Sorkens år

Den milda vintern kommer förmodligen att få en del icke önskvärda konsekvenser. Fästingar och mördarsniglar sprider sig. De senare inte till Norrbotten. Än. Fästingar har vi i mycket liten omfattning. Jag har aldrig sett någon med egna ögon här i trakten.

Mössen verkar också trivas gott. Visserligen "matar" vi dem parallellt med fågelmatningen. Men fåglarna har vi matat här i elva säsonger, utan musproblem. Det vi har här är skogsmöss och en och annan gråsiding.

Men naturen försöker förstås återställa balansen. Den är bra på det. Betydligt duktigare än vad vi människor kan prestera på det området. Vi tillhör snarare vandalerna.

Vid ett fågelbord har i alla fall en mus tagit sin sista matbit. Det vittnar färskt blod om. Dråpare är förmodligen den pärluggla som vid ett par tillfällen synts till på tomten.

Den får vi vara tacksamma för.

*****