Augusti är här. Redan!
*****
tisdag, juli 31, 2012
Svar från Naturhistoriska Riksmuséet
Frågar man, så får man svar. Naturhistoriska Riksmuséets Facebook-sida är bra.
Nu har de med största sannolikhet konstaterat att blomman i Blomsterkoll VI är en kärrvial.
De har grundat sitt svar på blommans färg plus de smala blad, som syns lite till vänster i bild. Smala blad skiljer denna art från strandvialen.
Bra! Då har man lärt sig det.
*****
Nu har de med största sannolikhet konstaterat att blomman i Blomsterkoll VI är en kärrvial.
De har grundat sitt svar på blommans färg plus de smala blad, som syns lite till vänster i bild. Smala blad skiljer denna art från strandvialen.
 |
| Kärrvial är inte samma som strandvial |
*****
måndag, juli 30, 2012
Dagens designpris ...
.. tillfaller denna snygga besökare på vår terass idag, där den tillbringade en god stund i solen tillsammans med oss.
*****
 |
| Det ska vara randigt i år. |
*****
Jag trodde det var över . . .
. . men festen verkar fortsätta.
Hur inkompetenta får generaldirektörer vara, egentligen. Hur okunniga om etik, moral och om andras hopskrapade pengar.
Det nya verk som regeringen skapade 2009 och som fick namnet Tillväxtverket, har varit ute och festat. Skapat tillväxt i krogbranschen.
Jag undrar om de som anställdes där visste om att det ingick i arbetsuppgifterna. I så fall har ledningen misslyckats med en av sina främsta arbetsuppgifter, nämligen att klargöra dels kärnverksamheten, men också förutsättningarna och grundreglerna för jobbet.
Själv har jag arbetat i diverse organisationer, både i statligt ägda, i ett amerikanskt företag, och i privata näringslivet. I samtliga dessa har det funnits strikta bestämmelser för hur verksamheten ska skötas. Det har varit personalhandböcker, kvalitetssäkring med utomstående kontrollanter, som regelbundet besökte för att kolla att allt gick rätt till och så vidare. Och vi började någon gång på 70-talet.
Till Tillväxtverket verkar sådana "nymodigheter" dock inte ha kommit.
Jag förnekar inte att jag själv blir bjuden på fest någon eller några gånger per år, där min arbetsgivare står för fiolerna. Men vi har också fester där vi själva, var och en, är med och betalar ett antal hundringar i tillägg. Följer vi inte reglerna, så får vi ekonomichefen på oss. Han sitter en våning upp från mig. Eller så kommer revisorerna och påpekar felaktigheter. Men det blir aldrig några sådana. För vi har kunskaperna och kompetensen om var gränserna går.
Får vi nu be Näringsdepartementet, som basar över sitt Tillväxtverk, att skicka personal och ledning på kurs.
Grundkurs.
Med självhushåll.
I tältläger.
*****
Läs gärna mina tidigare inlägg på samma tema genom åren.
Läs även andra bloggares åsikter om Tillväxtverket, Näringsdepartementet, Grundkurs, Etik, Moral
Hur inkompetenta får generaldirektörer vara, egentligen. Hur okunniga om etik, moral och om andras hopskrapade pengar.
Det nya verk som regeringen skapade 2009 och som fick namnet Tillväxtverket, har varit ute och festat. Skapat tillväxt i krogbranschen.
Jag undrar om de som anställdes där visste om att det ingick i arbetsuppgifterna. I så fall har ledningen misslyckats med en av sina främsta arbetsuppgifter, nämligen att klargöra dels kärnverksamheten, men också förutsättningarna och grundreglerna för jobbet.
Själv har jag arbetat i diverse organisationer, både i statligt ägda, i ett amerikanskt företag, och i privata näringslivet. I samtliga dessa har det funnits strikta bestämmelser för hur verksamheten ska skötas. Det har varit personalhandböcker, kvalitetssäkring med utomstående kontrollanter, som regelbundet besökte för att kolla att allt gick rätt till och så vidare. Och vi började någon gång på 70-talet.
Till Tillväxtverket verkar sådana "nymodigheter" dock inte ha kommit.
Jag förnekar inte att jag själv blir bjuden på fest någon eller några gånger per år, där min arbetsgivare står för fiolerna. Men vi har också fester där vi själva, var och en, är med och betalar ett antal hundringar i tillägg. Följer vi inte reglerna, så får vi ekonomichefen på oss. Han sitter en våning upp från mig. Eller så kommer revisorerna och påpekar felaktigheter. Men det blir aldrig några sådana. För vi har kunskaperna och kompetensen om var gränserna går.
Får vi nu be Näringsdepartementet, som basar över sitt Tillväxtverk, att skicka personal och ledning på kurs.
Grundkurs.
Med självhushåll.
I tältläger.
*****
Läs gärna mina tidigare inlägg på samma tema genom åren.
Läs även andra bloggares åsikter om Tillväxtverket, Näringsdepartementet, Grundkurs, Etik, Moral
Grattis Gudrun
Efter viss tvekan och något stafvel hittade Gudrun rätt till slut.
Blomsterkoll VII visade blomman på en saltarv. En typisk skärgårdsväxt här i norr. Den breder ut sig i stora mattor och är i sin anspråkslöshet väldigt vacker i massverkan.
*****
Blomsterkoll VII visade blomman på en saltarv. En typisk skärgårdsväxt här i norr. Den breder ut sig i stora mattor och är i sin anspråkslöshet väldigt vacker i massverkan.
*****
Efterlysning
Efter en ljuvlig gårdagskväll, med ljum luft som stannade hela natten, lyste solen snällt i morse, när jag joggade till tidningslådan i byn. Tjugo grader varmt redan på morgonen och en rätt så svag vind. I alla fall i skogen.
Snabb dusch och eftersvettning och sedan frukost med Ring P1 i radion, som som vanligt släpper fram både hött och mött, religiösa fanatiker, snälla farbröder och en och annan godmodig tant som tipsar om mördarsnigeljakt.
