måndag, juli 24, 2017

Succé direkt

Igår invigde vi en ny spafacilitet på Rånlandet. Fågelbadet är ju etablerat sedan länge, men nu tyckte Benke att det var dags för fjärilarna att få sitt.
- Ja, var ska dom annars träna fjärilssim, undrade jag.

Det blev nästan trängsel. Här nedan ses tre blåvingar av arten violett blåvinge. (Plebejus optilete.)

Ännu har de inte tagit en enda längd. Kanske är de förbryllade över att bassängen är rund. Det blir svårt med att få rätt mått på banorna och därmed tidtagningen.

Men vattnet går ju att dricka. Förstås.

*****

söndag, juli 23, 2017

Plötsligt ...

.. kom sommaren med en ljum kväll, då vi sitter ute och tittar på allt. Och inget. Havet. Blommorna.

Och en jättesnygg gran.

*****

På morgonen ...

.. sken solen. Hör och häpna! Det var så förvånande att goda vänner skickade en bild från sitt ställe.

Foto: Anders
Vad hände ! Solen skiner 😎














Varpå jag gick ut med följande maning:
 Lugn. Felavhjälpning pågår.






Solen återkom dock med en ny attack.















Ny varning utgick förstås: 

Vi beklagar. Men felet går för närvarande inte att avhjälpa. Var försiktig. Använd solglasögon, skärmmössa och en bra solkräm med SPF 50 eller högre. Alternativt; håll er inomhus och stäng dörrar, fönster och ventilation. Vi hänvisar till Sveriges radio P4 för vidare lägesinformation. Ge även akt på eventuella VMA-signaler. Information finns även på krisinformation.se.
 Men givetvis fanns det en lösning.

 Felet avhjälpt. Ordningen återställd.  Undantagstillstånd hävs. Men ge akt på eventuella förändringar. 

 Och så fortsatte dagen. Det var i och för sig varmt. Över 20 grader, så det var väldigt behagligt, trots att solen var inställd. Det är acceptabelt, även om den rätta sommarkänslan inte infinner sig.

Vi fortsatte dock med att vara lata. Det är ju söndag. Det blev fika, det blev lunch, det blev radio, det blev joggning och jag lyckades pricka in justeringsmännen som skulle skriva på samfällighetens protokoll. Alltid något.

En brun mosaikslända förärade oss ett besök. Den placerade sig lämpligt på vår hopfällda parasoll. (Har inte varit uppfällt särskilt många gånger i sommar. Kanske två.)



 *****

lördag, juli 22, 2017

Två vilsna ...

.. renar fick vi sällskap med på vår långa runda idag. Det är sammanlagt fyra stycken som blivit kvar här vid kusten efter att alla andra kompisar flyttat till fjälls efter vintern. Renägaren har försökt fånga in dem, har lyckats med en, så nu är de bara tre kvar.

De två vi såg, var måttligt imponerade av vår framfart och vände ändorna till och släntrade före oss en bit på vägen innan de ledsnade och drog iväg till skogs.

Två ovilsna damer fick vi också sällskap av på eftermiddagen. De rullade in på vår infart så elegant, trots att de aldrig varit hit förr. Och vägarna till oss är omvittnat kluriga. Vi visste att dessa två skulle komma och tänkte
 - Ja, ja. Dom ringer väl, när dom vill ha orienteringshjälp.
Men se - det behövdes inte.

Vi hade inte setts på ett par år. Inte så konstigt då en av dem normalt bor i Pakistan och den andra i Rutvik. Magda (Vi kan kalla henne så. Självdöpt.) har bott i Luleå, jobbat med Benke på den där tiden när han snuvade en tjänst framför näsan på Maud. Ja, Olofsson, alltså. Inger, hon från Rutvik har också funnits i det gänget om än lite vid sidan om.

Hembakt tunnbröd från egen härd förärades oss. Vi förärade dem hembakt smörbulla, citronrån och kaffe ute på terrassen. Det gick faktiskt att sitta ute. Snack och berättelser om än det ena, än det andra tills de var tvungna att ta sig vidare. Det var snack om något bröllop, som de skulle bevista senare på eftermiddagen.

Vi tog det lugnt resten av dagen, men fixade lite med samfällighetens angelägenheter tillsammans med ordföranden.

Kan tyvärr konstatera att kvällarna börjar bli lite skumma. Man måste tända lampor. Huvva!


