onsdag, maj 30, 2018

Tränar du

Min mamma och pappa var idoga korsordslösare. Ibland till irritationens gräns för mig. Det var evigt grubblande på diverse konstigheter, tyckte jag. Och var det inte vanligt korsord i någon tidning, så var det förstås Melodikrysset. Det där sistnämnda har jag fortfarande inget intresse för.

Ur Språktidningen. Det bjuder jag på.
Men korsord är bra. Tänk bara att Året runt:s ordfläta en gång i slutet på femtiotalet räddade vår semesterresa till Gotland. Pappa vann nämligen första pris; 99 sköna kronor.
 - Då kan vi åka till Gotland, sa han.
Så blev det. Inte vet jag om de där slantarna var helt avgörande, men de bidrog förstås. Jag fattade dock inte varför man inte fick en hel hundring.
 - Nä. Vinner man hundra kronor måste man betala skatt, blev svaret från pappa.

Nu har jag tydligen blivit vuxen. För nu löser jag korsord. Gärna svåra. DN:s söndagskryss, Vi:s tema- och storkryss. Knepiga flätor, som inte släpper till sådär spontant, utan kräver en hel del grävande i hjärnvinglingarna. Vad har jag lärt mig de senaste dagarna då? Jo, att tesaurus är en ordsamling, eller ordbok. Att rotgelen är en fågel, nämligen rödhaken, visste jag inte. Däremot vad en ratatosk är. Det vet väl varenda människa. För att inte tala om en pasma.

Det här letandet i minnen och lyckas; att läsa ord på nytt sätt: VISAR OMSKUREN. Vad kan det vara? Tills man kommer på att omskuren visar sibirientid. Sån't är nyttigt för hjärnan och kan till och med bidra till att risken för demens minskar.

Det läser jag i Språktidningen.

Så sätt igång! Det är kul.

Tack mamma och pappa.

Nu ska jag gå och träffa min elev och lära honom lite nytt, förhoppningsvis. Kanske skulle ta med ett lätt korsord till honom?

*****

8 kommentarer:

  1. Har du prövat Wordfeud? Också kul.

    SvaraRadera
  2. @Monet

    Jodå. Och gammalt hederligt Alfapet.

    🤔🙂

    SvaraRadera
  3. Min korsordskarriär började med att jag vann en pigtittare i Årets Runt barnkryss. Jag tror t.om att jag vann två gånger.
    Under några år var jag som besatt av korsord. En sommar i Skåne ägnade jag kvällarna åt Kvällspostens stora korsord - helt underbara -!
    I Sälen sitter Anna och jag och löser en minut var på samma korsord - å, sicken stress -! Väldigt imponerad är jag över vännerna från Tyresö vars Vi-tidningar jag numera får låna efter att dom lästs. Vartenda korsord ifyllt!

    SvaraRadera
  4. @Elisabet

    Din pensionärstillvaro är räddad. 🤣

    SvaraRadera
  5. När jag var som värst korsordsgalen (vuxenåren före barnen) insåg jag att korsord är väldigt kulturellt. Jag tror inte jag skulle klara att lösa korsord på främmande språk.
    Tänk att flytta till en helt ny kontext och ha helt andra referenser än omgivningen. Vi vet Hallands floder, Astrid Lindgrens figurer är kända, och säkert en hel massa till som kommit med modersmjölken.
    Såna grejer finns på andra ställen också - och säkert i deras korsord.
    Hur lång tid tar det innan man kan lösa korsord i sin nya kultur?

    SvaraRadera
  6. @Cecilia N

    Jag har försökt lösa en engelsk fläta en gång. Det var lägsta svårighetsgrad, så jag lyckades den gången.

    SvaraRadera
  7. Har tänkt precis samma sak som Cecilia N.

    SvaraRadera
  8. @Elisabet

    Guuu vad ni tänker.

    😙

    SvaraRadera