Fotografens mödor

Tänk vad bra det har blivit, nu när man inte behöver film i kameran. Då kan man ju ta massor med bilder och filmen tar aldrig slut.

Det är bra, när man ska fotografera fåglar, till exempel. De poserar ju inte alltid så villigt. Snarare tvärtom.

En liten historia ur levande fågelfotograflivet inträffade nyss här på Rånlandet. En sällsynt gäst parkerade i ett träd utanför fönstret och undersökte noggrant både den nya och den gamla raserade holken där.

 - En gråspett!
Jag störtar förstås efter kameran för att få bilder. Och naturligtvis inträffar det som aldrig inträffade med kameror som hade film. Battery empty. Jäklar!

Störtar mig efter nästa kamera. Får igång den och pejlar in besökaren för att få åtminstone en bild.

Nähäpp - Då flyger den iväg och sätter sig bakom bastun, det vill säga, utom synhåll. Och där blev den kvar. Jag såg den aldrig mer.

Men jag har lyckats förr. En vinter för länge sedan. Med dåligt ljus och på långt håll. Men ändå!

Pust!

*****