*****

Jaha

Den där solen som glödde så fint igårkväll  på molnfri himmel efter en helmulen dag ...

Inte ställer den upp idag, inte. Grå förmiddag. Och inga direkta löften om annat. Blygsamma temperaturer.

Jo. Jag erkänner. Jag blir less.

*****

fredag, juli 21, 2017

Dagen

Äntligen har regnet gett med sig, även om molnen envist blir kvar. Det sägs att detta är den kallaste julimånaden på 40 år här i norr.

Men då passar det bra att jobba lite på tomten. Eller till och med utanför. Sly växer snabbt mer än meterhögt på en sommar. Att ta fram röjsågen är ett måste, åtminstone vartannat år, om inte sikten ska skymmas utöver allmänning, eller granntomter. Därför har vi som bor här rätt att ansa.

Till grannen därborta i den vita stugan skrev jag i ett mess med fotot nedan: 
Snart har man full koll på grannen. ....
Och tvärtom.Ooops!
Tänkte inte på det.


Det blev rätt mycket gjort, och trots vädret blir det rätt svettigt, vilket berättigar till dusch och avkoppling resten av dagen. Ja, förutom att det är jag, som ska stå för middagsbestyren. Men det är en baggis. Kumquatspäckad kycklingfilé, gratinerad med västerbottensost och serverad med ungsbakade rotsaker, renkorv och sallad. Ett gott vin därtill. Mas Irene, inget System-vin. Inköpt från vingård utanför Barcelona.

Desserten blev päron-chokladglass. Köpt.

Kvällen går vidare. Solen gör ett försök innan den går ner, och färgar himmel och hav bakom träden i norr. Allt medan jag lyssnar på dagens sommarvärd Johan Kuylenstierna. Bra prat! Behövligt. Och bra musik.
(Men hur kommer det sig att man uttalar hans namn "tjylenstjärna"?)

*****

Tur att vi har ...

.. fjolårsblåbär i frysen, för några nya finns ännu inte att hämta.

*****

torsdag, juli 20, 2017

En snövit ...

.. streckmätare har slagit sig till ro på ett av våra fönster.

Inte oss emot.


*****

Men tack ...

.. trädgårdsmästar'n som jobbat så flitigt med våra prästkragar i natt.

Men du skulle väl ha kunnat rensa undan avfallet, när du hade tagit rätt på stjälkarna.


*****

onsdag, juli 19, 2017

Och ikväll ...

.. kunde jag konstatera att det var en hona av Tvärbandad fältmätare (Martania taeniata), som satt på en fönsterspröjs och väntade på parningssällskap.

För att du ska få en uppfattning om storleken, kan jag berätta att spröjsen är 14 mm bred.

Det finns många små smycken bland nattfjärilarna.

*****

Om det nu ...

.. förbigått någon .... Jo det har regnat. Och det regnar!
*****

Hets

För två och ett halvt år sedan var det senast dags att byta mobiltelefon. Jag är medveten om att jag i många kretsar då gränsar till att vara stenåldersmänniska, eller kanske till och med neanderthalare. Men jag trivs med min lur. Den fungerar utmärkt. Har inte pajat, eller kraschat. Har heller aldrig spräckt glaset på skärmen och en massa annat, som folk verkar råka ut för. Ändå använder jag den mycket. Inte så att jag sitter och bladdrar med någon i andra änden hela dagarna, men jag hämtar mycket information från den. Har en del praktiska appar, och bloggar från den ibland. Dessutom är den en utomförträfflig kamera av god kvalitet, och får ofta frågan om just det.
 - Vad har du för kamera, Bert?
Insektsbilder, sländor, fjärilar och annat som läggs ut här är till 95 procent fotograferade med mobilen. Och de bilderna får jag rätt ofta beröm för.

Idag lyssnade jag på programmet Plånboken i P1, som tog upp det faktum att många byter mobil varje år, ja allra minst varannat. Man vill ha "det senaste". Där intervjuas människor på gatan som alla verkar använda mobilen till annat än vad en är gjord, eller lämpad för, med tanke på att de har bytt batteri, lagat glaset, tappat i toaletten m.m.

Sedan vill de naturligtvis ha den snyggaste, hottaste, senaste, snabbaste (tror de) modellen. För det är ju status inblandat också.

