Inget duger

Kommer du ihåg Freestyle. Nej, jag menar - Kommer du ihåg din freestyle? Den där bärbara kassettbandspelaren som spred sig över landet på 70-80talet. En sådan skulle alla ha. Och alla sådana apparater, oavsett märke eller tillverkare benämndes freestyle.

Folk som ute på resa i Singapore eller Hongkong stolpade glatt in i varenda elektronikbutik och skulle fynda. "Aj vodd like to baj ö fristajl" och bemöttes med stora frågetecken. Det var bara i Sverige som de hette så. I hela övriga världen var begreppet Walkman rådande.

Tack och lov för att vi nu fått efterföljare i mp3-spelare och ajjpådd. Dem är det inga svenskar som töntar omkring och frågar efter i utländska butiker, eftersom man snart får dem på köpet när man inhandlar ett frimärke.

Filmtitlar översätts, men bara ibland. The producers, av Mel Brooks, blev Det våras för Hitler, på svenska. Så lyckat att filmen även i engelsksspråkiga länder blev mera känd under namnet Springtime for Hitler, efter ett av sångnumren i filmen. (Egentligen ville också herr Brooks att den skulle heta så från början.)

Men vi har också dristat oss till att döpa om en amerikansk film till en annan amerikansk filmtitel. Tyvärr har jag inte lyckats hitta vilken det var, men det hände för något tiotal år sedan.

Inget duger.

Men nu till den egentliga orsaken till att jag skriver det här inlägget. Det handlar om övergången till digital-TV, som inom kort drabbar oss.

Kan någon nu levande människa förklara för mig att TV som sänds i kabel nedgrävd i marken kallas Kabel-TV?
Det är väl logiskt, tänker du.
Okej - Det kan jag gå med på.

Men varför kallas då de TV-sändningar,
som kommer högt ifrån våra 300-metersmaster,
genom luften till vår antenn,
för marksänd?

Svar önskas!


Andra bloggar om: Språk, Digital-TV