Vips tog vinden i och gav oss vita gäss på fjärden. Och nu är det helmulet och i det närmaste kavlugnt.
Hvarför är det så ont om H?
När såg du ett H senast, på en väderkarta nära dig?
Eller har språket "utvecklats".
Nåväl - Då frågar jag igen: Hvarför är det så ont om ögtryck?
*****
Snabb dusch och eftersvettning och sedan frukost med Ring P1 i radion, som som vanligt släpper fram både hött och mött, religiösa fanatiker, snälla farbröder och en och annan godmodig tant som tipsar om mördarsnigeljakt.
Vips tog vinden i och gav oss vita gäss på fjärden. Och nu är det helmulet och i det närmaste kavlugnt.
Hvarför är det så ont om H?
När såg du ett H senast, på en väderkarta nära dig?
Eller har språket "utvecklats".
Nåväl - Då frågar jag igen: Hvarför är det så ont om ögtryck?
*****
söndag, juli 29, 2012
Vilken toppendag
Det regnar och är mörkt så att man får tända lampor mitt på dagen.
Jag har betalat alla räkningar. Det kändes som att massor av slantar rann ner i ....
... golvavloppet som jag rensade från flera års avlagringar på förmiddagen.
*****
Jag har betalat alla räkningar. Det kändes som att massor av slantar rann ner i ....... golvavloppet som jag rensade från flera års avlagringar på förmiddagen.
*****
Årets fruntimmersvecka ...
. . måste ha börjat någon gång i maj.
Och den fortsätter än.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Fruntimmersveckan, Väder
Och den fortsätter än.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Fruntimmersveckan, Väder
lördag, juli 28, 2012
Blomsterkoll VII
I väntan på besked angående Blomsterkoll VI, där jag lite svagsint inte kan säga med bestämdhet vad det är för växt, följer här en ny utmaning.Vad är detta?
*****
fredag, juli 27, 2012
Matstudio Rånlandet ...
. . erbjöd ikväll långsamgrillade innerfiléer av kyckling med snabbtorkad, alspånsrökt skinka, grillad halloumi,serverat med äppelciderinlagd gurka,palsternacka och rödlök.
Och dragonkokta belugalinser, förstås.
*****
*****
Och plötsligt ...
Här saknas en par inlägg från dagen.
Ska försöka få in dem så snart som möjligt.
*****
torsdag, juli 26, 2012
Rånlandet 26 juli kl 22:37
Stilla. Bara något avlägset ljud från en motorbåt ibland.
Några barn som hörs från stranden.
De badar, trots den sena timmen.
Vinden obefintlig.
En nattfjäril flyger förbi.
*****
Några barn som hörs från stranden.
De badar, trots den sena timmen.
Vinden obefintlig.
En nattfjäril flyger förbi.
*****
Man är väl inte sämre än . . .
.. att man kan ändra sig.
 |
| Huuu så högt! |
 |
| Nä - Jag skippar det där. Tam ta'ram tam tam.... Jag hittar på nå't annat istället. |
*****
Reaktion
Det kom ett svar.
Mina anmärkningar inom parentes.
-----
Hej Bertil, (Ja, det blev i alla fall inte Berit.)
Mina anmärkningar inom parentes.
-----
Hej Bertil, (Ja, det blev i alla fall inte Berit.)
Jag håller med om dina synpunkter att det vore trevligt med lite norrländska (Varför inte "norrbottniska"?) specialiter
Men vi har anpassat oss efter våra Norska gästers önskemål.
Tidigare år har vi bland annat haft Kalix Löjrom, Lax, röding mm. Tyvärr beställer inte våra gäster sådana rätter när det fanns på menyn.
På en hel säsong så såldes det tex endast en enda Kalix löjroms toast.
MVH
Camp Frevisören
Camp Frevisören
Ove
-----
Så blev svaret från den restaurang jag besökte igår och där jag reagerade över den "utslätade" meny som erbjöds. Det var också det svar jag anade skulle komma.
Jag har alltid förundrats över att restauranger inte tar tillvara det lokala, härproducerade och förstklassiga utbudet.
Men det är väl kanske så att både norrmän och svenskar är tråkiga i det avseendet. Vi är väl också mästare på att äta köttbullar och mos på Kanarieöarna.
Fegskitar, säger jag.
*****
Blomsterkoll VI 2012 (Uppdaterat)
Den här tar du direkt.Vad är det?
Uppdatering: Många har svarat och svaren varierar. Nu har jag också själv blivit tveksam till vad det egentligen är och har skickat en förfrågan till Naturhistoriska Riksmuséet.
Jag var helt säker på att detta var en strandvial, men den starka färgen och framförallt att den är enhetligt färgad både på "krage" och "läpp" har fått mig att tveka.
En vial av någon sort. Det är helt klart. Sedan får vi se.
Grattis till Cecilia N, som kommit närmast tills vidare.
*****
onsdag, juli 25, 2012
Shopofobi
Idag har jag utsatt mig för ett eldprov. Visserligen av det mildare slaget, men ändå. Vi åkte till IKEA.
I akt och mening att inhandla på förhand bestämda och nödvändiga saker. Vi visste att de fanns där. Dessutom skulle vi kolla förutsättningarna för ett eventuellt framtida inköp.
Jag anade oråd redan på parkeringsplatsen, där jag var tvungen att tränga in min snygga Audi mellan två minibussar. Det var den enda plats som fanns att tillgå. Jag hade alltså tur och fick samtidigt beklaga de olyckskamrater som kom efter mig och fick åka runt runt runt runt runt runt runt runt och runt för att spana efter ett ledigt fack.
Pinknödig var jag också och uppsökte därför bekvämlighetsinrättningen för detta ändamål så fort jag lyckats klämma mig in genom entrén. Minst femton personer befann sig där redan. I samma ärende. Ja, förutom de barn som testade den nya handtorken modell JAS-motor, vilket gjorde tinnitusen glad.
