Konstnärsdrömmen

Jag ser SVT-programmet som handlar om några amatörmålare som kämpar för att vara kvar i tävlingen till slutet, och således vinner. För det är en tävling.

Men jag vet vem som tar hem hela spelet. Det är Jocke. Han bor i Kirunatrakten. Juryn bedömer alltid hans målningar efter mottot norrländskt. Han målar norrländskt. Hans motivval är norrländska. Han har norrländskt temperament i sitt färgval. Han är Norrland.

Allt enligt juryn.

Varifrån de andra sju härstammar har vi i stort sett ingen aning om, för ingen är götaländsk, eller har svealändska toner i sina målningar. Helt profillösa, alltså.

Vinnaren är alltså given. Det blir Jocke från Nårrrrland!

Sanna mina norrländska ord.

*****
Länk till programmet.

Här finns fler reaktioner.

Uppdatering: Det blev inte Jocke. Det blev Stina. Inte mitt val, men ...

Inte kul, men ...

.. lite kul är det ändå.

Idag kan jag konstatera att det är Kalla och jag.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Förmaksflimmer

Sista för året

Sommaren är nog slut nu. Efter frukost plockar jag in årets sista Agapanthusblommor från balkongen.

Nu är det bara pelargoner som fortfarande håller ut ett tag till därute. Citrusskörden håller också på att växa till sig, för att mogna till sommaren.
- Aaaah ... norrbottnisk långsammognad kumquat. En delikatess.

*****

Det brukar kallas ...

.. blåmåndag, men frågan är om inte den här tisdagen kan kallas något liknande. Ursprungligen var det väl måndagen i stilla veckan som menades. Men nog var det ett rätt allmänt uttryck för en vanlig "tråkmåndag" vilken somhelst, i alla fall i min familj.

Alltså - Den här tisdagen blev, om inte blå, så rätt beige. Inget hände. I och för sig ville Rigmor och Cilla (två f.d. kolleger) göra mig sällskap till lunch och det är ju alltid trevligt. Vi fick till och med till ett beslut om att jag skulle bjuda in till så kallad Nymanslunch före jul.

En sådan lunch är öppen för alla 23 kolleger som jobbade tillsammans på Nyman & Schultz/American express här i Luleå fram till 2004, då kontoret rationaliserades bort i stor iver efter beslut från ledningen i New York. De passade också på att radera ut 34 kontor till här i Sverige i samma veva. Men vår samhörighet suddades inte.

På väg ut efter lunchen träffar jag Lisa, som undrade om vi flyttat från stan.
 - Jag har inte sett dig eller Benke på länge.
 - Men vi bor kvar, sa jag
 - Jo, Luleå är ju bäst.

När jag kommer ut regnar det underkylt. Det är nog det tristaste väder jag vet. Plötsligt är man som en tappad tvål i ett handfat. Så min promenad blir de trehundra meterna hem.

Och där blev jag kvar. Med läsning, korsord och någon slurk kaffe emellanåt, middag och fortsatt kväll.

Beigetisdag.

*****

Nej - Jag har inte mopsat mig ...

.. men hamnat i tidningen ändå. Det finns ett läsvärt magasin, som heter Filter. Jag har prenumererat i flera år. Varannan månad dunsar den ner i min brevlåda. Tjock som en bok ibland och alltid läsvärd.

Senaste numret nådde mig idag. Och minsann - Där finns jag med i form av en liten läsarreaktion. Egentligen är det en bloggpost hos mig, som jag fick ett mejl om, med förfrågan om de kunde ta med i tidningen.
 - Javisst, sa jag.
 - Ja, vi kommer att redigera det lite. Men jag skickar vår version, så får du se att allt är okej.

Så blev det. På bilden ser du hur det ser ut. Och här har du länken till mitt inlägg.

Kul att de läser min blogg.
Jo - Man är ju känd.

Länk till Filter finns alltid här i högerkanten.

 *****

Tioårsreprisen

Tänk att det gått tio år sedan Kulturens Hus skulle födas.

Om en vanlig dag 2006

*****

Som av en händelse ...

.. ser jag den här bilden i Dagens Nyheter idag. Jag och Magnus Bard har funderat i samma banor, tydligen.

Det gör vi rätt ofta, eller rättare sagt, nästan alltid. Han slår huvudet på spiken gång efter annan.








*****

Bra

Många gånger har jag tänkt på att vi i Sverige ofta försöker uppfinna hjulet igen. Vi tittar sällan på vår omvärld och anammar goda idéer därifrån. Istället tror vi oss vara bror Duktig. Kan själv.

Det gäller till exempel problemen i skolan. Finland lyckas bättre. Varför.
Och deras tåg går i alla väder på moderna banor med modern materiel. Hur kommer det sig?

Det gäller levande landsbygd. Norge lyckas utmärkt.

Men inte sneglar vi åt det hållet.