Och där går jag med min uråldriga mackapär och är nöjd. Fungerar utmärkt. Är snygg. Och kanske två gånger per år kommer ett litet meddelande från Samsung.
 - Dags för programuppdatering, säger den. Vill du göra den nu, eller vänta till natten?
Ibland låter jag den fixa det på en gång. Det tar en kvart högst. Jag behöver inte ingripa alls. Telefonen sköter allt själv, och vaknar till som ny, även om jag ibland inte märker vad som är nytt.

Så går det till hos mig. Dessutom har jag förstås satt mig in i alla funktioner som finns att nyttja, och det är många. Där tror jag att flertalet teknikhetsare är lata. De litar på att guld eller platinaversionen har lösningen på allt. Och byter. Utan tanke på framtid och miljö.

Och i förlängningen vårt klot.

*****

En slags ...

.. vardag igen, efter att ha haft besök i sex dagar. Då blir det förstås lite annorlunda. Utflykter hit och dit. Restaurangbesök. Samtal, skoj och stoj

Nu avvaktar vi en smula för att se om också denna dag tänker dränka oss i vatten och nordvindar, eller om vi ska dra iväg till stugan i skogen vid havet. Vi får se.

Och just nu kommer nya droppar.

*****

tisdag, juli 18, 2017

Hörrö sommarn!

Tycker nog att du ska ta och ändra stil nu, om jag ska fortsätta att ha något förtroende för dig.

Det här liknar mer eller mindre oktober. Och den månaden är bättre lämpad för mörker och höstrusk.

Seså! Nya tag, tack.


*****

söndag, juli 16, 2017

Så fick jag den ...

.. på bild, den nordiska kärrtrollsländan som gäckade mig för en tid sedan, när jag inte fick fram kameran i tid. Nu fick jag gott om möjligheter att porträttera detta samarbetsvilliga exemplar. Visserligen bytte den pose och placering, men höll sig hela tiden i min närhet. Satte sig vid ett tillfälle till och med på mitt huvud i två sekunder.

Kul med en förstagångsobservation av en ny art för mig. Visst är den snygg?

*****

Längtar till påsk

Det händer att jag hamnar på loppis. Idag till exempel, i Niemisel, en by i Råneälvens vackra dalgång.

Ännu mera sällan händer det att jag hittar något jag vill ha.

Men idag slog lyckan till. En utsökt pjäs stod där bland en del skräp och bara bad att få bli omhändertagen. Tacka vet jag Swish, och så var det gjort. 25 kronor och påskpyntet är räddat.


*****

Trakten ...

.. kring vårt fritidshus är orkidérik. Här finns norna i början av juni. De följs av guckusko i mängder en bit härifrån. Nattviolerna står lite här och där i skogen och i vägkanterna.

Men sedan är det dags för fläcknycklarna (Jungru Marie nycklar, Fläckigt nyckelblomster, Skogsnycklar.) som finns i stora antal lite överallt.

Utom på vår tomt. Vi har, såvitt vi vet, ett exemplar. Det upptäckte vi vid vår infart i fjol. Nu blommar det för andra året.

Vi hoppas förstås på barn.

*****

lördag, juli 15, 2017

Mot Ängdalsro

Bjudna på lunch hos goda vänner vid havet. Sill i flera varianter och en varmrätt med stekt abborre med gudomlig sås.

God rabarberpaj avslutar.

Allt under blå himmel och sol, även om en och annan mindre molntuss passerade.

Och för att inte tappa stilen fortsätter vi med suovasmiddag hemma på Rånlandet.

*****

fredag, juli 14, 2017

Turist

En trevlig bieffekt av att få besök från annan ort, är att man blir som en turist i sin egen stad och hembygd.

Så idag har vi bland annat besökt vårt världsarv Gammelstad. Promenerat i gränderna. Beundrat konsthantverk. Tittat på andra turister. Vet inte hur många språk jag snappade upp utanför den så kallade sockenstugan när jag stod och njöt av att solen började bryta igenom förmiddagens strilregnsmoln.

En fika på Hägnan blev det också, innan vi drog vidare på fler små äventyr.

*****

Träffade en langare ...

.. igår, så nu är problemet löst.

*****

torsdag, juli 13, 2017

En promenad i Södra hamn ...

.. för att kolla en excentrisk miljardärs segelyacht, som har lagt till vid kajen.

Tydligen är den på jordenruntseglats och har lockats hit för solens skull. Hemma i Australien är det ju vinter.

*****

Gråvarm ...

.. morgon. Redan 19 grader. Känns som åska i luften och prognosen för kommande dygn ser inte bra ut. Kul för vår gäst som anländer idag.

