"Fasen vad du skräms." Mannen vid tidningslådan hoppar till, när jag bromsar in med cykeln i gruset. Han hade inte märkt att jag kom. Han såg lite sömndrucken ut, förmodligen nyss uppstigen ur sänghalmen. Iklädd endast ett par blå gymnastikbyxor av äldre modell och träskor. Gäspande.
"Skall du ha tidningen", frågar han och räcker fram Kuriren.
"Nja. Jovisst, men jag har ett eget litet paket. Norrländskan och DN."
"Åhå. På så sätt."
"Ja, det gäller att ha bredden", sade jag.
"Haha. Ja, min bredd har jag här." Han klappar sig på magen.
Och jag cyklar tillbaka till stugan. Dagens goda gärning är avklarad. Fyra kilometer cykel. Bara för att hålla sig ajour.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.