.. något nytt. I elva år har vi tillbringat stora delar av vår fritid på Rånlandet. Och någon gång ska alltid vara den första.
Igår inträffade ju ett märkligt elfel, där väggurtagen på nedre våningen plötsligt blev strömlösa. Samt ett av elementen. Jag undrade varför B hade släckt lamporna i soffhörnan, när jag kom ner från TV-rummet vid ett tillfälle.
- Inte har jag släckt, sa B.
Ingen säkring hade gått, när jag kontrollerade "proppskåpet". Väl märkta vippsäkringar där en är dedikerad "vägguttag nedre botten". Den såg fullständigt frisk och inkopplad ut.
Ett litet inlägg på Facebook medförde många svar.
- Det är en fas som har gått, sa Ewa.
- Fasen, tänkte jag. Vad gör man då?
Inte har ju jag på elva år tänkt på, eller reflekterat över att det sitter vanliga gammaldags porslinssäkringar ute i elskåpet, som sitter där borta i mörkret vid vägen.
Vi gick och lade oss. Det löser sig.
Forskningsexpedition utrustades på morgonen. Genom ispansrad skog (Det har tydligen varit underkyltregnstorm här i veckan.) kämpade vi oss iväg, för att kolla. Elskåpet öppnades. Och där .... såg vi precis det vi behövde se. En propp hade gått. Och det bästa var att det satt en hel uppsättning oanvända proppar intill. Den granne vi inte har (Tomten är varken såld eller bebyggd.) ska husera i samma skåp. Så vi "lånade" en av deras.
Allt funkar. Allt återgår till normaltillståndet.
Vila.
Naturen är ispansrad. |
*****
Så bra att det löste sig!! Det händer här också, att man får masa ut till elskåpet (som är ett elände att öppna) och ordna det hela den vägen. Vackert foto!
SvaraRaderaVar en snabbsväng upp till norrbotten och förundrades över den smått elektriska stämningen som hängde i luften, ungefär som om samhället hade indelats i olika faser och går en så funkar inte riktigt de andra.
SvaraRaderaElisabet: Ja - till nästa gång har man ju fixat det på 27 sekunder. Men det kanske tar elva år till dess.
SvaraRaderaKattvakt: Intressant - Berätta!
SvaraRadera