Vi som tänkte göra en hel del utflykter. Undrar hur det blir med det.

*****

onsdag, juli 12, 2017

Oroad

Vart har våra insekter tagit vägen?  Vi har nyss suttit ute i den ljumma kvällen (18 grader nu kl. 22.) och konstaterar att vi knappt sett en enda mygga, trots fullständigt vindstilla. Inte för att vi brukar ha speciellt mycket mygg, men det här är rekordlite.

Det är generellt sett mycket lugnt på insektsfronten i sommar. I alla fall hittills. Och det bekymrar mig. Vi är beroende av de små rackarna på flera sätt. Inte bara för att blåbär, lingon, åkerbär och andra läckerheter måste befruktas. Det är också matbrist för fåglarna. Inte en enda trastunge har siktats i år. Flugsnapparna lyckades, men jag vet i och för sig inte hur många ungar "våra" snappare fick på vingarna. Dessutom bara i en holk. Den andra har övergivits utan resultat.

Däremot har vi sett grönfinks- och talgoxungar. Men de är också fröätare, så de klarar sig nog. Vår matare fylls på med jämna mellanrum och uppskattas.

Jag är med i gruppen Norrbottens fåglar på Facebook, och där har insektsfrågan också diskuterats. Främst med utgångspunkt av en artikel som jag läste häromdagen.

Hur har du det hos dig? Har du lagt märke till något ovanligt i sommar?

Läs gärna artikeln som jag länkar till. Den får en att tänka till.

*****

En kopp kaffe ...

.. ett knepigt korsord och en fin utsikt mot en stilla fjärd är inte dumt.

*****

Snalla Skatteverket

Tack for erbjudandet om aterbaring pa skatten med 6120 kronor. Bara jag klickar pa lanken i ditt mejl.

Nu ar det ju sa att jag egentligen har en restskatt pa ungefar 11000, sa ert erbjudande ar forstas valdigt lockande. Men jag foredrar att dra mitt stra till stacken och avsta fran er generosa aterbaring.

Med vanlig halsning
Bert Bodin

P.S. Jag hoppas att jag lyckats göra mitt budskap klart. Jag ar inte sa van att skriva ert sprak.
*****

Uppdatering: Ovanstående p.g.a. fejkmejl i min e-post

tisdag, juli 11, 2017

Återfunnen

Så fick jag då koll på min premiär i Aftonbladet, som jag berättade  om för någon vecka sedan. Här är bilden. Den är tagen i trakten av Katterjokk i Kirunafjällen (Nära Riksgränsen) som vi besökte någon vecka varje augusti. Mamma kokar kaffe i kaffeburk (!). Vad är väl naturligare? Jag längst till vänster, stöttar Kristina, medan hennes bror Thomas tittar på och mamma Elsa hjälper till med vattenmuggen. De tre sistnämnda familjen Claeson. Pappa Henry var kollega till min pappa.


Och nu till det stora avslöjandet. Hur oseriös pressen kan vara. Hur de kan lura oss på viktiga fakta, när vi inte känner till sakförhållandena. Hur mycket har vi gått på. Hur mycket går vi på??? Kanske dagligen.

Bilden ovan är tagen av Arne Bodén. Så står det. Arne Bodin var namnet. Bilden nedan är tagen av samma fotograf, men där står det Arkiv. Vi blir förda bakom ljuset. Kolla nu datum för bilderna. Båda skildrar den 19 juni 1960! Enligt tidningen. Vilken kullerbytta!

Skulle vi ha kunnat vara på dessa två platser under dagen. Det är 50 mil emellan, så fysiskt kunde det kanske funka. Men vi hade ingen bil och ingen gillade att stressa.

Och det värsta av allt: Vi blir förnedrade offentligt. Bilden nedan visar badliv.
Bildtexten i bilden ovan säger "Strandliv är för mesar".

Hm!? Aftonsladdret förblir oköpt även i fortsättningen.

*****

150

Det blev nästan midnatt innan vi kom oss för att bryta upp, tacka för oss och köra hem i den ljusa norrbottenssommaren med älvdans på ängarna.

Min "lillasyster" och hennes man firar 75 levnadsår var i dagarna och vi var förstås med, tillsammans med min "storasyster" och min andra svåger.

Så trevligt, så god mat, så roliga samtal och minnen från alla år. En mycket minnesvärd kväll.