Som sagt - Vårt besök hade ett syfte. Och vi tog genast itu med att uppfylla målet. Nu var det så olyckligt att alla andra - jag säger ALLA ANDRA hade ett helt annat syfte med sitt besök i varuhuset. De var nämligen där för att shoppa. Eller strosa. Eller släntra runt den förutbestämda bana som snitslats ut genom avdelningarna. Utrustade med vagn, precis som jag, och med blicken flackande än hit än dit, för att ta in alla intryck hindrade de mycket framgångsrikt min framfart, som snabbt reducerades till cirka fem meter per minut, eller så. Max, alltså. Genomsnittsfarten var säkert bara två meter i minuten.
Inte heller finns någon omkörningsfil, ty den är nämligen blockerad av shopparens övriga familjemedlemmar, var och en utrustad med sin vagn, var och en fullt upptagen med att flacka runt med blickarna, stanna, känna, klämma, diskutera ...
- Men guuuuuu va snygg, tycker du inte?
- Å, men kolla. En sån som Svenssons köpte. Jag hörde talas om det. Var det inte en sån de rekommenderade till oss också. Vad säger du, ska vi slå till också.
Och nåde om du i din strävan att föra din vagn framåt, plötsligt inser att du gått förbi en avdelning där du borde ha stannat. Att vända om är inte att tänka på. Man har väl sett westernfilmer och vet hur buffelhjordar fungerar. Eventuellt kan man föra in sin vagn lite åt sidan, tillsätta vakt och på snubblande labyrintvägar försöka ta sig tillbaka de tre meter som behövs för att snabbt knipa åt sig den utsedda varan och ansluta till hjorden. Efter en halvtimme har man kommit tillbaka de tre meterna till utgångspunkten. (Den här operationen avråder jag ifrån. Den innehåller rätt många farliga element.)
Hos mig stiger paniken. Jag hade tänkt plocka åt mig mina varor och vara härifrån inom 30 minuter. De andra är säkert kvar där än, vimsande omkring, sju timmar senare. Förmodligen går de runt där utan någon som helst aning om att stället stängt. De fortsätter bara natten igenom.
Nåväl - Efter någon timme var vi klara och kunde checka ut. Tack och lov finns en självscanningskassa. Ingen kö. Alltså inte särskilt populärt. De vanliga kassorna hade dock långa, jag menar lååååååååååååååååånga köer, som folk äääääääälskar att stå i någon timme till med sina vagnar fyllda av grejer som de absolut inte tänkt sig och förmodligen aldrig behövt, eller kommer att behöva.
Tur att man inte är som folk.
*****
I akt och mening att inhandla på förhand bestämda och nödvändiga saker. Vi visste att de fanns där. Dessutom skulle vi kolla förutsättningarna för ett eventuellt framtida inköp.
Jag anade oråd redan på parkeringsplatsen, där jag var tvungen att tränga in min snygga Audi mellan två minibussar. Det var den enda plats som fanns att tillgå. Jag hade alltså tur och fick samtidigt beklaga de olyckskamrater som kom efter mig och fick åka runt runt runt runt runt runt runt runt och runt för att spana efter ett ledigt fack.
Pinknödig var jag också och uppsökte därför bekvämlighetsinrättningen för detta ändamål så fort jag lyckats klämma mig in genom entrén. Minst femton personer befann sig där redan. I samma ärende. Ja, förutom de barn som testade den nya handtorken modell JAS-motor, vilket gjorde tinnitusen glad.
Som sagt - Vårt besök hade ett syfte. Och vi tog genast itu med att uppfylla målet. Nu var det så olyckligt att alla andra - jag säger ALLA ANDRA hade ett helt annat syfte med sitt besök i varuhuset. De var nämligen där för att shoppa. Eller strosa. Eller släntra runt den förutbestämda bana som snitslats ut genom avdelningarna. Utrustade med vagn, precis som jag, och med blicken flackande än hit än dit, för att ta in alla intryck hindrade de mycket framgångsrikt min framfart, som snabbt reducerades till cirka fem meter per minut, eller så. Max, alltså. Genomsnittsfarten var säkert bara två meter i minuten.
Inte heller finns någon omkörningsfil, ty den är nämligen blockerad av shopparens övriga familjemedlemmar, var och en utrustad med sin vagn, var och en fullt upptagen med att flacka runt med blickarna, stanna, känna, klämma, diskutera ...
- Men guuuuuu va snygg, tycker du inte?
- Å, men kolla. En sån som Svenssons köpte. Jag hörde talas om det. Var det inte en sån de rekommenderade till oss också. Vad säger du, ska vi slå till också.
Och nåde om du i din strävan att föra din vagn framåt, plötsligt inser att du gått förbi en avdelning där du borde ha stannat. Att vända om är inte att tänka på. Man har väl sett westernfilmer och vet hur buffelhjordar fungerar. Eventuellt kan man föra in sin vagn lite åt sidan, tillsätta vakt och på snubblande labyrintvägar försöka ta sig tillbaka de tre meter som behövs för att snabbt knipa åt sig den utsedda varan och ansluta till hjorden. Efter en halvtimme har man kommit tillbaka de tre meterna till utgångspunkten. (Den här operationen avråder jag ifrån. Den innehåller rätt många farliga element.)
Hos mig stiger paniken. Jag hade tänkt plocka åt mig mina varor och vara härifrån inom 30 minuter. De andra är säkert kvar där än, vimsande omkring, sju timmar senare. Förmodligen går de runt där utan någon som helst aning om att stället stängt. De fortsätter bara natten igenom.
Nåväl - Efter någon timme var vi klara och kunde checka ut. Tack och lov finns en självscanningskassa. Ingen kö. Alltså inte särskilt populärt. De vanliga kassorna hade dock långa, jag menar lååååååååååååååååånga köer, som folk äääääääälskar att stå i någon timme till med sina vagnar fyllda av grejer som de absolut inte tänkt sig och förmodligen aldrig behövt, eller kommer att behöva.
Tur att man inte är som folk.
*****
Men snälla Kalix
Och var finns Kalixlöjrommen och stoltheten?
Skandal ... Inget mindre än skandal!!!
