Du missar ...

.. väl inte ett bra program. Bastubaletten i SVT2 på tisdagar. Så bra!

*****

Evig fråga

På väg att låsa upp dörren hemma, när jag kommer hem från stan, möter jag grannen Siw, som kommer från sitt håll.
 - Ja, suckar hon. Nu är det där med "va'ska'vi'äta".
Hon är på väg till affären.
 - Jaså, sa jag. Är det problem.
 - Jamen, jag frågar Rickard, men han säger bara att "du får väl hitta på något".
 - Men ta rester, sa jag.
 - Jo, det kan man ju göra, men ...
 - Eller turas om och laga varannan dag.
 - Det kunde man göra. Då behöver man ju bara hälften så mycket fantasi.
 - Precis, sa jag.
 - Nåja - Nu får jag gå ner och rota i affären.
 Vi skrattar.
 - Lycka till!

*****

Vanlig måndag

Vi ger oss ut på Södra Stadsfjärden. Solen slösar.
 - Ska vi ta solglasögonen, frågar Benke innan vi går ut.
 - Nej, det tycker jag är att överdriva, sa jag.

Men de skulle vi nog inte ha mått illa av. För nu börjar ljuset komma tillbaka ordentligt. Och de vita vidderna förstärker. Rejält.

Nåja. Nu blev det som det blev. Bra att få träna kisningsmusklerna också, kanske. Trots den måndag vi skriver, är det mycket folk i rörelse i friskluften. Några sitter på kajkanten och "picknickar". Andra sitter bara och slappar bakom ett vindskydd, som egentligen inte alls behövs, eftersom det är vindstilla. Andra är ute på lunchpromenad. Det är ju trots allt "mitt i stan".

Hundar, ungar, gamla, unga, skidåkare, skridskoåkare, sparkkörare och en och annan cykel, ser vi på fjärden. Isvägarna är fler än vanligt, bredare än vanligt, och längre än vanligt. Den här satsningen är verkligen en succé bland luleborna sedan många år.

Här nedan ser du något, som du förmodligen aldrig upplevt och än mindre gjort själv. Men här förekommer det då och då.




*****

Ibland ...

.. kan jag inte låta bli att ge mig in på Elisabets område.
Så här kommer ett fönster.

Speglat i en jättestor bubbla i diskvattnet.

Signera det Ernst Billgren, och det kommer att säljas för miljoner.

*****

Uppdrag utfört

Observationshelgen avslutad.  I varje fall vad gäller fågelrapportering. Resultatet blev rätt magert i år också. Och lite annan ordning på arterna. Även om det var marginellt.

Såhär ser min lista ut. Flest individer först. Och sedan i fallande ordning.

1. Domherre o talltita
2. Talgoxe o nötskrika
3. Svartmes o blåmes
4. Större hackspett o skata. 

Åtta olika arter alltså.

Fjolårets lista hittar du här. 

*****

Dagens klaverTrump III

Nu tycker jag att vi skickar hem alla amerikaner som försöker resa in i Sverige och har röstat på Trump.
We don't want them here.

*****

Någon ...

.. står i köket och fixar middag. Det doftar gott, och jag tror det är suovas på gång.

Vi får se.

*****

Förmiddag

Forskning pågår. Fåglar inpå knuten heter en vana som jag lagt mig till med de senaste åren just den sista helgen i januari.

18000 är vi, som rapporterar våra observationer. Det resulterar under våren i en sammanställning som berättar om tillståndet i landet vad gäller fågellivet. Nya arter, ökande eller försvinnande sorter. Det berättar samtidigt om ekologin i stort. Vart är klimatet på väg.

Givetvis kommer jag även att delge dig min rapport. Jag menar, så att vi kan jämföra.

Eller hur?

*****

Och där borta ...

.. i skogen ligger områdets snyggaste stuga. Här sedd från ett lite ovanligt håll.

Grannen Håkan passerade nyss med snöslungan. Det blir så prydligt.

*****

Flyr ...

.. stan för Rånlandet. Slipper lönehelgens hysteri i sista minuten. Vi hörde i radion på vägen att trafiken redan börjat stocka sig i den stad vi lämnade.

Ut till vit snö, sol och sjungande svartmes.

Här "stockade" sig renar, som dock skötte sig fint och samlade sig på ett led i högerkanten, så att vi kunde passera.

*****

Vi tröstar ...

.. oss för det deprimerande vintervädret genom att gå ut. För tredje kvällen i rad!

En god högrevsburgare med onyttiga och ljuvligt goda pommes frites och en Fuller's ESB-öl.

Pratar om dagen. Planerar den kommande helgen. Blir mätta och beslutar ta kaffet hemma.

Så fick det bli.

*****

J***a göteborgsvinter

Inte kan man inspireras till något när man ser plusgraderna fara fram som sydsvenska vårivrare i januari.