Nu har i alla fall malmöpolisen mer eller mindre krävt att vi i Sverige ska tillämpa samma vapenlag som i Danmark, där man lyckats mycket bättre med att stävja antalet fall av skottlossning. Köpenhamn, som är flera gånger så stort som Malmö har haft 3 mord med olagliga vapen. Malmö har haft 6 stycken på samma tid.

Förklaringen kan ses vara enkel. I Danmark blir man inlåst om man påträffas med ett olagligt vapen på sig. Så uppenbart logiskt. I Sverige får man en liten anmärkning och släpps ut på gatan igen. Så fullständigt barockt.

Ofta upplever jag samma släpphänthet vid andra förseelser också. Till exempel uppenbart påverkade bilförare som orsakat olyckor. De tas in för förhör. Sedan blir de hemskjutsade i väntan på åtal. Istället bör de låsas in. Avgiftning. Konfiskerat fordon och indraget körkort. Så enkelt, så effektivt.

Många anser nog att jag är lite hård.
Okej - Det tycker inte jag.

*****

Kompensation

Det finns gott om träd här i våra trakter. En stor skogsägare är Svenska kyrkan.

I sommar och höst, ja även nu, har de avverkat rejält här på Rånlandet.

Kan det vara så att de måste stärka inehållet i sin kasskista, när de har förlorat inte mindre än 47000 medlemmar i år. 9000 bara i augusti.

Folk kanske har börjat tänka själva.
Hoppas!

*****

Full fart

Det är enkelt att vara fågelfotograf när man mest har talltitor och svartmesar som gäster vid fågelautomaten. De bryr sig inte om att jag stiger närmare med min mobil, för att ta lite närbilder. En knapp meter ifrån motivet är inga problem.

Värre är det att försöka fånga de andra gästerna som frekventerar matstället. Domherrarna är lite mer avvaktande. Det gäller förstås också nötskrikan, som störtar iväg i panik bara man slänger en blick mot dem inifrån stugan!!!

Det har redan gått åt 40 kg solrosfrö i höst. Och massor med talgbollar. Jag ska försöka få tag i ren talg så småningom. Finns ibland till låg kostnad på Konsum i Råneå. Ren talg brukar bli uppskattat av diverse lite större fåglar också. Hackspettar till exempel.

Undrar om man kan få underhållsbidrag till frökostnaderna.

*****

Vinterstämning

Bra jobbat, vädret, som höll dig till det som årstiden kräver. Det är bara att säga grattis till oss. Det blev till och med säsongens första plogning, när Göran efter sin insats försvinner bort mot byn. Då har han plogat ända in på vår gård. Lite efterarbete får vi bidra med innan vi går iväg på långa rundan. En liten adventsgran fick sin plats vid brotrappen.

Ljust och fint blir det ute i skogen. Det är precis såhär vi vill ha det. Ja, gärna ännu mera snö, men det här är en bra början.

Göran försvinner bort mot byn, efter fullgjort värv.

Snön har yrt runt hela huset, till och med på läsidan.

Äntligen får man stampa av sig snö innan man kliver in i värmen.

*****

Nytt försök

Förra helgens snöfall blev ju fiasko, som väntat. Regn och åtskilliga plusgrader i flera dagar går inte särskilt bra ihop med  vinter.

Ikväll gör vädermakterna ett nytt försök. Det verkar mer seriöst. Åtminstone så länge vi är vakna och kan observera. Även om det efter dagens ganska många minusgrader, nu krupit upp över nollan, har det utlovats tillbakagång till minus från efternatten.

Låt oss hoppas. Återigen.

*****

Lurad

I juli var det sommarrea, som följdes av pre fall sale någon gång i augusti, vilken sedan övergick i mid season sale och höstrean. Winter is coming-rean hann inte sluta innan Black Friday tar vid. Adventsrean avlöses väl snart av mellandagsrean, som för säkerhets skull börjar en vecka före jul för att hinna bli klar till January clearance ...

Vad kostar varorna.
Egentligen?

*****

Du ...

.. som rätt ofta besöker min blogg från  Mississauga, Ontario. Kan du inte lämna ett spår, en kommentar, så jag får veta vem du är. Har du kanske en egen blogg?
Kanske vill du ha ett besök där.

Som sagt; hör av dig. Det vore kul.

*****

Lite filosofi ...

.. eller egentligen inte. Lite fysik kan inte skada att stoppa i sig såhär på torsdagseftermiddagen. Här kommer en åtta år gammal repris.

Får jag be om störstttta möjjjjliga tyssssssstnad.

Nä - Det behövs inte.

*****

Bara en bild ...

.. eller två för att visa den arktiska skönheten när solen går ner strax före klockan 14. Minus sju grader. Varmt ljus.

Pimpelfiskare

*****

Passerar ...