*****
. . . från mobilen
Läs även andra bloggares åsikter om Kalix, Norrbotten, Mat, Närproducerat, Stolthet
tisdag, juli 24, 2012
Semester är ...
*****
. . . från mobilen
. . . från mobilen
Ordbajsarfrukost
Ny müsli. Färskpackad.
Färskpackad!!!???
Vad fasen är det?
Är den nyligen packad? Skulle inte tro det. Säkert har den några månader i påsen. Minst!
Var müslin färsk, när den packades? Ja - låt oss hoppas det. Så färsk den nu kan vara. Grynen och sädeslagen kan ju tidigast ha skördats i höstas. Färskskördats, månne.
Jag läser vidare på påsen för att kanske få någon sorts förklaring. Den gives icke.
Men en sak skiljer denna müslisort från andra. I alla fall bland de som jag provat. Den har återförslutbar påse.
".... som hindrar de torra ingredienserna från att ta smak av andra livsmedel i skafferiet (Ja, det vore väl synd om müslin smakar vetemjöl eller röda linser imorgon.) .... och håller frukt och bär mjukare."
Så bra!
Nu är det bara så att jag finner inte spår av någon som helst frukt eller några som helst bär i påsen. Varken vid okulärbesiktning av innehållet, eller vid studium av innehållsdeklarationen.
Häpp, Finax!!! Där försvann mitt förtroende.
Tur att man har färskodlade jordgubbar i landet som man kan färskplocka och färskanvända i färskfrukosten ifärskmorgon.
*****
PS. Färskpackade just osten och lade den i kylen för att använda den imorgon igen. Nu är frukostdisken färskdiskad och ligger och färsktorkar.
Läs även andra bloggares åsikter om Finax, Müsli, Livsmedel, Bluff, Floskler, Ordbajseri
Inlägget är mejlat till Finax för kommentar.
Färskpackad!!!???
Är den nyligen packad? Skulle inte tro det. Säkert har den några månader i påsen. Minst!
Var müslin färsk, när den packades? Ja - låt oss hoppas det. Så färsk den nu kan vara. Grynen och sädeslagen kan ju tidigast ha skördats i höstas. Färskskördats, månne.
Jag läser vidare på påsen för att kanske få någon sorts förklaring. Den gives icke.
Men en sak skiljer denna müslisort från andra. I alla fall bland de som jag provat. Den har återförslutbar påse.
".... som hindrar de torra ingredienserna från att ta smak av andra livsmedel i skafferiet (Ja, det vore väl synd om müslin smakar vetemjöl eller röda linser imorgon.) .... och håller frukt och bär mjukare."
Så bra!
Nu är det bara så att jag finner inte spår av någon som helst frukt eller några som helst bär i påsen. Varken vid okulärbesiktning av innehållet, eller vid studium av innehållsdeklarationen.
Häpp, Finax!!! Där försvann mitt förtroende.
*****
PS. Färskpackade just osten och lade den i kylen för att använda den imorgon igen. Nu är frukostdisken färskdiskad och ligger och färsktorkar.
Läs även andra bloggares åsikter om Finax, Müsli, Livsmedel, Bluff, Floskler, Ordbajseri
Inlägget är mejlat till Finax för kommentar.
måndag, juli 23, 2012
Där kröp det fram ...
.. det rätta svaret på Blomsterkoll V.
Gudrun lyckades fastställa, om än lite tveksamt, att detta var en strandkrypa. En vacker liten skärgårdsväxt.
Grattis Gudrun!
(Hon är också kollega till mig, fast på ett annat av våra kontor, så det finns ingen ågon som helst vänskapskorruption.)
*****
Gudrun lyckades fastställa, om än lite tveksamt, att detta var en strandkrypa. En vacker liten skärgårdsväxt.
Grattis Gudrun!
(Hon är också kollega till mig, fast på ett annat av våra kontor, så det finns ingen ågon som helst vänskapskorruption.)
 |
| Strandkrypan kryper upp mellan stenarna. |
*****
Hungriga
 |
| Skogen vimlar av nykomlingar just nu. Här två flugsnapparungar som spanar in var mamma hämtar gobitarna. |
*****
Nå, Bert - Vad gör du på semestern?
Gör!?? Nja, egentligen ingenting. I alla fall inte hittills. Det är ju bara den första semesterdagen i den här perioden.
Men igår fick jag börja fundera på bemanningen på jobbet, då det trasslade till sig med ett sjukt barn. Minibemanning och sjuka barn är inget som funkar. Plöstligt går det över gränsen. Lösningen kom dock rätt snart, när snälla Sara erbjöd sig att skaffa barnvakt och komma in på sin första semesterdag.
Så idag fick jag sova ända till halv sju. Lyssnade på radio en stund, men hoppade snart upp och beslöt ta en joggingtur för att hämta tidningen. Här står inte brevlådan vid tomgränsen precis. Det blev en lagom tur i backarna, två kilometer dit, och tro mig eller ej, lika långt hem. Och då blev det snabbdusch och frukost. Sedan en liten lur. Radion står på och ger mig massor med kunskaper. Ja, man lyssnar ju på P1, förstås.
Klockan tjugo i elva kom slambilen och tömde vår trekammarbrunn. Egentligen behövs det inte varje år, eftersom vi har en biologirenande historia som kostade massor av sköna kronor och som släpper ut rent vatten ur miljöbestämmelsernas synvinkel, så den är aldrig full. Men det känns ändå skönt att få det gjort.
Sedan traskade vi iväg till styrelsemöte med samfälligheten. En rad viktiga frågor skulle tas upp och jag är förstås sekreterare. Nya projekt på gång. Elvakaffe serverades av Bengt och Siv och jag poängterade att det var första gången på väldigt länge som jag fick elvakaffe klockan elva.
Hemvägen kryddades av en olydig liten hund, som ville hälsa, trots mattes förbud. Det var de nya norska grannarna, som hunden struntade i, trots förmaningar. Men det var bara trevligt. Vi fick ju hälsa på damen i huset äntligen. Trodde vi. Det här var syrran till frun, som var "på ferie", så vi får nog ta kontakt en annan gång.
