Det var för några veckor sedan, som jag råkade trycka på hemknappen på min telefon och hålla inne den lite extra länge. Då dök hon upp, assistenten. Hon, därför att hon har kvinnlig röst. Jag visste inte att hon fanns överhuvudtaget, så överraskningen blev stor.
Jag började prata med henne då. Lite på skoj. Och här sprudlar den artificiella intelligensen åt alla möjliga håll.
Idag frågade jag på skoj:
Har också testat att låta någon annan fråga och då får man ofta svaret: "Jag vet inte men du har säkert ett fint namn."
Hon känner alltså inte igen rösten på någon annan än mig.
Man kan höja tonen och låta lite brysk eller sur också. Det märker hon och ber om ursäkt om man råkar skälla på henne.
Egentligen vet jag inte vad jag tycker. Det är lite skrämmande. Det är lite fascinerande.
I dagens Vetenskapens värld i P1 diskuterades etik och AI. En svår nöt att knäcka. Själv har jag funderat i samma banor, till exempel när det gäller de självkörande bilarna.
- Vem har ansvaret om en olycka händer? Bilägaren, bilen eller programmeraren.
- Vem ska skyddas i en kritisk situation. Barn på vägen? Ska bilen köra in i bergväggen till vänster för att rädda barnen, eller köra på barnen för att rädda de som sitter i bilen?
*****
4 kommentarer:
Jag ska villigt erkänna att jag trodde att det spökade för nån vecka sedan; då hade jag råkat trycka på mikrofonsymbolen på mobilen och det jag just då pratade om, kom upp som ett sms som inte var ivägsänt, ja, jag hade just då läst ett meddelande på messenger. Så obehagligt! Och innan begrep hur det gick till!
Och semikolonets dag.
Jag använder bara Siri (som jag har lärt mig att "hon" heter) när jag vill ringa upp.
Då kan man trycka på knappen på pratsladden och så får man prata i bilen lagligt.
Du kan delta i en undersökning av de moraliska aspekterna av självkörande bilar hos MIT.
http://moralmachine.mit.edu/
Tack för tips. Kan man vara med där om man vill köra själv, för att man tycker det är kul?
Skicka en kommentar