.. att bygga vindkraftverk. Då hade man sin framtid tryggad. Så mycket det blåst i vinter och vår har jag då aldrig varit med om, tror jag. Inget undantag idag. Fjärden fräser gråvit, som vanligt. Fåglarna har svårt med navigeringen. Fjärilarna flyger i 120. Växterna i rabatten vet att de lever - Åtminstone ett tag till.
Vart ska all luft? Vem är det som har brist?
*****
Kanhända en kontinent eller två kippar efter luft. Tillgång och efterfrågan styr mönstret möjligen. Det måste bli balans i atmosfären, se.
SvaraRaderaVindarna, luftens händer som det uttrycks poetiskt sköter om den storskaligt utjämnande rörelsen.
Överallt är de med och pysslar, ordnar i stort och smått.
"... luftens händer, vindarna
kan gripa i allt.
Här i åkerkanten
rister de tistlarna sakta
utan att få taggar
och i nässeluddarna
stryker de ömt
utan att bränna sig.
Luftens händer
som kan smeka
här i tistlarnas visten
här i nässlornas nästen.
En signifikant Martinsonsk dikt kan tyckas men ej så -
Sten Hagliden
Karga ägor, 1953
thord wiman: Men jag förstår inte varför just bara vår luft måste användas i alla sammanhang till just det ändamålet.
RaderaHär "stryker de inte ömt" eller "kan smeka". Här är det käftsmällar mest varje dag den här våren.