Mat och sån't

måndag, januari 29, 2007

Förlamat

Mordet på den åttaårige skolpojken i Norrahammar utanför Jönköping är ytterligaren en påminnelse om den sårbarhet, som ett öppet samhälle innebär. Liknande händelser kommer att inträffa även i framtiden. Vi kan inte hindra det till hundra procent, hur mycket vi än skulle vilja. Men nog måste vi kunna ta till lite mer drastiska åtgärder. Någon form av tvångsvård, för en uppenbart farlig person, vilket förstås leder till att han inte kan leva ett normalt liv. Hans eget blir ju heller inte normalt efter detta.

Men hellre det. Då hade kanske ett barns liv fått fortsätta.

---


I förra veckan haffades en drogfyllerist utanför Luleå, sedan han krockat och skadat två personer, som fick föras till sjukhus.

Han försökte dessutom smita från platsen, först med den bil han hade stulit, sedan till fots. Där blev han dock ikappsprungen av några värnpliktiga, som snabbt oskadliggjorde och överlämnade honom till polis. Han togs om hand och fick sova ruset av sig i häktet. Sedan släpptes han.

Dagen efter stjäl han på nytt en bil i Boden och drar iväg, lika hög, på en vansinnesfärd i stan. Krockar och skadar tre personer, varav en allvarligt. Alla fick föras till sjukhus.

Turligt nog (ja jag kallar det faktiskt så) skadades även förövaren. Han klämdes fast i den bil han körde och fick skäras loss. Vårdas nu på intensiven.

De här frågorna väcks hos mig:

Fall 1) Hur kan man friskförklaras, trots att man måste behandlas med tung psykofarmaka. Då är man ju inte botad, dvs inte frisk.

Jag menar inte att alla som äter medicin för sin hälsa borde spärras in. Men uppenbart farliga människor, kan aldrig kallas friska bara för att man tar bort symptomen med livslång medicinering.

Fall 2) En människa som så uppenbart struntar i andra människors väl och ve, borde tas om hand. Inte nästa vecka, inte imorgon, utan omedelbart. Den personen har förverkat sin rätt att vistas ute bland folk tills vidare. Att släppa en drogberusad våldsverkare i tron att han skall bättra sig, eller ångra vad han gjort, vittnar ju om ren dårskap. Tvångomhändertagande på stört. Rehabilitering. Och innan han släpps, skall han vara befriad från drogberoende och med ett bindande avtal på fickan, som säger att om det händer igen så blir straffet dubblat.

Dyrt blir det.
Men frågan är vad det kostar att ha de där fem offren plus honom själv på sjukhus. Det är väl bättre att vi alla betalar lite för hans återanpassning till samhället, än att några få (offren) skall stå för det.

Vems människovärde är mest värt?
Vems integritet skall värnas i första hand?

Säkert kommer jag nu att bli kallad reaktionär bakåtsträvare.
Okej! Då är jag väl det.



Uppdatering: I dagens (30 jan) NSD meddelar polisen "Det fanns ingen anledning att hålla honom kvar". Det är det som jag är så förundrad över. När kommer den anledningen att finnas? Tydligen aldrig. Om man skall vara politiskt korrekt.

Andra bloggar om: , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera.