lördag, augusti 04, 2018

Får jag lov

Igår råkade jag av misstag bjuda upp den här krabaten till dans. Den föll från en växt ner på altangolvet och blev mäkta irriterad på mig. Jag försökte blidka den, men då ställde den sig i försvarsställning och blev stående så en bra stund.
 - Kom inte närmare, sa den, eller rättare sagt, visade den med all tydlighet. 
Och jag drog mig tillbaka. 

Det är en krabbspindel. De är lite speciella, eftersom de inte spinner fångstnät, utan de står med benen utsträckta och fångar sitt byte "bara sådär". Fast för att öka på chanserna att det kommer något ätbart just där de står, så väntar de ofta inne i en blomma, längst ut på ett blad eller grässtrå. Det var just ute på ett grässtrå den satt innan fallet mot golvet. 

Inte heller är det vilken krabbspindel som helst. Det är nämligen en kungskrabbspindel, som egentligen inte ska finnas såhär långt norrut. Men du vet ... Klimatförändringar!

Xysticus bifasciatus lär den heta på latin.

Hälsa nu snällt!

*****

2 kommentarer:

Cecilia N sa...

Jag är impad över att du kan en massa namn på diverse små krabater!
Eller om du inte kunde nyss, utan slog upp, så är jag impad över ditt intresse.

Bert Bodin sa...

@Cecilia N

Många kan jag. Men inte just den där, som jag var tvungen att rådfråga "expertis" om.

Extra kul var det ju att den inte rapporterats i Norrbotten förr. Nu är den det.

Intresset har hängt med sedan barndomen. Floran sitter som en smäck. Geologin sisådär. Fåglar - javisst. Fjärilar OK.