Iväg till Råneå för att handla lite. Kommer hem med två överfulla kassar. Som vanligt alltså. Lite lunch och en tupplur igen före eftermiddagskaffet. Vädret är blåsigt och inbjuder inte till så mycket utevistelse. Lyssnar på Sommar i P1, där Sydsvenskans kulturchef berättar om sig och sitt liv och spelar fantastiskt bra musik. Ny, fräsch och spännande - men aldrig hörd i RIX-sörjan.
Småfåglarna har ungar, som nu nyfiket svirrar omkring i halsbrytande luftkonster, lite valhänt (eller heter det valvingt) jagande insekter och insikter, men ibland bara sittande på någon lämplig post och vänta på att mamma eller pappa ska komma med något fett. Det kan man också sitta och studera.
Spisen dras fram och städas bakom. Inte av mig - jo, framdragningen. Själv blir jag ju tvungen att dra mig till datorn för att skriva det här inlägget.
Så inte gör jag så mycket inte.
Och det är så skönt!
(Visst ja - Jag måste skriva protokollet från mötet också. Jäklar!)
*****
Men igår fick jag börja fundera på bemanningen på jobbet, då det trasslade till sig med ett sjukt barn. Minibemanning och sjuka barn är inget som funkar. Plöstligt går det över gränsen. Lösningen kom dock rätt snart, när snälla Sara erbjöd sig att skaffa barnvakt och komma in på sin första semesterdag.
Så idag fick jag sova ända till halv sju. Lyssnade på radio en stund, men hoppade snart upp och beslöt ta en joggingtur för att hämta tidningen. Här står inte brevlådan vid tomgränsen precis. Det blev en lagom tur i backarna, två kilometer dit, och tro mig eller ej, lika långt hem. Och då blev det snabbdusch och frukost. Sedan en liten lur. Radion står på och ger mig massor med kunskaper. Ja, man lyssnar ju på P1, förstås.
Klockan tjugo i elva kom slambilen och tömde vår trekammarbrunn. Egentligen behövs det inte varje år, eftersom vi har en biologirenande historia som kostade massor av sköna kronor och som släpper ut rent vatten ur miljöbestämmelsernas synvinkel, så den är aldrig full. Men det känns ändå skönt att få det gjort.
Sedan traskade vi iväg till styrelsemöte med samfälligheten. En rad viktiga frågor skulle tas upp och jag är förstås sekreterare. Nya projekt på gång. Elvakaffe serverades av Bengt och Siv och jag poängterade att det var första gången på väldigt länge som jag fick elvakaffe klockan elva.
Hemvägen kryddades av en olydig liten hund, som ville hälsa, trots mattes förbud. Det var de nya norska grannarna, som hunden struntade i, trots förmaningar. Men det var bara trevligt. Vi fick ju hälsa på damen i huset äntligen. Trodde vi. Det här var syrran till frun, som var "på ferie", så vi får nog ta kontakt en annan gång.
Iväg till Råneå för att handla lite. Kommer hem med två överfulla kassar. Som vanligt alltså. Lite lunch och en tupplur igen före eftermiddagskaffet. Vädret är blåsigt och inbjuder inte till så mycket utevistelse. Lyssnar på Sommar i P1, där Sydsvenskans kulturchef berättar om sig och sitt liv och spelar fantastiskt bra musik. Ny, fräsch och spännande - men aldrig hörd i RIX-sörjan.
Småfåglarna har ungar, som nu nyfiket svirrar omkring i halsbrytande luftkonster, lite valhänt (eller heter det valvingt) jagande insekter och insikter, men ibland bara sittande på någon lämplig post och vänta på att mamma eller pappa ska komma med något fett. Det kan man också sitta och studera.
Spisen dras fram och städas bakom. Inte av mig - jo, framdragningen. Själv blir jag ju tvungen att dra mig till datorn för att skriva det här inlägget.
Så inte gör jag så mycket inte.
Och det är så skönt!
(Visst ja - Jag måste skriva protokollet från mötet också. Jäklar!)
*****
Jag tror jag var först
 |
| Måndags- och söndagsnumren. Mycket läsning blir det. |
. . . från mobilen
*****
söndag, juli 22, 2012
Dag för eftertanke
För de döda.
För de rädda.
För de räddade.
För det levande.
Resten kan vi bortse ifrån.
*****
För de rädda.
För de räddade.
För det levande.
Resten kan vi bortse ifrån.
 |
| Havsutsikt från vår tillfälliga bostad i Kabelvåg, Nordnorge. Midsommar 2012. |
*****
lördag, juli 21, 2012
Lättjans lov
Vaknar mitt i natten och ser solen gå upp. Klockan är två. Tänker att det nog blir en fin dag. Somnar om.
Vaknar vid 7-tiden igen. Helmulet. Ligger kvar och hoppas, men beslutar att stiga upp och "jogga" iväg till tidningslådan och hämta NSD och DN. En tur på cirka 4 km.
Jag skäms. Det blir bilen. För när jag ska ge mig iväg så störtregnar det. Ingen.... Absolut ingen har förvarnat om detta. Jag blir sur. Under jobbveckan har solen skinit. Vareviga dag.
Resten av dagen går i gråhetens tecken. Några solglimtar på eftermiddagen lät oss äta lunch utomhus till ackompanjemang av en raskt infarande regnskur. Ett par kastbyar fick oss att raskt plocka ner solseglet/regnskyddet över altanen. Ett av fästena blåste sönder. Men reparerbart.
Mycket soffa blev det. Korsord, radio, läsning och tupplur.
Och middag.
Och gäsp.
Och åtta sketna grader nu vid 22.30-tiden.
Jag förstår att den här fjärilen tittade in genom fönstret.
Avundsjuk, förmodligen.
*****
Vaknar vid 7-tiden igen. Helmulet. Ligger kvar och hoppas, men beslutar att stiga upp och "jogga" iväg till tidningslådan och hämta NSD och DN. En tur på cirka 4 km.
Jag skäms. Det blir bilen. För när jag ska ge mig iväg så störtregnar det. Ingen.... Absolut ingen har förvarnat om detta. Jag blir sur. Under jobbveckan har solen skinit. Vareviga dag.
Resten av dagen går i gråhetens tecken. Några solglimtar på eftermiddagen lät oss äta lunch utomhus till ackompanjemang av en raskt infarande regnskur. Ett par kastbyar fick oss att raskt plocka ner solseglet/regnskyddet över altanen. Ett av fästena blåste sönder. Men reparerbart.
Mycket soffa blev det. Korsord, radio, läsning och tupplur.
Och middag.
Och gäsp.
Och åtta sketna grader nu vid 22.30-tiden.
Jag förstår att den här fjärilen tittade in genom fönstret.
Avundsjuk, förmodligen.
 |
| "Får jag komma in? Snälla!!" |
*****
Stor humor
Sportnytt efter kvällens Rapport ältar något Göteborgslags brakförlust 0-5 mot ett lag från Gävle, med ett allvar som är rent parodiskt. Man tror knappt det är sant. Förmodligen är det en föraning av världens undergång.
Men man får väl tacka för ett gott skratt.
*****
. . . från mobilen
. . . från mobilen
fredag, juli 20, 2012
Äntligen en vinnare
Blomsterkoll IV har sett en vinnare födas. Och inte vem som helst heller.
Det var blomman själv, som vann. Matte - Gudrun - skrev svaret:
Grattis Jordreva.
Och grattis Gudrun, som har så intelligenta växter på sin gräsmatta.
*****
Det var blomman själv, som vann. Matte - Gudrun - skrev svaret:
"Den växer även på vår gräsmatta och tror den heter Jordreva."Den trodde helt rätt.
Grattis Jordreva.
Och grattis Gudrun, som har så intelligenta växter på sin gräsmatta.
*****
torsdag, juli 19, 2012
I frihetens stamort på jorden ...
.. avrättades igår en mentalt sjuk man, som suttit inne för mord sedan 1994 och redan då hade diagnosen.
Så funkar USA.
Liksom Iran, Kina, Jemen, Libyen, Saudi Arabien, Indonesien, Nordkorea med flera fundamentalistiska så kallade civilisationer.
I fint sällskap, må jag säga.
*****
Så funkar USA.
Liksom Iran, Kina, Jemen, Libyen, Saudi Arabien, Indonesien, Nordkorea med flera fundamentalistiska så kallade civilisationer.
I fint sällskap, må jag säga.
*****
onsdag, juli 18, 2012
På jobbet ...
.. går det rätt lugnt till på min avdelning såhär mitt i juli. Tjänstersenärerna har semester. I min grupp är vi två som jobbar, mot normalt sex personer. Ja, jag var ensam de två första timmarna och hade inga problem att hinna det jag skulle. Förutom att rädda ett par kunder som skulle checka ut från hotellet i Oulo. En nyanställd receptionist hade missat att allt var förbetalt från oss och krävde betalning. Eller damen som skulle på konferens i Poznan, eller han som inte fick ut sin biljett ur automaten på Köpenhamns flygplats.
Nåväl - Allt det där löste sig före fikat klockan halv nio. Och jag ska väl erkänna att fikarasten blir liiiite längre än vanligt. Igår råkade chefen ringa precis när jag gått iväg på fikat. Hon är på semester och ville ha svar på några frågor.
- Men han kan ringa mig sen, sa hon till växeltelefonisten.
Jag ringde 45 minuter senare.
- Nu har du fikat jäkligt länge, sa chefen.
- Nja, sa jag. Min dator låste sig så jag var tvungen att fixa det också. Och sen så var jag tvungen att gå upp och tvinga ner Anette, som suttit ännu längre. Och det tog tid, för hon ville inte.....
- Ja, ja .... kan du bara kolla om en bokning blivit avbeställd i god ordning, eller om den.....
Så löste sig det också.
Sedan fick jag sufflera Anna, som för sitt liv inte kunde förstå vart två kunder ville åka.
- We want to go to Gullever, sa dom.
- Sorry, sa Anna.
- To Gulliver, sa paret, som var från Nya Zeeland lite extra tydligt.
- I don't understand, sa Anna.
- Pst, sa jag. Anna, de menar kanske Gällivare.
- Nothing do see there, sa Anna
- Okay, sa paret. Then we want to go out to the islands.
Det blev en tur till Klubbviken. Ingen affär för oss alltså.
Ja, sådär går dagarna. Lite avslappat får jag väl påstå. Men det behöver vi.
Avslutade dagen med en bokning till Ljubljana, samt fem i fem, en konsult som skulle resa från Santiago de Chile till Pajala och retur med två dagars stopp i London.
- På fredag, sa kunden.
- På fredag??
- Ja på fredag den (vad det nu var) i september.
Pust, tänkte jag och insåg att jag kanske skulle klara att få gå hem utan övertid, trots allt.
- Du kan ringa mig imorgon med några förslag, sa kunden.
Jag fixade förslagen och mejlade dem till kunden. Sedan gick jag hem.
Stan vimlar av turister. Sommarsolen lyser starkt. Serveringarna är fullsatta. Värmen är här.
*****
Nåväl - Allt det där löste sig före fikat klockan halv nio. Och jag ska väl erkänna att fikarasten blir liiiite längre än vanligt. Igår råkade chefen ringa precis när jag gått iväg på fikat. Hon är på semester och ville ha svar på några frågor.
- Men han kan ringa mig sen, sa hon till växeltelefonisten.
Jag ringde 45 minuter senare.
- Nu har du fikat jäkligt länge, sa chefen.
- Nja, sa jag. Min dator låste sig så jag var tvungen att fixa det också. Och sen så var jag tvungen att gå upp och tvinga ner Anette, som suttit ännu längre. Och det tog tid, för hon ville inte.....
- Ja, ja .... kan du bara kolla om en bokning blivit avbeställd i god ordning, eller om den.....
Så löste sig det också.
Sedan fick jag sufflera Anna, som för sitt liv inte kunde förstå vart två kunder ville åka.
- We want to go to Gullever, sa dom.
- Sorry, sa Anna.
- To Gulliver, sa paret, som var från Nya Zeeland lite extra tydligt.
- I don't understand, sa Anna.
- Pst, sa jag. Anna, de menar kanske Gällivare.
- Nothing do see there, sa Anna
- Okay, sa paret. Then we want to go out to the islands.
Det blev en tur till Klubbviken. Ingen affär för oss alltså.
Ja, sådär går dagarna. Lite avslappat får jag väl påstå. Men det behöver vi.
Avslutade dagen med en bokning till Ljubljana, samt fem i fem, en konsult som skulle resa från Santiago de Chile till Pajala och retur med två dagars stopp i London.
- På fredag, sa kunden.
- På fredag??
- Ja på fredag den (vad det nu var) i september.
Pust, tänkte jag och insåg att jag kanske skulle klara att få gå hem utan övertid, trots allt.
- Du kan ringa mig imorgon med några förslag, sa kunden.
Jag fixade förslagen och mejlade dem till kunden. Sedan gick jag hem.
Stan vimlar av turister. Sommarsolen lyser starkt. Serveringarna är fullsatta. Värmen är här.
*****
tisdag, juli 17, 2012
Olöst Blomsterkoll
Nej - Ingen lyckades med Blomsterkoll III. Trots hjälp.
Den där växten finns på vår strand på Rånlandet och exemplaren har blivit fler år från år.
Växten heter ängsruta (Thalictum flavum).
Ingen avgick alltså med segern.
Bättre lycka nästa gång.
*****
Den där växten finns på vår strand på Rånlandet och exemplaren har blivit fler år från år.
Växten heter ängsruta (Thalictum flavum).
Ingen avgick alltså med segern.
Bättre lycka nästa gång.
*****
Helt borta
Kartbranschen är i fara. Det har det rapporterats om nyligen. Folk använder GPS i sin telefon istället.
Jag skulle hellre säga att folk är i fara. Herregud hur många som måste vara bortsprungna genom åren i detta land, när man hör hur beroende de blivit av sin GPS. Och hur handikappade de verkar när det gäller att läsa kartan.
Vart har alla tagit vägen?
*****
Läs även iZacs inlägg i frågan.
Jag skulle hellre säga att folk är i fara. Herregud hur många som måste vara bortsprungna genom åren i detta land, när man hör hur beroende de blivit av sin GPS. Och hur handikappade de verkar när det gäller att läsa kartan.
Vart har alla tagit vägen?
*****
Läs även iZacs inlägg i frågan.
Har pesten kommit ...
.. eller bara digerdöden?
Det lät så i morgonnyheterna.
30 fall har redan inträffat i Sverige.
Och nu har det visat sig att ett (1) fall upptäckts utanför området!!!
Var det inte aztekerna som förutsåg jordens undergång till detta år?
Nu har det börjat.
Röda hund.
Men så slår det mig.... Jag har redan haft sjukdomen, liksom vattkoppor, mässling, påssjuka, kraftig lunginflammation och diverse andra krämpor genom åren, så .... 2013 Here I come!
*****
Det lät så i morgonnyheterna.
30 fall har redan inträffat i Sverige.
Och nu har det visat sig att ett (1) fall upptäckts utanför området!!!
Var det inte aztekerna som förutsåg jordens undergång till detta år?
Nu har det börjat.
Röda hund.
Men så slår det mig.... Jag har redan haft sjukdomen, liksom vattkoppor, mässling, påssjuka, kraftig lunginflammation och diverse andra krämpor genom åren, så .... 2013 Here I come!
*****
måndag, juli 16, 2012
Blomsterkoll III 2012 - Svår nöt
Inte vill jag göra Peters mamma vansinnig. Det har nämligen ryktats om det. Istället ska hon och alla andra som försökt få lite mer hjälp för att lösa Blomsterkoll III.
Här kommer en ny bild på växten.
Sista chansen, alltså.
*****
Uppdatering 18 juli:
Lösningen finns här.
Här kommer en ny bild på växten.
Sista chansen, alltså.
*****
Uppdatering 18 juli:
Lösningen finns här.
söndag, juli 15, 2012
Ö
Min familj samlade på öar. Öland, Gotland, Bornholm, Blidö, och öarna i Luleå skärgård var givna semestermål när jag var barn. Så det är väl ett grundlagt mönster hos mig.
Jag gillar öar. Kanske är det en trygghetslängtan. En liten värld omfluten av vatten. Här kan jag vara lugn. Utforska stränderna och kullarna och allt annat som finns där. Och när jag sett allt, vet jag att jag inte behöver söka något mer. Jag har sett allt.
Fyra goda vänner. Sedan decennier. Inte varje år, men ofta, har vi besökt en ö, eller två varje sommar. I år norska Senja, och nu Kluntarna några mil ut i havet från Luleå.
Längst ute i havsbandet. Sista ön före Finland, om man skulle fortsätta rakt österut. Namnet kommer från fornnordiskan och lär betyda "berghällar i havet". Ön är naturreservat med spännande och vacker natur. Gammal vacker skog, forntida strandvallar, märkliga klippor, sandstränder och hällar. Här finns ett fiskeläge, numera mest fritidsboende.
Vad hittar vi då på här? Ingenting! Eller just ingenting. Vi utforskar förstås ön. Fotograferar. Lagar mat. Äter gott. Diskuterar och berättar. Ibland sitter jag bara och fånstirrar ut över havet från altanen. Slänger några ord med passerande på stigen som går två meter från knuten. Här går alla besökare förbi.
Stugorna är enkla, men funktionella. Det finns tre stycken. Kommunen är värd. Som stugvärdar fungerar skolungdomar från turistutbilningarna vid gymnasiet. Duktiga tjejer och killar, som får jobba i fjortondagsperioder. Elström finns inte. Vatten hämtar vi i en källa i skogen. Sedan sist moderniserad med pump. Förr gällde brunn och hink.
