onsdag, oktober 31, 2018

Framkant

Det var på det glada 90-talet. Jag fick nytt jobb. I samma koncern, Nyman&Schultz, som kort därefter blev American Express Corporate Services. Men jag bytte från kontoret i Luleå till  placeringsort Arvidsjaur. Ett äventyr, på sätt och vis.

Kontoret i Arvidsjaur var på många sätt ett roligare kontor än alla de andra 40-talet kontor i Sverige. Vi var ett utvecklings- och referenskontor, där vi prövade nya produkter. Allt ifrån datasystem till nya rutiner, avancerad belysning i lokalerna, och ergonomi.

Dessutom fick vi ta hand om nya uppgifter i koncernen. Här inrymdes supportverksamheter för övriga kontor. Men vi var också entreprenörer och hade hand om tyska flygbolaget Lufthansas agentsupport. Dessutom var vi bemannade från tidig morgon till sen midnatt, för att serva kunder utanför normal kontorstid. Vårt kontor på Arlanda tog hand om natten och helgerna.

Jag pendlade de 16 milen från Luleå, två gånger i veckan. Med tanke på våra arbetstider  kunde jag komma till jobbet klockan 16 på måndag, jobba till midnatt den dagen, resa hem efter 16-17 på onsdagen, och köra tillbaka på torsdag till klockan 16 igen, bara för att ta helg efter 17 på fredag.

Kontoret blev rätt stort. 25 medarbetare. Att vara ett "experimentkontor" gjorde det hela mera intressant än på ett av våra vanliga enheter. Jobbet utanför vanlig kontorstid innebar ju också att vi fick ta hand om kunder från hela landet, ja hela världen. De som var ute och reste på andra sidan jorden ville ibland ha hjälp. De behövde alltså inte ta hänsyn till våra öppettider. Dessutom hände det att vi fick kändisar på tråden. Ulf Lundell minns jag att jag fick hjälpa.  Någon minister ringde också en gång, men jag kommer inte ihåg vem. Vi hade ju både Riksdagen och Regeringskansliet som kunder. Och Hovet.

Dåvarande arbetsmarknadsministern Anders Sundström, kommunikationsministern Ines Uusmann och flera andra höjdare gjorde studiebesök hos oss.

Kul hade vi för det mesta, förstås.

Telias kundtidning kom på besök och gjorde reportage.
Meningen var att jag skulle stanna något år för att hjälpa till med starten. Det blev många fler. 1993-99 blev jag där. Inte mig emot.

(Allt detta, för att jag råkade städa, denna regniga dag.)

*****

4 kommentarer:

Cecilia N sa...

Nyfiken fråga: kunde kontoret attrahera folk från södra Sverige? Var det så att säga ett statuskontor - trots att det låg i Arvidsjaur?

Bert Bodin sa...

Det hade det säkert varit, om det inte låg arbetsmarknadspolitik i bakgrunden, som förutsatte att det var ortsbefolkning som anställdes. Nu var, och är Arvidsjaur en "kosmopilitisk" inlandskommun med en del inflyttning från övriga Sverige. På grund av regementet, biltestverksamheten m.m.

Annika B sa...

Stora kavajer på tjejerna! :)

Bert Bodin sa...

90-tal. Då var det väl så? Fast jag hade jättekavaj på 80-talet. Med stora axelvaddar. 🤔😁