onsdag, mars 29, 2017

På vidderna

Eftersom förmiddagen snabbt fylldes av diverse göromål och avslutades med lunch, så kände jag mig tvungen att fylla eftermiddagen med något också.

Det blev en tur ut till närmaste ön. Strålande sol. Några minusgrader. Svag vind. Tog med kaffe i liten praktisk termos, som även fungerar som mugg. Hembakt kanelbulle, lite frukt, ett sittunderlag, och så iväg.

1,5 kilometer hemifrån

Vad jag uppskattar att ha detta i stort sett utanför dörren. Jag har 400 meter till hamnen, där en av entréerna till isarna ligger. Sedan är det bara att sträcka ut i det vita. Sparkåkare, joggare, skridskofantaster, hundägare och hundar, promenadörer, cyklister, skoteråkare (tack och lov rätt få) ... Alla typer finns här. Och ute på Gråsjälören är det fullt med folk vid alla bord och sittgrupper när jag kommer dit. Jag som hade trott att jag, såhär en vardag, skulle kunna välja plats. Men se det gick inte.

Jag satte mig lite på trekvart på en bänk och bevakade. Snart var det folk som lättade från den grillplats som låg längst ut på stranden. Den fick bli min.

Solsken och fika plus en nadorkott. Det satt bra. D-vitaminerna flödade. En timmes kontemplation, innan det var dags att vända åter mot stan.


*****

2 kommentarer:

Kersti sa...

ser ut som om du haft ett helt annat väder än vi här nere i Enskede. Snålblåst och blötsnö. Inget som stannade kvar bara lagom för att göra det otrevligt att vara ute. Vill ha antingen snö och sådär -5 eller så får det bli vår på riktigt.

Bert Bodin sa...

Jag tar också hellre riktig vinter, när det ska vara vinter. I år har det varit alldeles för hattigt. Tyvärr är det väl något vi får vänja oss vid. Särskilt nu, när Trumpen har börjat leka kolgruva igen och tänker ta bort restriktioner för koldioxidutsläpp.