.. Telias nyinvigda jättebygge här i utkanten av stadskärnan. Många tycker inte om byggnaden, men jag tycker den är rätt läcker, med sin svängda fasad och sitt originella tak. (Taket är för övrigt ett så kallat sedumtak, dvs täckt med växter.)

Det här är annat än de fyrkantiga klossar som många arkitekter verkar omåttligt förtjusta i.

Lekfull arkitekt

 

 

Arkitekt med tråkig barndom. (Bostadshus i centrala Luleå.)

*****

- Får hon ...

.. komma och hälsa?
En dam på andra sidan gatan går med en stor vacker hund, som visar intresse för mig. Den söker min ögonkontakt, trots att det är 15 meter emellan oss.
 - Det går jättefint, svarar jag, och hunden börjar gå över med damen i släptåg.
En stor och kraftig spets av arten Akita inu. Ursprungligen japansk. Oändligt robust och så snäll, så snäll.

Bild från http://revsoe.dk/index.html

Jag gillar ju hundar, så jag klappar gärna om den. Den njuuuuter av att bli ompysslad, klappad och kliad.
 - Hur gammal är hon, frågar jag.
 - Elva år. Och hon är så förtjust i människor. Det här är den största spetshunden och jag tror att hon är en av två här i stan.
Den är så charmig att man knappt kan sluta. Stor och vacker.

Men snart vill den gå vidare och vi skiljs.

*****

Jag lovade ju ...

.. att återkomma och berätta vad som hände, när jag ifrågasatte ComHem för någon vecka sedan.

Såhär blev det:

FRÅGA 2016-11-17 15:40

Angående: Frågor om abonnemang och adresser -> Övriga frågor om abonnemang/adress

Hej! Jag bor i Luleå och har TV-bas i min bostadsrätt. Mer behöver jag inte. För att få digital signal var jag tvungen skaffa ett kort, för vilket jag betalar 179 kronor i månaden.
I mitt fritidshus (med vanlig antenn), får jag digital och HD till priset av TV-avgiften.
Så ... Vad betalar jag för hos er, egentligen?

Jag vill ha ett riktigt svar med motivering. Inget säljsnack.

Med vänlig hälsning
Bert Bodin
Luleå
bert.bodin@telia.com

SVAR 2016-11-17 17:43 Hej! Du betalar för att paket på Tv som innehåller baskanalerna i Digital form vilket dagens tv apparater är gjorda för. Det analoga utbudet som finns i föreningen är ett gammalt utbud som togs fram när tjock tv var aktuellt. Om man vill nyttja sin platt tv till fullo så skall man betala för digital Tv. Om du inte betalar för Tv Bas så får man in dom fria digitala kanalerna som du får in i ditt fritidshus. Med vänlig hälsning Com Hem AB Kundservice Jerry Svedin Box 43 871 21 HÄRNÖSAND Tel direkt: 90 222 Fax: 020-55 44 11 kundservice@comhem.com www.comhem.se ----- Tack för svar. Förstår jag det rätt att jag kunde ha fått ex.vis SVT digitalt och i HD, utan TV--bas? Ursäkta, men det borde jag väl i så fall ha upptäckt, när jag "installerade" TV:n. Det kan jag säga att det gick inte att få in någon digital kanal. Mvh Bert SVAR 2016-11-18 08:12 Hej! Har du en såkallad platt-tv så kan du få in några enstaka kanaler digitalt men ej i HD. Till exempel Svt1 och Svt2. Med vänlig hälsning Com Hem AB Kundservice Annika Östman Box 43 871 21 HÄRNÖSAND Tel direkt: 90 222 -----

Tack för ditt senaste svar. Kan bara konstatera att ComHem tar betalt för en tjänst som jag får utan extra kostnad i mitt fritidshus. Mvh Bert Bodin ----------------------------------------------------------------------------------------------

Därefter har jag inte hört av dem.

*****

Är det inte ...

.. lika bra att vi importerar deras president  också? Vi har ju redan dumheten Halloween. Från drömlandet i väster, menar jag.

*****

Ska jag orka ...

.. ta tag i kampen mot okunnigheten även i år.

Knapsu har överraskande erbjudit draghjälp. Det hedrar honom.

*****
Här hittar du mina försök.

Åååååååh

Låt det komma i mängder, tack.

*****
Uppdatering: Det blev som vanligt! Från att ha varit noll grader och lite under, så resulterade det där snöfallet i att tempen steg till plus fyra. Märkliga tider vi lever i.

Framtiden

Debattklimatet förändras. Förråas, och förflackas därmed. Det gäller förstås främst på nätet. I sociala medier. Man undrar var all denna frustration tog vägen förr, när det inte fanns en dator att genast kräkas över.

Matilda Molander skrev en krönika häromdagen, som ifrågasätter vår dåliga faktakoll på Facebook och liknande portaler. Läsvärd.

Vi kastar oss glatt över både det ena och det andra och delar och diskuterar med andra, utan att veta om ämnet är sant, eller bara fantasi.

