Mat och sån't

▼

söndag, januari 12, 2014

Efter nödvändiga yttre ...

Inte ens vinden tar sig igenom
.. sysslor (fåglarna ska ha sitt) med iskalla händer som följd, tar vi på oss ordenliga och tätstickade lovikkavantar för att gå en promenad.

Det finns inget som är så bra som tjock ull.

Vinden är kall och stark, även idag, trots att den enligt SMHI skulle ha avtagit natt mot lördag (!!?). Lika många minusgrader som igår och samma vind, men dessutom lite snö i luften. Det biter i kinderna.

Men precis som igår, så var det väldigt vackert över havsisarna.

En sparsmakad färgskala utmärker januari.


*****

kl.

6 kommentarer:

  1. Anonym21:07

    Mycket vacker bild. Men det ser kallt ut.
    /bettankax

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bert Bodin13:33

      bettankax: Det VAR kallt. Jag lovar. Kylfaktor bortåt -30 eftersom blåsten var stark.

      Radera
  2. Kersti22:25

    Vilken vy, fantastiskt. Ull är ett otroligt material. Det enda som värmer trots att det är blött. Inte mycket som slår det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bert Bodin13:35

      kersti: Jag hade "vinterhandskar" på mig när jag jobbade med utesysslorna och fingrarna höll på att frysa bort. Sedan tog jag på mig lovikkavantarna istället. Fingrarna blev varma direkt.

      Radera
  3. Anonym19:22

    Vilken kanonfin bild, ljuvlig färgskala. Blir lite vemodig av Lovikkavantarna, mina blev uppätna på 50-talet av några glupska insekter i källarförrådet. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bert Bodin10:43

      norbergianblue: Riktiga lovikkavantar är bra (och goda). ;-)

      Radera

Välkommen att kommentera.