Jag har mina tvivel

Man ska ifrågasätta. Det har jag fått lära mig. Inte i skolan (vilket väl var inne att ituta våra barn för några decennier sedan; eller är), utan av livserfarenhet. Jösses vad mycket nys som strömmar förbi i olika kanaler, sociala medier inte minst. Men ibland kommer inläggen där från så kallade gammelmedia också. Tidningar, radio och TV som har betalda ifrågasättare borde vi väl kunna lita på. I alla fall någotsånär.

Tycker man!

Men där tycker jag att jag upptäcker fler och fler symptom på så kallad "klickjournalistik".  Som bara är luft, mer eller mindre.

Se bara vad som händer, när .......  Klick!  

Du tror inte dina ögon, men ....... Klick!

 Och så händer det egentligen ingenting. Eller i alla fall ingenting märkvärdigt. Det finns undantag, men de är snart på utrotningens brant.

Forskare ser jag ofta skeptiskt på. Visst gör de ett grundligt och gediget jobb. Säkert är det så. Men hur ofta beror den där grundligheten på ett allmänintresse? Handlar det inte om nörderi. Ibland i alla fall. Man vill så att säga "tvinga fram" ett lyckat resultat, som går i forskarens förutfattade riktning.

Kanske är jag tvivlande i överkant, men idag fick jag i alla fall lite vatten på min kvarn. För snart ett år sedan skrev jag om mina tvivel i samband med en upptäckt, som skulle ha gett Nobelpris om den varit sann. Det var det där om vågskvalpet efter big bang.

Idag rapporterar DN att den upptäckten inte var det som den utgav sig för.

Om man nu kan lita på DN!??

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Big bang, Forskning, Media, Tvivel