Sedan har vi det här med umgängesklimatet på nätet. Trollen är inte några sagofigurer längre, utan trivs väldigt bra i kommentarsfälten. Däremot är de ofta anonyma, för att inte spricka, om de skulle dras ut i ljuset.

Men det finns andra som inte är anonyma. Till och med proffs kan få till det, å det grövsta. Se bara på den sammanställning av exempel som DN publicerat.

Skrämmande.  

Själv kan jag nog erkänna att jag kan vara rätt bitsk och raljerande ibland. Men jag ger mig aldrig på en enskild person. Hoppas jag.

*****

Gegorafi

Svenska ortnamn är knepiga ibland.

Och faktiskt händer det rätt ofta, just i SMHI:s väderrapporter.

*****

Det var värst ...

.. så mycket vatten det finns i ett "tomt" glas, som jag råkar välta på nattduksbordet.

(Torka torka torka torka tor ...)

*****

Men jösses ...

.. vilken schlösöndag! Ingenting har jag gjort. Ingenting! Mer än stigit upp efter min dröm, ätit frukost, och kopplat av.

Där ingick förstås en runda på skogsvägarna till "fiendeland" och ner mot havet för att se om vi kunde gå på isen hem. Men se, det gick inte. Närmast land hade sydvindar och plusgrader sett till att det kommit upp vatten på isen, vilket förstås innebar att vi fick retirera och ta skogsstigen hemåt. Till elvakaffet. 

Sedan beslutade vi oss rätt raskt för att åka hem till stan, eftersom det hade hotats med regn igen. Så fick det bli. Och tro mig ... Väl hemma gjorde jag inte ett skapandes grand heller. Mer än en god middag. Och TV. Och korsord. DN:s svåraste. Söndagskrysset. Kom inte så långt med det, i vanlig ordning. Det måste bearbetas undermedvetet, gärna över natt, för att man ska kunna gå vidare.

Så får det bli.

 

*****

Gamla vanor

Bipacksedeln till min hjärtmedicin berättar att en av biverkningarna kan vara att man får mardrömmar. Ingen särskilt vanlig effekt, men ändå.

Idag vaknade jag bryskt ur en dröm, som jag egentligen inte kommer ihåg. Förutom en liten, liten detalj; jag är fullständigt övertygad om att det är måndag morgon. Huuuuu!

Som om det skulle spela någon roll.

Men den var hemsk, drömmen.

*****

November

Den här månaden har väl aldrig riktigt varit min favorit. I alla fall inte sedan vintern beslutat ankomma förrän till jul, eller ännu senare. Annat var det förr, när man kunde spänna på sig skidorna i mitten av denna årets elfte månad och susa nerför backarna. På riktig och naturlig snö. Inget tillverkat artificiellt.

Men det är nu länge sedan, och lär inte komma tillbaka. Nu får jag istället försöka göra mitt bästa för att tolerera november. En månad, som inte riktigt bestämt sig. Ska det vara höst, eller ska det vara vinter. Ska det snöa, eller ska det regna, frysa eller töa. Ingen vet.

Vädret velar.

Det finns förstås en del kvaliteter. Men de är få. Jag kan dock gilla ljuset. Det lilla som finns, när molnen ligger kompakta och endast ibland, och mycket tillfälligt, släpper igenom lite varmtonat ner till havet, som dock för det mesta ligger blygrått med dragning åt det blåa. Det glimtar till. Och då får man passa på.

November.

*****

Lite glasyr ...

.. på bilen ... eeh, javisst'ja. Bäst jag sätter igång med baket. Vi ska ju ha styrelsemöte i eftermiddag. Då krävs fika.

*****

Äntligen

Kvällen kommer med snö. Överraskande eftersom regn är det som utlovats. Men det är bara att tacka och ta emot. Hoppas nu bara vi får behålla den.

*****

Fjärran ...

.. från vimlets yra kommer vi snart i ordning inför helgen i stugan. Vädret lämnar massor att önska, när vi efter stor bunkring av ren- och älgkött hos Sapmi Jokkmokk åker vidare med reninnanlår, renkorv, älgfärs och suovas i bagaget, för att lägga i frysen för kommande festmåltider. Kanske får vi suovas redan imorgon.

Dagen är mörk både fysiskt och mentalt. Det sistnämnda inte för mig, men för anställda inom Moderaterna som i ungdomligt oförstånd (???) och dålig värdegrund gör bort sig. Inte mig emot, egentligen, eftersom jag inte har något större förtroende för den änden av den politiska skalan. Men egentligen är jag rätt oroad ändå. Det går utför med det offentliga samtalet. Det där som för en tid sedan diskuterades om etikundervisning i skolorna är nog inte så dumt tänkt ändå.

Nåväl (Ett av mina favoritord.). I den allmänna skymningen går jag ner till havet, där isen lagt, men redan börjar brytas upp av sydostvindar och åtskilliga plusgrader. Inte en enda snöflinga inom synhåll, varken på marken eller från luften. Det regnar i stort sett oavbrutet. Ett regn som tidvis döljer öarna ute i fjärden.

