fredag, maj 02, 2014

Det okända

Nej - Det är inget kvasiandligt TV-program det handlar om, men ibland tror jag på ödet. Eller på intuition. Eller på något annat undermedvetet. Eller kanske är det slumpen.

Jag har jobbat idag. Klämdag. Vi bor ute i stugan över helg(-erna), sedan i onsdags. Men idag var jag alltså tvungen att pendla.

Igårkväll när jag gick och lade mig, var det alltså dags att ställa väckarklockan, vilket inte är vanligt när vi inte är hemma i stan. Som väckarklocka använder jag min utmärkta gamla Nokiatelefon. Den slår dagens modeller på en punkt. Man kan ställa alarmet och stänga av telefonen sedan. Den ringer ändå. Dessutom har den en alldeles särskilt behaglig väckningston.Den ställdes på 06.00.

Fem minuter i sex vaknar jag. Inte av någon signal, utan helt av mig själv. Klarvaken!

Den absolut första tanken som slår mig är:
 -Jäklar, väckarklockan är väl inställd på vintertid.
Jag har ju inget SIM-kort i den telefonen, så den sköter inte omställningarna själv.

Mycket riktigt. Jag slår på och kollar. Den står på fem i fem!!!

Ställer alltså om den till sommartid och somnar om i fem minuter, då klockan snällt ringer. En snooooooze blev det också.

Sedan tog dagen vid.

*****

3 kommentarer:

norbergianblue sa...

Under mina förmiddagsveckor ställdes klockan på 04.00, men 9 gånger av 10 vaknade jag strax innan den skrällde igång. Och trots att det är 5 år sedan företaget lade ner, så vaknar jag ofta vid ungefär samma tid, men har nu förmånen att kunna ligga och dra mig till framåt sjusnåret. Den inbyggda klockan funkar hyggligt fortfarande. :-)

Elisabet. sa...

norbergianblue: det övergår mitt förstånd hur man orkar stiga upp klockan fyra! Jag förstår det inte, och ändå är jag relativt morgonpigg - än mer förut när jag inte arbetade enbart eftermiddag -. Å, vad jag beundrar er som har eller har haft såna tider!

Bert Bodin sa...

Norbergianblue och Elisabet: Jag är också en sådan där som vaknar strax innan väckarklockan. Men då brukar det vara halv sju, då jag normalt stiger upp. Den här dagen skulle jag upp klocka sex och vaknade ändå fem minuter för tidigt. Det finns nånting som ställs in i hjärnan. Tydligen.

Att min första tanke handlade om att min tillfälliga väckare var felställd, är ett annat mysterium.