Maktlöshet

Igår såg jag rysk film. Det händer inte alltför ofta. Just denna har skapat rubriker och fått Oscar för bästa utländska film, med mera, med mera.

Dessutom förbjuden att visa i Ryssland! (Alltför träffande, förmodligen.)

Leviatan handlar om hopplös kamp mot en institutionaliserad diktatur, lätt förklädd. På ryskt vis, alltså. Mekanikern Kolja bor med sin lilla familj i ett hus, som ligger där han växt upp. Frun, Lilja jobbar i det lilla samhällets fiskfabrik och pojken Roma går i skola. Trakten är någonstans i norr. Landskapet stundtals bedövande trädlöst och vackert vid havet. Trädlöst och trist i andra situationer, det vill säga där de typiskt ryskbyggda bostadsområdena finns.

Familjens hus ligger "för fint" till.

Vodkan flödar, oavsett samhällsklass. Och den tas till, när bekymren ökar. Stans borgmästare, korrumperad förstås, vill åt den mark där Kolja byggt sitt hus. Fin utsikt. Kanske ska han bygga ett eget palats på platsen. Det är en av de slutsatser som viftar förbi lite obemärkt.

Kolja är förstås inte villig att ge upp, trots övermakten. En gammal lumparkompis, som nu är advokat, reser upp för att bistå. Det blir trots vederhäftiga försök helt lönlöst. Makten sitter där den sitter och dramat tar fart.

Rekommenderas.


*****