Bisak

Ytterligare ett stick i moder natur. En mycket betydande aktör för att vi skall må bra, håller på att försvinna. Kaffefabrikant, äppelproducent, rapsoljetillverkare, med mera. 100 miljarder kronor, är värdet av produktionen i USA. Per år! Hiskeliga summor.

I Sverige finns, vad jag vet ingen motsvarande beräkning. Men att det handlar om betydande summor kan jag föreställa mig. De 285 olika varianter av denna nyttiga varelse vi har i landet, är stadigt minskande. Det arbete som utförs får ersättas med andra, mer kostnadskrävande och naturfientliga åtgärder.

Jag talar om bin.

Återigen kan jag konstatera att balansen är ur funktion. Honungsbiet försvinner mer och mer. Honungsbiet, som alltså inte i första hand är till för att vi skall få honung, jobbar som sjutton, för att vi skall få frukt, bär, kaffe, avocado, vegetabilisk olja, margarin, mandel, med mera.

I USA larmas det nu. Bara denna vinter har på vissa håll, antalet bin minskat med upp till 70 procent. Forskarna står frågande till orsaken. Något har hänt i naturen. I Sverige fanns vid andra världskrigets slut 200 000 bisamhällen. Idag är det antalet kupor i stort sett halverat. Vilda bin får på grund av vår livsstil inte utrymme nog att trivas och föröka sig.

Detta får förstås effekter för odlare, som är beroende av att deras grödor befruktas. Förr sköttes det automatiskt och utan kostnader. Nu måste man börja ta till andra metoder för att pollineringen skall äga rum. Ambulerande biodlingar körs ut och placeras i fruktodlingar. Med stora kostnader som följd, förstås. Men i Kina tillåts inte bin att komma i närheten av odlingarna överhuvudtaget. Där besprutas grödorna så hårt att bina riskerar att dö om de försöker närma sig en blomma. Istället får man handpollinera äppel- och päronodlingarna.

En sak är säker.
Människan har en hel del på sitt samvete.
Och de vanligtvis snälla bina har all rätt att vara ilskna.

Kom ihåg det i sommar.

*****


Läs mer:
SNF:s årsbok 2007.
DN idag.

Andra bloggar om: Bin, Honung, Natur