fredag, november 10, 2017

Stockholmskväll

Inte ska man tro att man kan göra lite som man vill en fredagkväll i storstan.
Eftermiddagen lyckades dock bra. Den ägnades åt Fotografiska. Där började vi med lunch, vilket visade sig lite komplicerat eftersom alla andra också hade tänkt göra det. Det första vi gjorde var att springa på två lulebor, som också försökt. Vi är inte närmare bekanta, men brukar alltid byta några ord när vi träffas i vimlet. Han är radioman och hon är pedagog. Och konstigt nog är det som om vi vore just nära bekanta. Pratet flyter på.

Men snart går de åt sitt håll och vi åt vårt och vi kan till slut beställa en lätt lunch.

Utställningen framför alla andra är den som hänger till den 19 november och visar foton av DN:s mästerlige fotograf Paul Hansen. Hans arbetsfält är världen. Hans bilder gripande. Många har jag sett förr, publicerade i tidningen. Här i stort format, som tillför ytterligare dimension i bilden.

Här möter man blicken från en medmänniska, som ofta är i en nödsituation. Och det känns som att den människan möter min blick. Tvärs över kontinenter.

Utställningen berör. Verkligen.

Dagen går vidare och kvällen kommer. Hungriga går vi ut för att få en bit mat. Vår värdinna är på andra äventyr ikväll. Det är nu problemet uppstår. Alla andra är också ute på krogen. Vi går runt hela Vasastan och lite till utan att hitta så mycket som en stol. Vänder hemåt eftersom vi tror att vi sett lediga bord på kvarterskrogen. Där har vi varit förr, så den undvek vi för att få variation.

Där hamnar vi i alla fall. Spansk tapasrestaurang. Men vi väljer en rejäl varmrätt och ett gott vin. Mycket gott. Trevlig personal och fin stämning.

Mätta går vi de 25 meterna hem.
Kvällen bjuder höstregn.

*****

4 kommentarer:

  1. Har ni rent av lägenhet i Sthlm? Så praktiskt!

    SvaraRadera
  2. @Elisabet.

    Nej. Vi bor hos en kompis. Hon var upptagen på annat håll ikväll tillsammans med Danny Saucedo. 😉

    SvaraRadera
  3. Men är det inte så hela tiden i Stockholm? Det är ju folk så in i Norden vart man än vänder sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Cecilia N.
      Jo. På gator och trottoarer känns det ibland som att man vadar motströms i Storforsen.

      Men improvisation och "inslinkning" brukar man kunna fixa. Så icke igår.

      Radera