Skottår

För första gången sedan vi byggde stugan i skogen vid havet för 13 år sedan, är jag tvungen att på darrande ben gå upp på taket för att skotta av snön.

Att ett hus på 1½ plan kan vara så högt! Och taket så brant!

Men allt går fint. Det är bara den sida som vetter mot väst som har så mycket att vi tyckte att det kanske var bäst att åtgärda. Den östra sidan "ståtade" med någon, eller ett par decimeter. Snön har blåst bort där.

Med viss skepsis, men med äventyr i blick, kunde jag ju inte låta bli att där uppe tänka på hur det skulle vara att hoppa ner från taket. Lite försiktigt sätter jag mig ner och kanar iväg. Det känns spännande, eftersom snön, även efter skottningen, buktar så att jag inte ser takskägget uppifrån. Men hupp - vad bra det går. Ner över kanten och landar i den nerskottade snön. Mjukt och fint.

Det blev en hel del snö kvar däruppe, men vi har i alla fall fått bort det mest överhängande. Vi får ta mer nästa helg, om det behövs.

*****