Mat och sån't

tisdag, april 10, 2007

Fel spår II

När Alexander Fleming på 20-talet upptäckte penicillinet, tog läkevetenskapen många steg framåt. Nu kunde sjukdomar, som dittills varit obotliga, plötsligt behandlas. Lungtuberkulosen kunde motas och så småningom helt utvisas ur landet. Liksom i många andra västeuropeiska länder.

Nu är vi tillbaka på ruta ett. På egen förskyllan.

Nyligen har en totalresistent TBC börjat spridas i Sydafrika. Bakterien har även hunnit med en sväng till Italien. Ingen antibiotika biter. Med tanke på hur vi reser över jorden, kommer det inte att dröja särskilt länge förrän vi har den här.

Bakterier är som vi. De vill överleva. Alltså har de hela tiden utvecklat sina strategier, för att klara sig undan våra bekämpningsmedel. Och sedan har vi slagit tillbaka med starkare medel, och i allt större utsträckning. Ofta i onödan.
Bakteriedödande triclosan i tandkrämen (kolla på innehållsdeklarationen, så skall du få se. Colgate åkte ur vårt badrum.), bakteriedödande tvättmedel till kläderna, bakteriefritt i köket. Vem behöver allt det där?

Men alla de där små bidragen, har gjort att vi nu hamnat där vi är.

-----


Haven förorenas. Fisken försvinner. Utfiskning är en annan orsak till att vi kan komma att förlora en mycket stor och viktig del av mänsklighetens försörjning på sikt. Klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för olika arter. Några anpassar sig, några flyttar, andra dör ut.

Men vi människor är ju mästare på en sak. Att stoppa huvudet i sanden. Strutsbeteendet är tydligen något vi har i ryggmärgen.

Så eftersom vi missbrukar de naturliga resurserna, så får vi bygga upp nya på konstlad väg.

Alltså har man nu i södra Tyskland (långt ifrån alla hav) börjat odla havsfisk i bassänger. Om detta berättade bland andra Vetenskapsradion i P1 i helgen. Jobbigt lät det, dyrt och resurskrävande. Ett "rätt" havsvatten, är inget man står i köket och vispar till.


Är vi inte märkliga? Istället för att hushålla med det vi har, så föredrar vi att lappa och laga och rätta till. Åtminstone på ytan. Så att vi kan fortsätta att stoppa huvudet i sanden, misshushålla, och lappa och laga och rätta till nästa gång också.

Det här spåret går rakt in i en stoppbock.
Vore det inte bättre att växla in på ett annat?

*****



Andra bloggar om: , , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera.