Blåmåndag - Nej, jag menar grå

Det har varnats för snö. Halvmetervis i södra delarna av Norrland. Här "snö sporadiskt". Vi som skulle behöva en rejäl dos, blir väl utan, verkar det som

Grått är det. Precis som igår. Precis som i lördags.

Vi beslutar åka till stan. I bilradion pratas om någon ny frälsningslära; kommunikologi. Låter som en sekt, där beslutsfattare ska bli bättre sådana genom att krypa på golvet i kursmiljön. På så sätt ska de lära sig kommunicera bättre. Norrköpings kommun har köpt kurs för miljontals kronor för stadsbyggnadskontorets räkning. Fackförbundet Unionen likaså.

Tramset bygger inte på någon vetenskapligt bevisad teori, eller teorier.

Kommunik-ologi, är kanske en bättre benämning.

Till David Bowie har jag ingen större knytning. Har inte haft honom eller hans musik som favorit, egentligen. Jag har väl bara gillat enstaka alster ur hans produktion, men förstår ändå hans betydelse för populärmusiken. Han har inspirerat många.

Må han vila i frid.

Och jag tror att den mediakarusell som nu sätter igång kommer att snurra ännu snabbare än för den för någon tid sedan avlidne Lemmy, (i bandet Metallica Motörhead), som jag inte hade något förhållande till överhuvudtaget. Visste inte vem han var. Kände bara till bandets namn, inte produktion.

Orrarna börjar tydligen få vårkänslor. Igår samlade i stor tropp på isen ute på fjärden. Idag i upphöjt lugn ovanför en korsning på vår skogsväg. De bryr sig förmodligen varken om Bowie eller Metallica. Och kommunikologin struntar de också i. Det funkar ändå.

Där har utbildningsinköpare uppenbarligen något att lära.

Bilden tagen genom vindrutan. Därav snöblafforna. Hade jag gått ut för att ta bilden, hade du aldrig fått se annat än träd.

*****