Mat och sån't

lördag, november 28, 2009

Vi startade med en Ferrari ...

.. och snart var det hela igång.

Till Ferrarin serverades passionsfrukts- marinerade räkor, renstekstartar och getostcrème på toast. Ferrarin var alltså inget vrålåk, utan ett gott mousserande vin, som fick igång minglet. Ungefär fyrtio mat- och vinintresserade, som mött upp till en spännande kväll på Restaurang Tallkotten. Middag med den italienska vingården Malvira.

Första förrätt presenterades. Triangolipasta med vit tryffel slungade i salviasmör. Vinet till denna läckra, tryffeldoftande mat, blev en mycket smakrik Malvira Langhe Bianco från 2006. Ingen mesig chardonnay. Nej här var det fyllig Sangiovese.

Självklart blir det också en andra förrätt (eller tredje, om man räknar Ferrarikäket). Vinet till denna rätt blev förstås rött. Vindistriktet Roero i Piemonte (nordvästligaste Italien) producerar rödviner från druvan Nebbiolo. Det serverades liksom till de tidigare rätterna i god tid innan maten kom in, för att man i lugn och ro skulle kunna smaka och avgöra. Herr vinmakaren med svensk importör berättade förstås också om vinet och ville höra kommentarer.
- Det här smakar skog, sade jag.
- Svamp, replikerade min bordsdam.
Givetvis passade det utmärkt till Karljohanssvamprisotto med hyvlad parmesan. Vinet hette Malvira Langhe Nebbiolo 2006.

Dags för huvudrätt. Och nu blev det två viner. Malvira Roero Superiore Trinita 1999, och Malvira Roero Superiore Mombeltramo 1999. Prestigeviner. Det kändes. Tio år gamla och fulla med smak och dofter av mint och peppar. Det senare av de två blev min favorit. Bra val till den rätt som nu presenterades: Grillad marinerad harfilé med pepparreduktion. Det serverades med smör- och persiljeslungade rotsaker. Mums!

Stämningen runt borden var hög. Skratten klingade i kapp med glasklirret. Det skålas till höger och till vänster. Gamla bekanta och nya ansikten. Herr vinmakaren såg nöjd ut där han blickade ut över sin församling. Det här blir succé, tror jag han tänkte.

Snart dags för dessert. Skogsbärsbakelse med mascarpone och färska bär. Malvira Birbet, ett roséliknande pärlande och lätt sött vin därtill, satte punkt.

Men sen blev det förstås kaffe och Grappa. Bordsdamen bjöd. Det tackar man för.

Lång kväll.
Hemåt med mätt mage genom julpyntade gator, framemot midnatt. Folk som köar utanför krogarna. Det är festsäsong.

*****



Läs mer om vinmakaren.
Här hittar du ytterligare en vinmakarmiddag.
Och varför inte ännu en. Det har börjat bli tradition.

Andra bloggar om: , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera.