Parasiter

Mitt lunchställe är populärt. Inte bara för mig. Men när man går och äter strax efter klockan elva (Jo, jag är hungrig då, trots bra frukost.) så är det aldrig problem att få plats, eller bli utan mat. Det vill säga under "vintersäsongen".

Nu minsann kan det vara kö ut på gatan, av "hungriga" gäster, när man kommer sin vanliga tid för att avnjuta en lunch under avkopplande former. Nu duger det att komma och trängas, bråka om salladsbesticken, och knuffa bort oss vinterstammisar, som håller stället flytande, när vädret inte är lika tillmötesgående.

Nu är det bara solen på uteterassen de är ute efter. Att se och synas är huvudsyftet, där de sitter och sippar på någon liten latte och en focaccia.

Jag tycker att de kan krypa tillbaka till sina hålor.
Eller käka lunch efter klockan 14.

*****