Nu har jag haft åsikter igen

Ibland kan jag inte hålla tyst. Det behöver inte vara i några allvarligare sammanhang, eller handla om existentiella frågor på liv och död.

Men låt mig säga att jag ofta funderar. Och av funderingarna uppstår frågor. Kanske vill jag ha svar på dem, även om de är oviktiga. Jag vill bara veta hur någon annans funderingar går.

Idag slog jag upp tidningen och möttes på ett av uppslagen av en gigantisk bild (Det blir vanligare och vanligare, tycker jag.) av en dörr. Vad säger den bilden? Mig säger den inget mer än att det är en dörr. Lite själlös och ful är den väl också. Väcker ingen nyfikenhet, och inte heller är den estetiskt särskilt tilltalande.

Artikeln den illustrerar handlar om förskingring. (Häpp!)

Vidare i tidningen hittar jag en bild av Kirunas nya stadskärna, och jag undrar om det inte är felstavat. Stadsstjärna, ska det förstås vara. Eller ?? Men så ny är hon väl inte, framgångsrika Kristina Zakrisson, beslutsfattare i Kiruna kommun. Inte tycker jag att hon genomgått någon mejkåver heller.

 

 

Nej. Artikeln handlar om stans nya kärna. Faktiskt. Den ska ju flyttas under stoj och glam och bli något alldeles fantastiskt.

 

Får vi se den då, tänker jag. Jo, minsann. Under artikeln visas en bild av ett hus. Visserligen lite spektakulärt, men verkligen inte ett helt centrum. Bilden är liten och förskrämd och ser artificiellt uppförstorad ut.

För att återgå till mina funderingar så kunde jag förstås inte låta bli att kontakta tidningen och fråga hur de tänkte. Jag var väldigt modern. Jag använde Facebook. Och tro det eller ej; jag fick svar.

 

Såhär såg skriftväxlingen ut:

 

Hej NSD!

Är bildjournalistik väldigt komplicerat?
Är redigering en vetenskap?
Prenumererar jag på en stängd dörr?

Smiley wink

Var kommer alla dessa halvuppslagsbilder ifrån?
Var ska hon stå, exakt, fru Zakrisson?



Sedan fortsätter det:

Norrländska Socialdemokraten

Hejsan! Tack för dina synpunkter. Bildjournalistik kan vara fullkomligt briljant och lyfta en tidning. Ibland kan det dock vara svårt. Som när man ska bildsätta en förskingring från en myndighet. Därför blev det nu en på myndighetens fasad. En inte helt optimal lösning. Men en verklighet som vi fick förhålla oss till.
När det gäller bilden på Kristina Zakrisson; rubriken syftar mer på komplementbilden längre ner på sidan.
Med vänlig hälsning, Henrik Danielsson, planeringsredaktör

Bert Bodin

Hej! Tack för svar. Men borde inte bilden av myndighetsfasaden istället vara av samma storlek som bilden av Kiruna centrum, dvs en spaltbredd, eller så. Och bilden från Kiruna centrum borde kanske täcka ett och ett halvt uppslag med en bild som visar hur centrum kommer att se ut enligt skisserna? Kristina Zakrisson har vi sett förr. Vad är nyhetsvärdet av hennes bild? Med vänlig hälsning Bert 

Norrländska Socialdemokraten

Hej igen! Vi ville visa att förskingringen hade ett stort nyhetsvärde och lät därför – trots det digra bildmaterialet – nyheten ta stor plats. Rätt eller fel? Vem vet. Det är oavsett vilket väldigt kul med synpunkter. Det håller oss på tå. Och förhoppningsvis bättre.
När det gäller Zakrisson och nya centrum så vet jag inte hur tänket gick riktigt. Men jag gissar att redigeraren kände att det inte gick att dra stort på den lilla bilden? Jag vet tyvärr inte. Smiley smile Hälsningar Henrik 

Bert Bodin

Jamen - Bättre lycka nästa gång då!
 

Norrländska Socialdemokraten
Tackar Smiley smile

>>><<<


Så nu ska det hållas koll.

Jag lovar.
 

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Dagspress, Luleå, Norrbotten, Journalistik