Fjällnytt

Som jag berättat tycker jag att en av fjällvandringens stora fördelar är att man får koppla bort världens larm. Ingen telefon, radio, TV eller tidningar.

Undantaget är lokala medier.

Följande tragedi rapporterades i både Knottort och Knottuellt en av kvällarna.

Fru Knyta Knottenius förolyckades i förmiddags under tragiska former på sin sedvanliga inköps- och jaktrunda. En försåtligt uppställd kåsa innehållande rester av vuxenvälling, fullkorns-, beseglade hennes liv. Fru Knottenius råkade falla ner i kåsan och fastna i den kvicksandsliknande substansen. Rättsteknikernas undersökning visade att döden var plågsam och långt utdragen.



Direkt efter att händelsen blivit känd, samlades stora delar av fru Knottenius anhöriga i den nyuppförda domen i närheten, för att minnas och hedra den döda. Sammankomsten urartade dock i och med att många var upprörda över hur slarvigt kåsan lämnats vid den jokkant där fru Knottenius och många med henne brukar röra sig. En talare yrkade på hämnd.
- Blodshämnd, blodshämnd!
Snart skallade talkörerna och stämningen blev upprörd.
En ledare tog till orda och bad församlingen besinna sig.
- Jag ber er betänka att förövaren i detta fall, fjällvandraren, även stått för mycket av det blod, som många av er dragit nytta av.
Detta fick stämningen att tonas ner och när den skyldige även erbjöd sig att visa utgången från domen och lotsa deltagarna rätt, till friheten, beslöts om förlikning.



Knyta Knottenius efterlämnar 836 barn från den senaste kullen. Alla dock utflugna.

*****