fredag, oktober 14, 2016

Vet att jag skrutit ...

.. om dem förr, men jag gör det gärna igen.

Vårdpersonalen på Sunderby sjukhus är toppen. Mitt dygn där präglades av glada miner, lugnande stämmor, skratt och hjälpsamhet. Oavsett rang. Från överläkare till vårdbiträden. Så kul.

Och AT-läkaren Alexandar, (Jo - han heter så.) som hade utskrivningssamtalet med mig ... Vilken trevlig prick. Han är montenegrin. Kom till Luleå i mars och vill gärna bli kvar här. Han trivdes utmärkt med arbetsplatsen. Bostad hade han också lyckats få snabbt.
 - Mycket bättre och mycket snabbare än i Stockholm, sa han.

När jag klätt mig i mina privata kläder och var på väg ut genom korridorerna tog jag mig tid att tacka alla som servat mig. Jag tror det uppskattades.
 - Tack för den här gången, sa jag. Jag hoppas att vi inte ses igen. Här alltså, la jag till. Men kanske någon annanstans.

*****
*****

4 kommentarer:

Elisabet. sa...

Härligt med fint bemötande! Jag tycker mig också - så gott som alltid - ha varit med om just det, frånsett en stressad ortoped på Halmstad sjukhus, som förvisso var vänlig, men hela tiden tittade på klockan. Fem minuter, mer hade han inte tid med. Men för övrigt: ÄNGLAR!

Tredje året i Hjo sa...

Jag är ingen storkund på sjukhusen men de gånger jag varit där har jag alltid blivit väl bemött. Akuten på Sahlgrenska är dock ingen munter upplevelse.
Hoppas du klarar dig från vidare besök på sjukan, trots fint mottagande.

Bert Bodin sa...

Undantag får man väl vara beredd på, förstås. Men jag har aldrig råkat ut för det.
Vill bara att de ska ha lön efter förmåga. Det tror jag är det största "undantaget".

Bert Bodin sa...

Tack. Nu får jag ju förhoppningsvis rätt medicinering och bra uppföljning.