Mat och sån't

måndag, januari 11, 2016

Blåmåndag - Nej, jag menar grå

Det har varnats för snö. Halvmetervis i södra delarna av Norrland. Här "snö sporadiskt". Vi som skulle behöva en rejäl dos, blir väl utan, verkar det som

Grått är det. Precis som igår. Precis som i lördags.

Vi beslutar åka till stan. I bilradion pratas om någon ny frälsningslära; kommunikologi. Låter som en sekt, där beslutsfattare ska bli bättre sådana genom att krypa på golvet i kursmiljön. På så sätt ska de lära sig kommunicera bättre. Norrköpings kommun har köpt kurs för miljontals kronor för stadsbyggnadskontorets räkning. Fackförbundet Unionen likaså.

Tramset bygger inte på någon vetenskapligt bevisad teori, eller teorier.

Kommunik-ologi, är kanske en bättre benämning.

Till David Bowie har jag ingen större knytning. Har inte haft honom eller hans musik som favorit, egentligen. Jag har väl bara gillat enstaka alster ur hans produktion, men förstår ändå hans betydelse för populärmusiken. Han har inspirerat många.

Må han vila i frid.

Och jag tror att den mediakarusell som nu sätter igång kommer att snurra ännu snabbare än för den för någon tid sedan avlidne Lemmy, (i bandet Metallica Motörhead), som jag inte hade något förhållande till överhuvudtaget. Visste inte vem han var. Kände bara till bandets namn, inte produktion.

Orrarna börjar tydligen få vårkänslor. Igår samlade i stor tropp på isen ute på fjärden. Idag i upphöjt lugn ovanför en korsning på vår skogsväg. De bryr sig förmodligen varken om Bowie eller Metallica. Och kommunikologin struntar de också i. Det funkar ändå.

Där har utbildningsinköpare uppenbarligen något att lära.

Bilden tagen genom vindrutan. Därav snöblafforna. Hade jag gått ut för att ta bilden, hade du aldrig fått se annat än träd.

*****

8 kommentarer:

  1. Fin bild och text. Jag har ungefär samma historia med D.B som herr Bodin, dvs, ingen alls, annat än att han funnits där. Men han såg sympatisk ut och så är det ju alltid trist att människor i ens egen ålder (mer eller mindre) börjar falla ifrån. Det är många nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, så är det. Och många av dem som man gillade då, var ju kanske tio år äldre än en själv, och levde säkert rätt hårda liv. Så det är tyvärr inget annat att vänta.

      Radera
  2. Jag har ingen speciell relation till någon av de avlidna musikerna heller, men så pass vet jag att Lemmys grupp hette Motörhead - inte Metallica. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Jag erkänner mig besegrad av en riktig auktoritet.

      Radera
  3. iZac20:17

    Är fortfarande i chock och förstämning efter Lemmys död så har ännu inte tagit in Bowies frånfälle riktigt ordentligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Long time - no see, iZac.

      Jaså. Du är en Motörhead:are. Själv har jag inte fastnat för den typen av musik, trots att jag anser mig själv "allätare". Så det begreppet stämmer väl inte på mig då. (Suck!)

      Radera
    2. iZac07:31

      Alla kan inte fastna för all sorts musik... :)

      Trots att man själv kallar sig "allätare" så finns det bl a en hel del "hip-hop" som inte går hem, om man så säger.

      Radera
    3. Helt enig med dig.

      Radera

Välkommen att kommentera.