Nej

Julis femte och sista söndag, tillika sista dag. Sommaren har varit gynnsam hittills, juli torr som fnöske och ständig risk för skogsbrand.

Den har gått fort, som det ofta gör när det är torrt. Mycket har blommat över redan. Ölandstoken och Ligularian (Sistnämnda en riktig Norrbottensväxt. Den blir extremt praktfull i dessa nordliga trakter, sägs det.) lyser dock med sina knallgula blommor. Token håller på till frosten kommer. Det tackar vi för.

Till min förskräckelse såg jag igår också att ljungen gått i blom. Det tycker jag också är väldigt tidigt.
- När ljungen blommar är sommaren över, sa Pamela Jaskowiak i radion för en stund sedan.
Ja, det var inte hon, utan hennes mamma, som sagt så.

Det finns de som påstår att sommaren tar slut, när semestern gör det. Då känner jag till en hel mängd somrar som övergått i höst för flera veckor sedan.

Själv har jag två veckor kvar av min ledighet. Och om vädret står oss bi som det gjort hittills, tänker jag nog ha sommar minst till mitten av augusti och förmodligen ytterligare en månad. En mogen, lite överblommad, bärmättad sommar.

Förresten har vi flera växter i vårt stenparti som rakt inte börjat visa några blommor ännu. De återstår, liksom höstgullriset i perennrabatten.

Men med ett litet stygn av saknad kändes i alla fall när jag igår kväll kröp ner under lakanen vid halv midnatt och var tvungen att tända sänglampan för att kunna läsa. Det var första gången sedan i maj. Lite skrämd smög jag då upp igen och gick ut på balkongen för att spana efter stjärnor på den knallklara natthimlen. Puh! Inga syntes.

Att augusti skulle innebära höst gäller nog bara för lätt svagsinta.

Jag vägrar.

*****
 

Stolt tvåmetersnorrbottensligularia