I avdelningen märkliga ord, har jag nu kommit till ordet ruga. Det har funnits i min vokabulär så länge jag minns. Och jag trodde det var allmänt.
Men där åkte jag på pumpen. Inte en bokstav av det ordet finns i Svenska Akademiens, eller Bonniers svenskalexikon.
Men jag vet att även min läkare använde ordet, när vi talades vid inför min utskrivning från lasarettet förra tisdagen.
Vad säger du?
*****
Använder det så ofta som det finns anledning. Då får det knapriga bakverket vara fredat från trista associationer som kan uppstå från det rikssvenska begreppet.
SvaraRaderaIngela: Det var omtänksamt. ;-)
RaderaJa å vad betyder det....?
SvaraRaderaTurtlan: Det betyder det som Rexxie skriver här nedan.
RaderaSårskorpa
RaderaEftersom det var din läkare som sade det antar jag att det inte är SAOBs olika varianter av ruga som menas, utan snarare i betydelsen "sårskorpa"?
SvaraRaderahttp://www.folkmun.se/definition/ruga
Rexxie: Jodå - Det var sårskorpa min läkare menade. Vad står det i SAOB?
RaderaTack för kul länk!
Nu måste jag korrigera mig lite!
RaderaRuga hänvisas i SAOB till rugga, och rugga finns det 11 stycken olika betydelser av, varav en hänvisar till ordet "ruva" som det i sin tur finns 5 stycken betydelser av, och den sista har den här beskrivningen:
[ fsv. ruva, ruga; jfr nor, dial. ruva, isl. hrufa, mlt, rōve samt fht. (h)ruf o. t. (dial.) rufe, sårskorpa, skorv, utslag; i avljudsförh. till isl. hrjúfr, skrovlig, fht. riob, skorvig, spetälsk, feng. hrēof skorvig; sannol. rotbesläktat med RYSA o. RÅ, adj. – Formerna ruva, ruga (rubba) o. rua ha uppkommit ur en gemensam grundform, med ett äldre w, som utvecklats till v resp. g (gg) l. bortfallit
1) (av blod l. var o. d. bildad) skorpa som täcker ett sår, hudutslag l. hudlöst ställe o. d., sårskorpa.
Så det verkar vara ett gammalt fint forntida ord som överlevt norrut.
Rexxie: Tack för forskarinsats. ;-)
RaderaIntressant! Det är alltså sörlänningarna som hittat på egna former. Hm!!!
Ruga är ett allmänt känt ord, även här. :-)
SvaraRaderaProvade dock "skofta", "trusa", "kaffla" och "polimasa" hos folkmun.se.
Inget av de fanns!
Men det är klart, alla kan inte vara lika ordkunniga som jag... ;-)
iZac: Men "skofta" finns i SAOL. De som inte vet vad det betyder kan man lätt lura till övertidsjobb.
RaderaTrusa och kaffla, vet jag inte vad det är. Men jag polimasar rätt ofta.
Polimasa är ju ganska enkelt eftersom det finns hos SAOB.
RaderaDäremot är skofta lite förvirrande! Enligt SAOL så betyder det någon som jobbar på övertid eller på fritiden men enligt SAOB så betyder det (1) skutta, springa hit o. dit eller (2) lättsinnig l. liderlig l. oordentlig kvinna, slampa.
iZac: Nu måste du förklara vad du menar med respektive ord! :-)
"Skofta" är givetvis att jobba över, i min värld i alla fall.
Radera"Trusa" är när man släpar med fötterna när man ex vis går eller så.
"Kaffla" gör man när ex vis snön är så djup att det är aningen svårt att ta sig fram gåendes... :)
Rexxie och iZac: Vi får väl inte glömma att sistnämnde bor i ett område som förmodligen påverkas av både meänkieli och finska.
RaderaDet kan ju också ha betydelse.
Svenskt dialektlexikon:ordbok öfver svenska allmogespråket 1862-1867:
RaderaTrussa. v.n. traska, vada i snö eller vatten. Hs Tuna. tussa Hs Färila. tjaska Hs Ljusdal
Så i alla fall på senare delen av 1800-talet hörde ordet mest hemma i Hälsingland (Hs) med lite olika stavning.
Nu skall jag bara leta rätt på kaffla... :-)
(och om ni undrar vad v.n. står för så är det verbum neutrum)
Min mormor född i Stensele församling 1900, sa "truss itt oppi sopa" när man kom för nära henne när hon sopade köksgolvet.
RaderaSen att en förfader gjorde en sväng, under några år, till Norge under 1800-talet eller så, kanske blandar till uttrycken än mer! :))
SvaraRadera(Och med en mor från Finland och sen även en hel del svenska gener iblandat brukar jag benämna mig själv som "Nordisk kombination"...) ;)
Kaffla är alltså blåka. Bra att veta.
SvaraRaderaKaffla = blåka (bloka) = göra groft och tungt arbete, arbeta strängt, arbeta klumpigt utan förstånd ????
SvaraRadera(definitionen enligt Svenskt dialektlexikon)
Ruga är solklart .., min pappa använde ordet polimasa ... "om skull ha polimasa sig ur sängen ...?", men skofta har jag aldrig någonsin hört talas om.
SvaraRaderaElisabet: Nä - Du har väl aldrig jobbat över. Förstås.
RaderaNär pappa jobbade över, på byggen, i Skellefteå, 50-60talet, hette det "skå-åff" eller med finare riksspråk, "skoffa"
SvaraRadera@Florence
RaderaTack. Det var ett okänt uttryck för mig.
Hej eller som vi sa i Kypasjärvi by Överkalix kommun Hio.
SvaraRaderaOrdet ruga använde vi för att beteckna en sårskorpa. Men är det nån som vet vad benämningen DOVLE står för? Kul med lite norrländska.
Hej Göran.
RaderaKul att få en reaktion på ett sju år gammalt inlägg.
Jag vill lägga ut din kommentar i bloggen, för att se om det kommer några reaktioner på "dovle".
Nu har jag forskat. "Dovle" är nordsamiska och lär betyda "därborta" ungefär.
Radera