Tidsstudiemannen

Jag är inte särskilt morgontrött. Vaknar ofta före väckarklockan, som för säkerhets skull ändå är ställd på 06.32 ungefär. De dagar jag har frukostansvaret (dvs varannan), så serveras denna tillsammans med två färska dagstidningar sisådär tio minuter i sju.

Gott om tid, eftersom jobbet ligger sju minuter bort om jag låter de långa slanka rasbenen ta mig dit. Tre minuter tar det om jag nyttjar stålhästen, vilket är det vanliga.

Men jag kommer nästan alltid lite försent. En till två minuter över kliver jag in, svettig och med stirrande blick. Försöker smyga, vilket är lönlöst. För med god uppsikt över entrén sitter redan C, J och A och spänner ögonen i en, samtidigt som de försöker se ut som om de suttit där en bra stund, inloggade, lätt relaxat effektiva (jo, så kan man vara.). Ett "gomorron" får man i alla fall.

Nu vet jag att det är en sanning med modifikation. En gång har jag nämligen kommit cirka två minuter tidigare till jobbet. Och då har det varit tomt. Haha - Där kom jag på dem.!

Nåväl. Inte desto mindre är det lätt irriterande att jag alltid lyckas ha marginalen på fel sida om klockan åtta. Vet inte hur jag skall bära mig åt, men det verkar finnas någon sorts tidskonstant inbyggd i mitt huvud, som styr. Obarmhärtigt och fel.

Kanske måste jag börja ställa väckaren på 06.30 och komma exakt.
Eller skall jag dra till med 06.27.
Och vinna rejset.
Vara först!

*****



Matilda i sitt fikarum, verkar vara av samma skrot och korn som jag.