Skönt att gå in och tända en brasa och låta helgen komma.

*****

Väntar ivrigt

Länge har jag irriterat mig på att jag till ComHem betalar extra 179 kronor per månad (förutom den lagstadgade TV-avgiften till staten, förstås) för att få digital signal från TV-uttaget. I stugan på Rånlandet får jag samma kvalitet, och nästan lite bättre, till och med, bara genom att ansluta TV:n till mitt antennuttag som går till takantennen. Jo, bilden är faktiskt något skarpare där än hemma i stan.

Idag tröt mitt tålamod, eller rättare sagt, kom jag på att jag ska skriva och fråga, vad det är jag egentligen betalar för. Alltså ett mejl till ComHem.

Hej! Jag bor i Luleå och har TV-bas i min bostadsrätt. Mer behöver jag inte. För att få digital signal var jag tvungen skaffa ett kort, för vilket jag betalar 179 kronor i månaden.
I mitt fritidshus (med vanlig antenn), får jag digital och HD till priset av TV-avgiften.
Så ... Vad betalar jag för hos er, egentligen?

Jag vill ha ett riktigt svar med motivering. Inget säljsnack.

Med vänlig hälsning
Bert Bodin
Luleå

Det ska bli intressant att se det svaret.
Om det kommer.

*****

Välkommen

Det har hänt förr och nu händer det igen. Det trevliga hotellet Clarion Sense här i stan, har för andra gången rankats högt i en undersökning.

Och det är trevligt. Jag försäkrar. Alltifrån den trevliga personalen, till lobbybaren, eller stora restaurangen med tillhörande bar, till spa:et. De snygga rummen inte att förglömma.

Utsikten över Norra stadsfjärden går inte av för hackor. Och ta'me'sjutton, kan man inte se den södra också. Jo!

Välkommen att prova du också.

*****

Det börjar ...

.. bli dags för jul, verkar det som. Den traditionsenliga och jättestora granen på Nytorget kom på plats idag. Det är en koloss, och det var spännande att se hur gubbarna skulle lyckas placera det tunga trädet rätt i "julgransfoten".

Men de fixade det med bravur. 

*****

Det blev mer

Framåt eftermiddagen blev det lite mer uppklarnande och manade till ännu en runda, förutom den till frisören och besprutningen (Se nedan). Som vanligt drar man sig mot ljuset; den bleka sol som trots allt lyser över världen delar med sig också till oss här i norr.

Luften är frisk och stilla. Krispig, med ett svengelskt ord. Många passar på att njuta av utsikten. En del turister, en liten glad hund (ospecificerad), en stor snäll hund (schäfer), som gärna vill träffa mig. Hen får en klapp och blir glad. Alla av människosläktet riktar sina mobilkameror ut mot isen och den nedgående solen. Så även jag. Men jag tycker också att själva isen är som ett konstverk. Den fotograferar jag, och det ser jag ut att vara ensam om att göra.

Rundan fortsätter och jag hamnar lagom till fikastunden på Kulturens Hus och tar en kaffe och en mazarinkaka, medan jag sitter och filosoferar och glor på folk, som kommer och går. Men plikten kallar.

Hemåt mot tvättstugan.

*****

Djävulen finns i detaljerna

Nyklippt och nybesprutad med influensavaccin, och en stärkande promenad till båda ställena och lite till, kommer jag hem lagom till att laga lunch. Det blir idag Gustav V:s festfisk.

Går igenom de sociala medier jag frekventerar, och hittar ett tips från Elisabet. Eftersom jag missade programmet i morse, vilket hör till ovanligheterna, lyssnar jag på det medan potatisen kokar.

Varsågod. Tankar för dagen. En pärla nästan varje morgon.

*****

Bortskämd

- Man måste ju skämma bort stammisarna, sa den senast anställde servitören på lunchkrogen, serverade kaffet vid bordet i kanna och specialkopp.

(Visserligen är det bordsservering, men det gäller vanligtvis bara själva maten. Kaffet efteråt får man hämta själv.)

Övriga gäster slänger blickar.

*****

Kvinnoförtryck

Ur tidningen trillade en broschyr. Den handlar om glasögon. Jag är glasögonbärare sedan många år, och mina senaste börjar vara dags att byta ut.

 - Hm ..., tänkte jag. Då ska vi se.

Jag bläddrar och bläddrar.
Och bläddrar.
Bläddrar.
Blädd ...


Bara tjejer!? Unga, på snudden anorektiker.
De är välkomna till Synsam.

Jo - Det finns tre manliga modeller i broschyren också. Som bihang. Inget annat.

Kvinnoförtryck?

Tur att jag handlar hos en annan optiker.

*****

Aldrig

Vem fasen äter lösgodis? Nyheten kom i slutet av förra veckan och bidrog till min sedan länge starka aversion mot företeelsen.

För jag tänker på alla som kanske går där och tjuvsmakar; ungar och vuxna.

Sedan vet vi ju att godis är det som vi minst behöver få i oss. Socker och avfall från bland annat djurhudar. Det har jag insett sedan länge.

Jag har aldrig köpt, eller tänkt köpa. Inte heller kommer någon att se mig gräva i de där lådorna om min hjärna fortsätter att fungera som det är menat.

Aldrig.

*****

Det blir kö ...

.. på grenarna ovan mig i fågelmatningsträdet när jag kommer för att fylla på. En tjattrande och pipande kö. Och så fort jag är färdig sitter de första och tar för sig.

Vi har kört ut till stugan för en kort koll. Främst är det för att se att den nya golvvärmetermostaten har skött sig som tänkt. Den har så många finesser som inte är helt enkla att förstå. Bruksanvisningen är ju som bruksanvisningar brukar vara.

Havet har lagt sig till ro. Det har varit kallt i helgen, när vi var i Svealand och tittade på snö. En vara som saknas här. Lite florsockertunt här och där, bara. Men lika bra är väl det. Det ska ju bli plusgrader igen.

Trist.

*****

Vägen hem

Efter en långhelg i Stockholm är jag nu hemma igen. Startade 13.35 från Arlanda.

Packat upp, handlat mat, äter sushi.

Det går undan.

*****

Vilken härlig ...

.. show, fast den egentligen är en musikal.  En musikal byggd på en Woody Allen-film.
Svenska texter av Calle Norlén och med ett stort stjärnuppbåd i rollerna.

Helen Sjöholm, Johan Rabéus, Johan Rheborg, Linus Wahlgren, Katrin Sundberg  och obetalbara Shima Niavarani.

För att inte tala om alla duktiga dansare och en bra orkester.

Rekommenderas.

*****

Vinter i hufvudstaden

Tack vare några minusgrader i natt var det betydligt behagligare att ta en promenad nu på förmiddagen. Inte slaskigt och inte såphalt, även om man får vara lite på sin vakt.

Vintrarna -85 och -86 jobbade jag här och det var också riktiga snövintrar.

Den här vintern blir dock kortvarig. Plusgrader på gång. Även hos oss i norr, sägs det.

Trist.

*****

Medhåll

Att kalla sig världens största demokrati, förpliktigar. Eller borde åtminstone göra det. USA har en del att putsa på, när det gäller den självsäkra titeln.

Det skrev jag om häromdagen.

Idag får jag medhåll i en av våra lokaltidningar där politiske redaktören Olov Abrahamsson skriver om samma sak.

Man undrar ju i all blygsamhet varifrån han fått inspirationen.

*****

Dagens ...

.. lunchinsikt i form av  Helene Schmitz's fotografier på Fotografiska, följs av dagens lunchutsikt från samma adress.

Helenes bilder fantastiska. Min ...tja, sisådär.

*****

Och där ...

.. har ingen buss stannat på två dagar snart.

Alla har insett det och promenerar förbi.

(Stockholm 11 nov.)

*****

Stockholm, Nybrogatan kl. 19.54

Stan verkar lamslagen. Det har kommit en hel del snö, men det som förvånar mig är framförallt att jag på hela dagen inte sett ett enda snöröjningsfordon. De verkar ha gett upp och åkt hem ungefär när snöfallet började på allvar igår.

Innerstadsbussarna är mest inställda, för de kommer inte fram. Trottoarerna är oskottade och ofta avspärrade på grund av rasrisk.

Dåligt betyg för beredskapen, alltså.

*****

Tänk att ...

.. man ska måsta åka till huvudstaden för att få lite vinterstämning.

*****

Kvällen avslutar jag ...

.. med Eva Dahlgren på Kulturens Hus här i Luleå. Som alltid bra. Bra låtar och vettigt mellansnack. Kängor åt Trump och SD-arna. Applåder till det.

Ett glas vin i baren efter konserten. Vackra dräkter på några gäster.

*****

Jaså

"Trafikproblem i Sverige på grund av det kraftiga snöfallet."

*****

Demokrati

Det där stora landet i väster som så många ser upp till, ja - avgudar på olika sätt, är i mitt tycke ett u-land i flera avseenden.

Ta bara valsystemet, som ter sig ytterst märkligt, med sina elektorer, som är de som i praktiken fäller utslaget.

Men det finns mer. Av USA:s 320 miljoner invånare, är 220 miljoner röstberättigade. Det är dock bara 146 miljoner som registrerat sig (!!!) för att rösta. Klockan 11.05 idag hade 116 miljoner röster (94% av avgivna röster) räknats. 58 460 000 för Trump och 58 199 000 för Clinton. Synnerligen jämnt, alltså.