*****

söndag, juli 09, 2017

Då var det ...

.. kanske dags för flugsnapparbarnen att våga sig ut i vida världen. Lite yrvaket tittar man ut. Gäspar och ser sig förundrat omkring.


Och där står en fotograf och glor hela tiden.
Nä - jag väntar nog till imorgon.
Pappa kommer med näbben full av smaskiga insekter














*****

lördag, juli 08, 2017

Vilken dag

Vi lämnar stan på förmiddagen. Lämnar stadsfesten och folklivet för lantlivet på Rånlandet.

Firar födelsedag. Inte min. Inte ett moln syns på himmelen. Vinden svag. Helt underbart väder.

Grillar fisk som vi avnjuter på terrassen. Sitter länge. Låter lugnet regera.

Ser skymningen, eller vad man ska kalla den, färga fjärden i varma toner. En hare passerar, och några renar betar fridfullt utanför tomten.

Sommar.

*****

Det tar sig

Efter förra veckans jumboplats har Luleå nu tagit ett fint hopp mot toppen. Även om vi inte nådde ända upp, så har vi nu ett betydligt bättre läge för att fortsätta.

Till topps!

*****

Vit vecka

Dra nu inga förhastade slutsatser på grund av rubriken. Mina veckor är vanligen väldigt ljusa, äggskalsvita, vilket innebär viss variation.

Nej, här handlar det inte om alkoholvanor. Jag bäddade nytt i sängarna. Ljust och fräscht. Sommarljust. Men ibland undrar jag ...

Jag är gammal nog att komma ihåg min barndoms Vita vecka. Det handlade om en vecka på året då manufakturaffären (häftigt ord) satsade på att sälja lakanslärft (häftigt ord, igen) till extrapris och i mängd. Och husmödrarna passade på. Liksom min mamma.

Sedan satt hon hemma och fållade och fållade. Lärften var oblekt och stadig, för att inte säga, tjock.

Dagens motsvarighet är förmodligen köpt i paket, eller set, som det brukar heta.

Genomskinligt så att bäddmadrassens märke syns igenom.

Genuint? Jo, madrassen!

*****

fredag, juli 07, 2017

En kväll ...

.. i stan. Här pågår Hamnfestivalen, Luleås årliga stadsfest då de centrala delarna av stan vänds upp och ner.  Scener lite här och där i kvarteren. Kända och mindre kända artister uppträder från dag till sen kväll.

Vi strosar runt. Vi går och käkar italienskt på Gusto. Bjuden. Kompis Mats står för hela sällskapets nota.Träffar (och kramar om) bekanta i hamnen och kollar in Fisky business, som har "trådar" till Elisabet.

En sväng till baren Invit. Ett glas vin. En kille sjunger sugande låtar från den lilla scenen. Bra texter. Som små noveller, nästan.

Och tiden går. Det blir sent. Vi går hemåt i den ljusa kvällen. Gatorna fulla med folk.

Trött.

*****

Snuskpellar

Nu kom jag på er, kära läsekrets. Nu har ni visat er rätta färg. Och det gick väääääldigt raskt, måste jag säga. Det tog inte ens ett dygn, snarare 12 timmar. Om ens det.

För det skedde under natten. Någon gång under de mörka (Nåja, inte här i norr.) timmarna så slog det till. Är det bara min kropp ni är ute efter, eftersom inlägget Utvikt åkte upp i tittartoppen direkt?

Jag bara undrar.

*****

torsdag, juli 06, 2017

Exklusiva vanor

Jag sitter vid min kaffekopp i solen på terrassen. På brödfatet ligger bara några håglösa rån. Typiska sommarkex. Skulle aldrig köpa en påse sådana på vintern.

- Håglösa, undrar du.

Jo, de är av vaniljtyp. Smakar egentligen nästan ingenting, men köps av tradition. En tradition behäftad med viss saknad, för vi brukar inte köpa vaniljrån.

Var fasen har citronrånen tagit vägen? De finns inte att uppbringa, oavsett man försöker på Coop, ICA eller Willys. Borta. Istället ligger där två andra typer. Den omtalade vaniljbeige och den något smaksatta chokladtypen som vi inte heller gillar.

Det här upplever jag ganska ofta nuförtiden. Jag fattar tycke för en produkt; lägger den till mina vanor, bara för att efter något eller några år se den försvinna från hyllorna i affären. Förmodligen är det väl på grund av min unika och exklusiva smak som det händer, så det jag gör är att fnysa lite och tänka på att beigeheten får stå för andra. Jag söker väl upp något nytt då, helt medveten om att förhållandet blir kortvarigt.

