Mat och sån't

söndag, januari 28, 2007

Små, små ord 2

Vad är det för märkligt med ordet intervju? Varför är det så vanligt att folk säger interjuv och interjuva?

Den frågan ställdes i veckans upplaga av Språket i P1.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarade den frågan lite märkligt, tycker jag. Han påstod att vi i svenskan inte hade några ord med ledet -vju. Därför förenklar vi till -juv.

Hos mig restes genast känselspröten och det fick mig att mejla programmet.

Hej!

I det senaste programmet påstods att det skulle vara så svårt att uttala ordet intervju. Slutledet blir istället –juv.

Det skulle bero på att vi i svenskan inte har några ord på med bokstavskombinationen –vju. (???!)

Nu måste jag protestera.
  • stävja
  • klövja
  • klöv(d)jur
Så vad gör ”intervju” så speciellt?

Med vänliga hälsningar
Bert Bodin


Väntar ivrigt på förklaring på varför vi i så fall inte säger klöjuvdr!

Andra bloggar om:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera.