Det närmar sig

Min konvalescens börjar närma sig sitt slut. Trots ett ganska rejält bakslag igår och i morse, med kraftig blödning. Jag ringde urologkliniken för att få råd. En vänlig sköterska tog min oro på allvar och lyssnade och intervjuade.
 - Ett ögonblick. Jag ska bara kolla med en kollega, men jag tror inte du behöver oroa dig.
Hon var bort i någon minut.
 - Nej. Du behöver inte komma in. Det är ofta en kritisk punkt ungefär två veckor efter operationen, då de gamla rugorna stöts bort.
 - Men hinner jag tillverka nytt blod, undrade jag lite på skämt.
 - Jodå. Hon skrattade. Det är ingen fara.

Men på måndag är det dags att sätta sig på kontoret igen. Vi får väl se hur det går. Blöja på!

Skönt att åka ut till stugan idag, efter en hemmakväll i stan igår. Det katastrofregn som utlovats har lyst med sin frånvaro. Vi får väl se om det är försenat.

Promenad och vila. Det är vad som tillåts för mig. Andra får jobba. Det eldas gamla grenar och kvistar efter sommarens röjningar. Vi har ju haft så torrt under augusti och september hittills, så det har inte varit lämpligt att elda. Men nu ryker det både här och där.

Ett par grabbar från Luleå Energi är också här och röjer ledningsgator. Och fåglarna är som tokiga i våra fröautomater.

Meteorologiskt har vi inte höst ännu. Senaste veckan har det inte varit kallare än 13,4 grader här på Rånlandet. Men höstfärgerna har kommit. De är intensiva i år och det beror tydligen på den torra perioden som vi haft.

En bra bok. En kock i köket. Nya Klingan i P2. Vad kan man mer begära?

*****