Mat och sån't

söndag, oktober 24, 2010

Stolt

En av våra dimrar (dimmers, dimmersar, tyristorer, ljusreglage) i vardagsrummet lade av i vintras. En ny inköptes rätt omgående, men har blivit liggande. Mest för att jag inte vågade ge mig på att installera en så pass avancerad mackapär. Kanske skulle man anlita någon kunnig. Det finns ju diverse avdrag att göra nuförtiden. Massor av pengar att tjäna månne?

Våren kom och därmed ljuset. De där takspotarna behövdes liksom inte, trots att de är ämnade att belysa rummets mörkaste hörn. Och under sommaren tänds inte en endaste lampa här, mer än i badrummet och klädkammaren.

Men nu tog jag mod till mig. Nog vore det väl sjutton om man inte skulle klara det där själv. "Installera endast om du vet vad du gör", står det i bruksanvisningen, som för övrig är väldigt knapphändig.

I stort sett står det: "Ta ut dimmern ur förpackningen. Installera enligt kopplingsschema."

Jaha!?

Inte ett ord om att man först måste demontera själva apparaten. Bara för att kunna fästa den i väggen, efter att man med avslagen huvudkontakt hade
  1. tagit bort den gamla döda tingesten som satt i väggen, mer eller mindre intapetserad efter förra renoveringen
  2. skruvat loss en liten bricka för att ta bort skyddskåporna för att kunna fästa den nya dimmern
  3. sett till att de gamla skruvhålen motsvarade dem på den nya anläggningen.
Allt måste dessutom ske i oktoberdunkel i skenet av en ficklampa med batterier som hade tappat lusten och med mikroskopiska skruvar långt inne i plastchassit, som envisades med att ramla ur eftersom man var tvungen att vända hela apparaten uppochner för att få in den i sin kapsel i väggen, och hamna i den lurviga mattan, där de förmodligen för evigt skulle försvinna.

Men nu är det gjort.
Och det fungerar.
Tänk vad jag kan.

Ja, ja! Jag vet att den inte ser ut exakt likadan som den gamla.
Men det skiter jag i.


*****

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera.