Ett drömliv

Jo, jag har det bra. Hyfsad ekonomi. Bra bostad, mitt i centrala Luleå. Korta, mycket korta gångavstånd till de flesta nödvändiga samhälls- och serviceinrättningarna. Bio, Kulturens Hus, gallerior, apotek, Systembolaget, gym, Konsum, ICA, Willys, Clas Ohlson, fik, jobb och en bil i husets undre värld. 80-talskök, visserligen. Men där lagas mat.

Hälsan står mig bi, för det allra mesta. Inga krämpor förutom tinnitus. Förkyld på riktigt vet jag inte när det hände senast. Flera år sedan är det. Jo - en tappad röst en dag under 2013. Och i och för sig lite ont i halsen igår. Men det blev inget med det.

Sedan i september har jag dessutom förändrat mitt liv genom att gå ner i arbetstid. Ordentligt. Jobbar numera bara 20%, det vill säga en dag i veckan. För att inte anstränga mig för mycket så har jag delat upp den dagen på två halvdagar. Jupp! Jag ska jobba i eftermiddag.

Men också annat har förändrats. Det är det som händer på nätterna. Jag sover. Men det är ingen skillnad mot hur det var förr. Somnar oftast när jag lägger huvudet på kudden och vaknar oftast några minuter innan väckarklockan ringer. Men jisses vad jag drömmer, nuförtiden.

Vad är det som händer, där bakom?

Svindlande, detaljrika, roliga drömmar fyller flera perioder under natten. Tror jag. Eller också är allt samlat vid ett tillfälle. Jag vet ju att sömn går i vågor, så förmodligen har jag flera toppar där hjärnan rensar cacheminnet, nollställer och förhoppningsvis uppdaterar sig till en nyare version.

Vid de tillfällen jag vaknar efter en dröm - det händer - så kan jag lite fånigt (tror jag) småleende tänka igenom den berättelse som spelats upp för mig, och lovar att jag ska berätta den. Sen, nån gång!
Trodde jag, va!

Men jag lovar. När det händer, så ska du få veta.

Det jag är övertygad om är att det är mitt delvis arbetsbefriade liv, som är orsaken till mitt nya.

Drömlivet.

*****