onsdag, augusti 22, 2018

Plötsligt

Ibland har man ögonen med sig. Ibland inte alls.
- Men titta, sa jag. Här står ju en massa solrosor i knopp.

Det var mer eller mindre mitt framför näsan på oss. Lite till vänster om vår infart och bara några meter från vår parkeringsplats.

Förvåningen var stor. Varför har vi inte sett dem förr? Och vem har planterat dem.

Vi har i år träffat på små odlingar lite här och där i rabatterna. Men då har plantorna varit fem centimeter höga. 
Trädgårdsmästare är förmodligen ekorren, som stulit från fåglarnas fröautomater och "gömt" för framtida behov. Krisförebyggande åtgärder, förstås.

Nu hoppas vi på att de ska hinna blomma i höst.

Vi hade bara 3,9 grader i natt. Plus, alltså.

*****

2 kommentarer:

Cecilia N sa...

Och i min församling fanns det frost i morse!

Bert Bodin sa...

Åhå! Det är tidigt, va?