Det finns fler exempel.
  • För två år sedan förälskade sig hushållet i en tunnbrödssort från Polarbageriet. Frisk och fröig ekologiska, runda och lagom stora och spröda tunnbrödskakor. I vintras fanns de inte längre. Nu har vi hittat ett alternativ från Gene. Vi får väl se vad som händer. Idag när vi skulle fylla på lagret, var hyllan tom!
  • Under vintrarna har vi haft som vana att äta fullkornsvälling (Jo, jag vet att det vänder sig i magen på många av er, men jämför inte denna exklusiva produkt med barnditot!) Gott och magvänligt. Somrarna ägnas åt filmjölk eller yoghurt. Även fullkornsvällingens saga var all i höstas. Istället erbjöds ett alternativ, som förmodligen ansågs tjusigare: Fullkornsdryck! En slätstruken, välfiltrerad, tunn och beige soppa. "Nytt recept" stod det på förpackningen som var förvillande lik den gamla. Konstigt nog stod det inte "Ny formula". Men för vår del blev det ajöss. Dubbelt så dyrt blev det också per deciliter färdig dryck.
  • När man har vanan att våtraka sig, eftersom det ger ett helt annat resultat än den elektriska modellen, är det skönt att efteråt smörja in ansiktet i en fuktkräm. I minst femton, kanske tjugo år har vi båda använt Apotekets fuktkräm. Vad hände? Jo, den försvann för ett år sedan. När jag frågade efter den fick jag svaret att den ersatts av en annan. - Den ska motsvaras av denna, sa apotekarkillen och pekade på en tjusig tub där ordet creme givet vis tagit kräm:s plats, och priset stigit med åtskilliga procent. (Minst 70%) Vi hittade alternativet hudlotion, som får duga. 
Det är inte lätt att vara exklusiv. Det kostar på. Men någon måste vara det också. Så jag fortsätter väl med det, så får ni andra blekna bort i den beigea bakgrunden. 


Håglösa vaniljkex

*****

Utvikt

Jaha. Då var man i tidningen igen. Eller tidning och tidning ... Aftonsladdret!

En nostalgibild från 1960. Jag längst till höger. Mamma på väg ut i vattnet längst ut till vänster. Min kompis Bosse på stocken som dras av tant Britta.

Men man ska inte lita på allt man läser. Bilden är tagen på Brändön. Inte Pite havsbad, som bildtexten säger.

Fake news finns överallt.


*****

onsdag, juli 05, 2017

Det känns ...

.. som höst när nordanvinden vispar runt i den fuktmättade, sjugradiga luften.

*****

tisdag, juli 04, 2017

Begravningsentreprenör

En märklig olycka inträffade under natten mot tisdagen på Bodin-Niemis egendom.

En avliden påträffades i gårdens regntunna. Förmodligen drunknad. Hur det hela gått till har inte kunnat utredas. Tunnan är utrustad med utrymningsstege, som installerats enkom för att undvika att någon inte ska kunna klättra upp, om olyckan är framme.

Offret, i detta fall en ekorre, fördes under förmiddagen till sista vilan av fastighetsägarna.

*****

måndag, juli 03, 2017

Avslutar dagen ...

.. med att ta en bild på ett Brunt ängsfly.
(Mniotype adusta)

Snygg!?
Nja - kanske på sitt sätt.

*****

Det är ju det ...

.. som är så skönt; det där att det inte händer något. Så har det varit idag. Vattnat broccoliodlingen - Nä, det gjorde jag igår. Så inte heller det hände. Sitter och tittar på flugsnapparholkarna, där vi har hyresgäster. I fjol flyttade ungarna ut den 04 juli, så man får vara på sin vakt, om man vill se det hända i år igen. Men inte kan man ju sitta där och glo hela dagen.

Gick långa rundan. Inget att berätta. Soligt och grant. Varmt. Åt lunch. Åkte och handlade i Råneå. Fisk från Rönnbäcks ambulerande försäljning. Gravad lax. Färsk lax och lite annat. Det är en duktig försäljare och man kommer alltid därifrån med mer än tänkt.

Ost, fil, mjölk, kaffe, smörgåspålägg, te. Apoteket. Huvudvärkstabletter och handsprit. Grillkol på OK. Ja, det var väl det.

