
 
***** 

5 kommentarer:

Elisabet. sa...

Ja, vårt varma deltagande ....

Bert Bodin sa...

Tack, Elisabet. Begravningshögtiden har ägt rum i stillhet.

Anonym sa...

Man blir lika kedsen carje gång.Vi har haft problem med svalungar som ramlar ner från taket.De går inte att rädda,tyvärr/Babsan

Bert Bodin sa...

Jag har en gång i föräldrarnas stuga lyckats "plantera in" en nedfallen svalunge. Men den var nära flygfärdig.

Suzesan sa...

Åhhh må de vila i frid .

Vad snäll du är Bert. Säkert de väljer ert hus att avsluta livet hos ;) Det är så sorgligt när de inte klarar sig de små.

Kram
/Susanne