Deppigt

Massage! Härligt. En halvtimme i händerna på någon, som kan sin sak. Lugn musik, dämpad belysning.

Det var säkert tre-fyra år sedan som jag senast lade mig på bänken för en knådning. Men här på min nya arbetsplats kommer det att bli en gång i månaden. Inte dumt!

Så idag var det dags. Allt stämde. Den lugna musiken, den dämpade belysningen och de vana händerna. Det trycktes, det gnoddes, det gnyddes och knådades.

Sedan kom domen. Alla de där snygga musklerna, som man med idog träning vunnit genom åren, och som man tänkte att hon, massösen, skulle imponeras av...

... visade sig vara knutor.

Ridå!

Med tungt huvud gick jag tillbaka till mitt skrivbord.

*****