Förmiddagsfunderingar

Ibland har jag svårt att förstå mig på världen. Eller ... ibland? Rätt ofta, faktiskt. Förmiddagen innebär ivrigt lyssnande på både världs- och mera närliggande händelser. De vanliga; IS, Brexit, terror ...

Men även en del ovanliga. Som idag, när vi, som inte har fästingar i någon större omfattning, plöstligt får veta att en speciell sort tagit sig in i länet. Taigafästingen. Från Ryssland (Vad gott kommer därifrån?) och från Finland.

Den har nu uppenbarat sig i Haparanda och Kalix skärgårdar. Sistnämnda är grannskärgård till "vår egen". Inte nog med att det är en fästingart. Den är också känd för att föra med sig TBE-smitta i större utsträckning än andra fästingar. Så nu gäller det att se upp.

Sedan har vi det här med Instagram, som tydligen blivit en marknadsplats. Här kan tolvåringar och andra köpa allt från knark till vapen och få det snabbt och enkelt hemlevererat. Polisen känner sig lätt maktlös. (!!!?) Och min fundering gäller det praktiska.

Hur i helsike har tonåringar råd att handla knark. Varifrån får de pengarna? Och framförallt: Vart går pengarna. Nog måste väl sådant kunna spåras.

Lisbet Salander! Var är du?

Jag känner till att vi i Sverige har en lagstiftning som säger att polisen inte får provocera till brott. Det kan man tydligen göra i t.ex. i USA och andra länder, för att locka fram skumrasket och slå till.

Jag känner också till att man i detta sammanhang trampar på gungfly, vad gäller integritet och annat. Men nog borde det gå att få till så att en undantagslagstifning kunde gälla.

Skönt att kunna koppla av från allt det där. Ägna sig åt sin frukost och studera närområdet; få en pratstund med en Makaonfjäril, eller se hur flugsnapparföräldrarna försöker locka ut sina telningar att pröva sina vingar.

*****