Ett av Sveriges vackraste bastulägen finns på norra sidan av ön. Den nyttjas förstås av öns besökare. Välordnat. Man bokar sin tid på en lista uppsatt i Naturum. Bastun nyttjas även av seglare som gärna stannar till och övernattar vid öns lilla hamn.
Lugnt, skönt. Som en retreat. Fast otyst.
Och jag har aldrig fattat att det finns lulebor, som aldrig satt sin fot i skärgården. Som inte känner till den. Hemmablinda.
Fast inte mig emot.
Lite egoist är jag nog.
*****
Jag gillar öar. Kanske är det en trygghetslängtan. En liten värld omfluten av vatten. Här kan jag vara lugn. Utforska stränderna och kullarna och allt annat som finns där. Och när jag sett allt, vet jag att jag inte behöver söka något mer. Jag har sett allt.
 |
| Stugan ligger vid huvudstigen |
Längst ute i havsbandet. Sista ön före Finland, om man skulle fortsätta rakt österut. Namnet kommer från fornnordiskan och lär betyda "berghällar i havet". Ön är naturreservat med spännande och vacker natur. Gammal vacker skog, forntida strandvallar, märkliga klippor, sandstränder och hällar. Här finns ett fiskeläge, numera mest fritidsboende.
Stugorna är enkla, men funktionella. Det finns tre stycken. Kommunen är värd. Som stugvärdar fungerar skolungdomar från turistutbilningarna vid gymnasiet. Duktiga tjejer och killar, som får jobba i fjortondagsperioder. Elström finns inte. Vatten hämtar vi i en källa i skogen. Sedan sist moderniserad med pump. Förr gällde brunn och hink.
Ett av Sveriges vackraste bastulägen finns på norra sidan av ön. Den nyttjas förstås av öns besökare. Välordnat. Man bokar sin tid på en lista uppsatt i Naturum. Bastun nyttjas även av seglare som gärna stannar till och övernattar vid öns lilla hamn.Lugnt, skönt. Som en retreat. Fast otyst.
Och jag har aldrig fattat att det finns lulebor, som aldrig satt sin fot i skärgården. Som inte känner till den. Hemmablinda.
Fast inte mig emot.
Lite egoist är jag nog.
 |
| Har man tur blir man uppsökt av seglarbarn, som säljer nyrökt abborre |
*****
Blomsterkoll III 2012 - Påminnelse
Va!? Har ni tappat sugen.
Eller är det för svårt.
Inget av försöken att komma närmare en lösning är riktigt.
Så var inte så fyrkantig nu. Kom igen!
*****
Eller är det för svårt.
Inget av försöken att komma närmare en lösning är riktigt.
Så var inte så fyrkantig nu. Kom igen!
*****
lördag, juli 14, 2012
Från det ena till det andra
Jaha - Så var det med det!
Luleå skärgård är svårnavigerad. Grund och sandrevlar ställer stora krav på den som ska navigera rätt och riktigt. Det gör också att det blir lite väderkänsligt för stora båtar, som ska tränga in i smala sund och till bryggor.
Tidigt denna morgon får vi meddelande om att eftermiddagsbåten kommer att vara inställd. Vädret vill att det blir så. Kuling. Det var inte vad vi planerat.
Det blev lite panik i lägret, eftersom vi hade sovit lite längre. Vår båt skulle ju inte lämna ön förrän kvart i fyra i eftermiddag. Nu fick vi andra order.
Tidigt denna morgon får vi meddelande om att eftermiddagsbåten kommer att vara inställd. Vädret vill att det blir så. Kuling. Det var inte vad vi planerat.
Det blev lite panik i lägret, eftersom vi hade sovit lite längre. Vår båt skulle ju inte lämna ön förrän kvart i fyra i eftermiddag. Nu fick vi andra order.
- Båten som kommer nu kvart över tio måste ni ta.
Vi fick brådstörtat packa och städa. Disken från igår var heller inte fixad. Någon frukost hann vi inte med.
Ett fantastiskt teamwork drog igång. Som virvelvindar packades det (Jösses vad man kan sprida ut sig under några dygn.), diskades, borstades tänder, sopades golv och vaskades. Stugvärden körde fram en bagagekärra och vi låste stugan och gav oss iväg mot bryggan precis när Eskil (båten heter så) kom in i vår vik.
Ett fantastiskt teamwork drog igång. Som virvelvindar packades det (Jösses vad man kan sprida ut sig under några dygn.), diskades, borstades tänder, sopades golv och vaskades. Stugvärden körde fram en bagagekärra och vi låste stugan och gav oss iväg mot bryggan precis när Eskil (båten heter så) kom in i vår vik.
 |
| En lugnande kör |
Det blev en gungig hemfärd med ideliga brottsjöar mot skrovet. Det dunsade och small och att dricka kaffe var inte tal om, mer än vid de tillfällen då båten kom i lä från någon ö, och kaffekopparna slutade glida omkring på borden. Sommarkyrkan hade sin ungdomskör ombord. De skulle hålla konsert på en av öarna idag, men se det blev inget av. Den ön var fullständigt oangöringsbar i detta väder.
Så vad gjorde de? Jo, de drog igång musik ombord, i gunget. Hörde jag inte några toner ur "Närmare Gud till dig"? Och jag drog genast paralleller med Titanic. Där beordrades ju orkestern att spela för att hålla folk lugna.
Men hem till stan kom vi några timmar tidigare än beräknat, förstås. Och redan när jag steg iland saknade jag ölivet. Vi hamnade mitt i lördagsvimlet. Mycket trafik. Onatur och hets.
Ett snabbt depåstopp på cirka 32 minuter och sedan iväg mot Rånlandet.
fredag, juli 13, 2012
Gråväder.
I hamnen råder lugnet. Åskrisk gör att många seglare inte vill ge sig av. Dessutom är vindarna så gott som obefintliga. Varmt väder. Cirka 19 grader. Drillsnäppan varnar och en skrakhona med två ungar simmar avvaktande längre ut från stranden när jag passerar på stigen tillbaka till stugan.
Lugn och ro.
*****
. . . från mobilen