Trist dag

Fullständigt katastrofväder. Slask. Att gå på trottoarerna kunde liknas vid att trampa i övermogna päron upp till anklarna. Regn i luften. Mot kvällen rättade det till sig något och ett förrädisk litet snölager lade sig över blankisen.

Men vänta bara, onsdag och torsdag skall snön bort. Så var det med det. Kom ihåg att jag förutsagt en snöfri jul. Ibland blir man glad av att ha fel. Hoppas alltså på det.

Inte blir man gladare av att Åmselemördaren Juha Valjakkala skall släppas fri heller. Jag föredrar att kalla honom vid hans riktiga namn. Han skall inte komma här och gömma sig bakom något fantasinamn av kosmetiska skäl.

Okej! Han har sonat sitt brott. Men hans blotta uppsyn gör att han ser opålitlig och rent farlig ut. (Jo, jag har fördomar.) I och för sig visar media förstås bara sådana bilder av honom. Men jag föredrar att han stannar i Finland. Han är förresten inte tillåten att komma över till Sverige. Han har redan varit här alltför många gånger. Jag vet att förhärdade mördare kan bli som folk. Men sättet på vilket han tog tre liv är bara för mycket.

Av mig blir han aldrig förlåten.

En liten ljusglimt dock. Australien som hittills följt i storebror USA:s spår och hårdnackat vägrat skriva under Kyotoprotokollet, har idag ratificerat det. Tack vare ett regeringsskifte. Nu är snart alla industrialiserade länder överens.

Utom USA förstås! Alltid i trotsåldern.

De gasar vidare, med sina 25 procent av världens energi.

*****


Andra bloggar om: Klimatförändring, Balikonferensen, Slask, Juha Valjakkala, Åmsele