58 miljoner människor bestämmer alltså över 320 miljoner amerikaner, och sätter en del av agendan för resten av världens 7 miljarder människor.
Demokratiskt?


*****

Dear americans

This has been an intelligence test.
And it ain't looking good.

Inte mitt eget citat.
Men bra!

Själv blev jag mer eller mindre förlamad, när jag kollade in de senaste nyheterna på mobilen (som jag lät stå på i natt, vilket är ytterst ovanligt) och såg de tidiga signalerna.

Jag är fortfarande lätt bortkopplad. Har glömt göra förmiddagskaffe.
Allvarligt!

*****

Undrar ...

.. om man vaknar imorgonbitti med samma överraskning som vid Brexitomröstningen.

Eller?

*****

Det där med ...

.. skor och jag är ett ickeförhållande. De är nödvändighetsartiklar. Punkt.

Igår gick jag ner i förrådet för att leta upp ett par vinterskor. De lite mer eleganta, med kort skaft. Vardagskängorna var redan på plats i hallen. 

Jag letade och letade, där nere i förrådshyllorna; undrade var sjutton jag hade ställt dem. Alla andra skor stod ju på plats. Minnen av sommaren. Sandaler och tygskor. Men ingenstans stod vinterskorna att finna. 

En hemsk tanke for genom huvudet. 

 - Jag har slängt dem. Jo, jag gjorde mig av med skorna i våras. 

Insikten tog mig hårt. De hade ju gjort sitt. Gruskorn hade gnagt sig in i det där nya påfundet som jag ser på fler och fler skor. En femkronestor röd punkt under klacken; någon slags stötdämpare, påstås det. Där hade gruset kilat in sig och så att säga gnagt sig upp genom sulan, som mot vårkanten började släppa in vatten under hälen. 

Nu står de där i hallen hemma

Alltså måste jag nu ge mig ut på jakt efter nya kängor. Det är en svår uppgift. Här i stan finns inom en radie på 400 meter från min bostad, åtta stycken rena skoaffärer. Det är Scorett, Din sko, Skopunkten, Nilson, Jerns, Eurosko, Ecco och slutligen gamla Skosöder. Vem som ska köpa alla dessa skor har jag ofta funderat över. Alla skor som står på hyllorna borde räcka till hela innerstadsbefolkningen. Lägg därtill alla sportbutiker, som också  saluför skor. Det finns minst tre i samma område. Nä - fyra!

Det borde alltså inte vara svårt att få tag i ett par nya. Men där misstar man sig. Jösses vad mycket fult det finns. Och jösses så mycket dyrt. Svindyrt! Säkert gick jag runt i ett par timmar under gårdagen utan att hitta vad jag var ute efter. Jo - För tusen spänn fanns det några. Tusen spänn per styck, alltså. Men se, tvåtusen lägger jag inte ut på ett par. Jag gick skolös hem.

Efter lunchen idag tänkte jag att jag skulle vara lite mer fördomsfri. 

 - Jag går en vända till, tänkte jag. 

Och tro det eller ej. På en av butikerna som jag besökte igår (Första anhalten idag.) hittade jag en ny hylla. Där stod plötsligt inte mindre än tre olika varianter som jag kunde tänka mig. Dessutom i min storlek och dessutom med en synnerligen glad tjej, som hjälpte mig. För att inte tala om lycka. De passade. Skoångesten borta för den här gången.

Vintern är räddad. 

*****

Nu ...

.. när världen håller andan, är det skönt att sätta sig med en god lunch. Idag röding. Jag tycker det är så skönt att sitta med sina egna funderingar trots sorlet runtomkring. Alltid passerar någon bekant och vi växlar några ord. Men sedan sjunker jag in i mitt eget igen.

Många kan inte tänka sig att gå ut och sätta sig utan sällskap på en restaurang. Jag har inget emot det, även om jag gärna har sällskap också. Ensamheten förskräcker inte.

Man kan ju till exempel sitta och tjuvlyssna till bordsgrannarna. Idag fick jag höra om Swedish grace och om sambor ska följa med till "svärföräldrarna" i alla lägen.
- Ja min sambo har då kvar saker hemma hos mamma och pappa.
- Jaså. Motorcyklarna och sån't?
- Nä. De står i vårat garage.

Eller också kan man ju sitta och blogga.
Live.

*****

650000 ...

.. mejl sägs figurera (i alla fall enligt Trump) i en ny så kallad skandal som Hillary Clinton är inblandad i.

Sexhundrafemtiotusen stycken! Från, eller till en icke officiell mejlserver som hon använde under de fyra år hon var utrikesminister.

Det blir 445 mejl att skriva eller läsa. Per dag!!!? I fyra år. Lördag som söndag.

Dessutom hade hon säkert några mejl i officiella kanaler också.

Flitig kvinna.

*****

Försent

Nej, det blir ingen tranbärsskörd i år. Visserligen ligger de nog där under det vita. Och frostbitna tranbär är bäst. Men man bör försöka ta dem innan betonghård frost lägger sig över tuvorna. Nu var det bara tranbärsljungen som stack upp.

