Inveckling

För tredje gången på en vecka blir det sändningsavbrott i SR P1 idag. Det varade i några minuter.

Den vanliga rösten kom in och beklagade.
 - Detta är ett meddelande från sändningsledningen i Sveriges Radio. Vi har råkat ut för ett avbrott i sändningarna och ....  Under tiden spelar vi lite musik.
Och så kommer den där musiken igen, som jag inte vet vad det är. Men det är samma, gång, på gång, på gång. Tre gånger på en vecka.

I helgen hade vi ett par avbrott även i TV-sändningarna i stugan. Plötsligt försvinner bild och ljud och TV:n säger: Ingen signal.

Ett par kompisar på annan ort längs vår kust, messade tidigare den dagen och undrade om vi hade någon bild på TV:n. Jo, det hade vi. Inga problem. Men kompisarna fick bara in finsk (!!!) TV. Och de bor inte närmare Finland än vad vi gör. Snarare precis tvärtom.

Säga vad man vill om utvecklingen. Men jag har en känsla av att tekniken (den digitala) har blivit tilltrodd alltför många bra egenskaper alldeles för snabbt. Har också en känsla av att det är betydligt oftare som det krånglar nuförtiden, än vad det gjorde för ... säg 10 år sedan.

IP-telefoni skulle vara frälsningen för oss på jobbet. Sas det. Vi bytte växel för något år sedan för andra gången på två år (det behövdes visserligen) till en sådan som använder nätet för sin kommunikation. Visst - Det lovades guld och gröna skogar. Den första växeln fick vi byta efter ett drygt halvår. Den klarade inte våra krav. Den andra växeln funkar bättre, men ack så många problem vi haft med avbrott i kommunikationerna. Minst en gång varannan månad har vi varit helt utan förbindelse.

Jag är ingen teknikfiende. Tvärtom. Hakar gärna på i olika sammanhang. Men när det gäller infrastruktur tycker jag att kraven ska vara stenhårda.

Istället verkar det som att utveckling har blivit inveckling.

*****