Och mitt i natten...

... när jag är på väg att släcka, några minuter efter midnatt, kliver någon på min bro. Två hörbara steg. Fantasin skenar förstås. Ensam i hela skogen, som jag är.

Ytterdörren finns bakom den där gardinen, som du ser på den sommaraktiga bilden från denna morgon. Men i mörkret är den inte så himla oskyldig att glänta på, för att titta ut. Till slut gör jag det ändå. Gluttar lite. Ingen där. Puh!

En sopkvast ligger däremot omkullblåst mot ljugarbänken.
Där hade jag min besökare.

*****