Tur att vi har fjolårsbär kvar i frysen.

*****

Gomorron från Rånlandet

6 minusgrader, blåsigt.

Om pajaslandet USA i radion. Tyvärr är vi styrda av seriefigurerna där.

En kvinna intervjuas.
- Well, you know I have two guns. I'll vote for Trump.

Sydsvenska snöväder göre sig icke besvär. 

*****

I det verkliga livet

Någon gång i början av 80-talet hände det sig att vi på jobbet, fick en pryo, elle prao, eller vad jag ska kalla det. Det var en vuxen människa, som skulle prova på arbetslivet. En kvinna på sisådär 40-45 år.

Hon var visserligen ingen nybörjare på arbetsmarknaden, inte arbetslös heller. Hon jobbade som lärare sedan drygt tjugo år.

Hon var alldelse förbluffad och imponerad över hur det kunde gå till på en arbetsplats under de sammanlagt tre veckor hon tillbringade hos oss..
 - Är det såhär det är, sa hon.
Att vi jobbade i grupper, lärde, och lärde av varandra och umgicks och hade kul på fikarasterna. Helt naturliga saker för oss, men tydligen inte för henne.

Idén med arbetsplatspraktik utanför "skolbubblan" kom från kommunen, och  vår praktikants liv var det en ögonöppnare. Definitivt.

Nu har regeringen satsat pengar på att låta kommunerna höja lönerna till "särskilt kvalificerade"  inom lärarskrået.

Det har orsakat ramaskri.
 - Varför ska hen ha 3500 mer i lön, när inte jag får det?
Kränkta har de sjukskrivit sig, eller helt enkelt sagt upp sig i sin besvikelse.

Själv har jag aldrig jobbat på en arbetsplats där jag känt till vad varje kollega har tjänat. (Undantaget de senaste åren, då jag varit personalansvarig.) Jag tror inte heller det är vanligt någonstans. Var och en har fått förhandla sig till sin lön, om man velat. Utvecklingssamtal och lönesamtal har varit vanliga. Kanske funkar det inte så inom skolan. Vad vet jag.

Kanske vore det bra att ta upp idén med arbetsplatspraktik utanför bubblan igen för hugade lärare. Så får de kännedom om världen och de villkor som gäller, och kommer att gälla för de elever de är satta att undervisa.

*****
(Observera att jag tycker att alla lärare är underbetalda.)

Långa rundan

På frusna vägar och stigar går vi en runda, sedan vi fixat med älgskydd som höll på att blåsa bort från en liten rönn, som ofta fått besök av hungriga djur. Den rönnen vill vi ha kvar. Fågelbadet, som varit väldigt populärt från tidig vår till slutet på oktober togs in. Och sedan stökade vi undan sommarmöblerna från våra terrasser. Jo, jag vet. Det är en vecka försent, men det struntar jag högaktningsfullt i. Rensar också i perennarabatten. Nu väntar vi bara på att snön ska komma och dölja resten och bädda fint kring växterna.

Vi har nya grannar. Den norska familjen som ägt stugan rakt över allmänningen har sålt och ett lärarpar har tagit över. Eftersom jag är sekreterare i samfälligheten, har jag till uppgift att ta kontakt och få kontaktuppgifter, så att jag kan delge dem vad som händer. Nu slumpade det sig så att vi träffade detta trevliga par på vår runda. Vi mötte dem på skogsvägen och fick tillfälle att presentera oss och få en kul pratstund. Jag fick också deras mejladress för vidare kontakter.

Naturen står tyst med undantag av en trast, som skränar till och flyger undan, när vi kommer. Några talltitor piper uppe i träden och en ståtlig rentjur passerar tvärs över skogsvägen en bit bort. Vi går ner till havet och ser Hur isläggningen börjat komma igång, även om den is som bildats bryts upp i småbitar och driver in mot stranden. Men det är som det brukar vara.

*****

Freudianskt

Var det en freudiansk felsägning när Jonas Hallberg i veckans Spanarna karaktäriserar Donald Trump som "narcistisk", när han förmodligen menade "narcissistisk".

*****

Novemberljus

Första helgen i den 11:e månaden. En lördag, som egentligen är en söndag, en röd dag, om nu någon märker det. Förmodligen shoppas det som vanligt i stan.

Åtta minusgrader men ingen snö. Den faller söder om oss. I mängder, om man ska tro huvudstadsmedia. Solen skiner fint vilket lockar till utomhuset (som det heter i bestämd form), som dock är behäftat med luft i brådska. Kallt, alltså. Kylfaktorn ligger någonstans kring 12-15 upplevda grader. Ovant, även om det låter rätt blygsamt för oss.

Nåja - Vi väljer lite utejobb, med betoning på lite. Se'n får vi se.

*****