Små, små ord

Ibland är jag rätt petig. Tycker rätt skall vara rätt, även när det gäller småsaker. Språket är ett exempel.

Nu gäller det de små orden 'de', 'dem', 'dom'. Dessa pronomen verkar ibland ställa till det ordentligt i skriftspråket. Vardagligt, eller i talspråk är det sällan några problem.

Låt mig reda ut det hela.

'De' kan alltid göra något
'Dem' kan man göra något för, eller med.
'Dom' kan alltid göra något, till och med för dom andra.

'Dem' kan alltså inte göra något, kan inte vara subjekt. Således aldrig följas av ett verb.
Man kan därför inte skriva; "Dem hade otur, när dem reste till Thailand." Det sker mer och mer ofta, förmodligen i tron att dem och dom är samma sak, i alla lägen.

"De hade otur, när de reste till Thailand för att besöka dem."

Jag använder ofta det vardagliga 'dom' även i skriftspråk och i vardagliga sammanhang. Här på bloggen till exempel. Det är egentligen enklast, eftersom det kan ersätta både 'de' och 'dem'. "Dom hade otur, när dom reste till Thailand, för att besöka dom."

Det tycker jag är okej.

Ibland.



Andra bloggar om: Språk