Stannade och fotograferade klippt vägkant, som innehåller orkidéer. Jag anmälde det till länsstyrelsen sommaren 2015 och utredning pågår fortfarande. Idag har jag fått vittna per mejl till NOA, Nationella  operativa avdelningen hos polisen. Avdelningen för artskydd. De vill ha mer material.

Så inte händer det nånting inte. Nä - inte alls.

Men spännande är det. Livet.

*****

söndag, juli 02, 2017

J'accuse

Tänk, nu är det juli. Den sjunde månaden detta år har blivit två dagar gammal. Om två månader är det september. Vilken fart! Och ändå känns det som om sommaren nu börjat komma igång. Först nu, alltså.

Jag anklagar härmed månaderna maj och juni, som absolut inte fullföljt sina uppgifter. Istället har de båda gått och släpat fötterna efter sig. Lite håglöst stått och hängt någonstans utan att göra andra avtryck än trista. Kallt, blåsigt, senfärdigt. Några exempel:
Kolla! Syrenen har slagit ut!
  • Skvattram, som vi brukade plocka till skolavslutningen hade vi fått skippa. Den blommar först nu.
  • Vår syren, som visserligen är en senblommande sort, har nu slagit ut någon enstaka blomma. Idag! Och jag menar enstaka blomma - inte en hel klase. Normalt brukar den stå i full blom över hela busken till midsommar.
  • Våra kajaker ligger fortfarande på vinterförvaring. Vårt eget "fel" förstås. Men vem vill ut i hård nordostvind och riskera bad i 7-gradigt vatten. (Jo, Elisabet. Men henne kan vi bortse ifrån. Hon är ju västerbottning.)
Nä - nu vill jag ha tips om vart man vänder sig för att åtala. Det måste till en skärpning. Vi kan inte ha det såhär. Vi kan inte ligga sist i årets solliga. Vi brukar ju ligga etta.

Räfst och rättarting ska komma. Vänta bara!

*****

Fotvård

Man måste var tacksam när man erbjuds gratis fotvård. Speciellt när fotvårdaren är såhär vacker. I gott och väl 20 minuter trampade denna fina fjäril av modellen Skogsnätsfjäril omkring på Benkes ena fot och mikromasserade noggrant med sin långa fina tunga. Det syns på den tredje bilden.

Skogsnätfjärilen är en rätt ovanlig sort här hos oss. Den finns mest fläckvis i södra Sverige, men har också fattat tycke för delar av Norrbottenskusten.

Det tackar vi för.


*****

lördag, juli 01, 2017

Dagens designpris.

Varför kan inte en fluga få vara snygg? Sådana finns, nämligen. Som den här Snäppflugan. Lite "modern" i sin utformning. Lite stram. Snygg!

Eller hur?













 *****

Sömnlös natt

Det slog till, är jag borstade tänderna. Hjärtat. En frivolt. Och en till.  Sedan var det igång. Arytmi. Än hakar det upp sig. Än stressar det på med extraslag.

Jag tog en tablett till och hoppades på det bästa. Gick och lade mig. Någon sömn var det inte tal om. Solen steg upp halv två o h färgade taket orange. Jag fortsatte att vara vaken.

Efter klockan tre gav jag upp.
- Jag vill åka in, sa jag.
Och så blev det. En halv natt och en hel lördagsförmiddag på akuten.

Åtgärder sattes in. Inget hjälpte. Tillslut blev det hjärtintensiven som haffade mig och skulle överväga el- eller medicinsk konvertering. Jag fick mitt rum.
- Byt om och lägg dig på sängen, så kommer jag in och kopplar upp dig sen, sa urfräsiga Elisabeth.

Så blev det. Och det räckte.
- Men. Nu ser jag ju en sinuskurva på EKG:t, sa sköterskan.
Och jag kunde se hur antal pulsslag per minut stadigt minskade och visade 58 istället för det dubbla.

Som flera gånger förr fixade kroppen det hela på egen hand. Jag fick ligga kvar ett par timmar på bevakning, för att inga lömska bakhåll skulle hända.

Men strax efter klockan tio blev jag frisläppt efter samtal med hjärtspecialist som gav mig goda råd och förtröstan.
- Det här är absolut inget farligt. Strokerisk finns, men den förebygger du ju.

Ute sken en stark sol när jag lämnade ett förvånansvärt tomt Sunderby sjukhus.

*****