Värsta möjliga förhållanden. Så outsägligt trist.

Fy för den lede för nutidsvintrarna.

*****

Å'så'var'e ...

.. liten konsert ikväll. Återigen på Kulturcenter Ebeneser för en musikstund med WAO. Namnet är en förkortning av namnet Vilho Akseli Ollikainen, en figur med många strängar på sin lyra. Konst, musik, poesi ...

Rivigt, jazzigt, folkmusikaktigt. Tango ibland. Jojk emellanåt. Men alltid mäktigt och starkt.

Här finns ett smakprov. Dålig bildkvalitet, men ändå.

Och här kan du läsa mer om WAO.

*****

Svart humor

KDU, KD:s ungdomsförbund går nu emot sitt eget parti och tycker att
- Vi visst kan samarbeta med SD i frågor där vi kan göra Sverige bättre. (Intervju i senaste nyhetssändningen.)

Sorry KDU. Det där faller på sin egen orimlighet.
Att två av våra mest intoleranta högerpartier skulle kunna göra Sverige till ett bättre land, är helt ologiskt.

En rejäl tankevurpa.

*****

Ensamheten värst

Igår kväll träffade jag bloggaren, akvarellisten, författaren och säkert en hel del annat, Sven Teglund, tillsammans med en fullsatt salong på lilla kulturhuset Ebeneser här i stan. Under namnet Kontext ges under höst och vinter litterära kvällar då och då, där inbjudna författare intervjuas på scen.

Det var mer än fullsatt när moderatorn Kerstin Wixe, tillsammans med skådespelerskan Sara Arnia och Sven intog sina platser. Det skulle talas om boken Ensamheten värst, som Sven sammanställt av sin mor Signes dagböcker. Korta, dagliga noteringar om livet som änka efter en älskad make. Att ensam ta tag i alla de uppgifter som ett hus innebär. Det må vara problem med avloppet i källaren, eller något annat, som vanligtvis inte varit hennes ansvarsområde.

Att se nära släktingar och vänner och grannar försvinna av en eller annan anledning från byn. Många "slutar", vilket var mammans kanske lite förmildrande omskrivning av att de avlider. Hon skriver aldrig död. 

Hon skriver heller aldrig om att hon virkar, förstår jag. Men det gjorde hon. Dukar, dukar, dukar och dukar, berättar Sven. Varje jul, varje födelsedag, lite närsomhelst fick man en duk av henne. Sven har en hel låda hemma. Det var så det började med boken. Sven började måla av några av dukarna; in i minsta detalj så att man, när man ser de inramade bilderna, tror att det är duken i original som ligger där.

Däremot nämner hon vid något tillfälle att hon stickar. 

Vi får axplock upplästa i kronologisk ordning och märker förändringen hos Signe. Hur hon med åren blir mer och mer fäst vid Jesus, även om hon aldrig utåt visade sig religiös. Sonen Sven kan heller inte påminna sig att han och syskonen uppfostrades särskilt gudfruktigt.

Dagboksanteckningarna är rätt kortfattade och berättar sakligt om väder och vind, besök hon fått, eller gjort, och slutar så småningom lite förvirrat. Mitt i en skrivstund får Signe en stroke.

Intressant och gripande skildring i sin enkelhet. 

Kerstin Wixe, Sara Arnia och Sven på scen, där också några av hans tavlor stod uppställda. Sven signerar en bok till Benke. 

*****

Mysko

Dagens fotvandring gick i strålande väder med 13 minusgrader, då jag passerade parkeringsplatsen vid Strand galleria och träffade på dessa tre intressanta skapelser. Hm!??

Det satt folk i varje bil, så jag vågade bara ta bilder på avstånd. Jag tror nämligen att det här var "hemlighetsmakeri". Bilmodeller som "inte finns", men som ska vintertestas i länet. Det är inte alltför sällan man ser maskerade bilar. Inte såhär snygga. Det brukar mest vara svarta och se ut som stridsvagnar.

Biltestarna tycker inte om att man tar bilder av nya och ännu inte lanserade bilder. Det finns många paparazzis som smyger omkring kring testanläggningarna och irriterar bilföretagen.

Så var stolt. Du är förmodligen den ende i din släkt som sett de här bilarna. Då har du något att skryta om.

*****

Mörker

Om jag söker jobb inom en bransch och ett speciellt yrke. Ska jag då bli kränkt om de inte vill ha mig, för att jag själv vill bestämma mina arbetsuppgifter.

Jag tänker på det fall som nu diskuteras, där en barnmorska vill ha jobbet, men vill inte utföra alla de moment som står i arbetsbeskrivningen. För att hon är kristen.

Men hallå! Det där är väl gammalt skrot, som vi lämnat bakom oss sedan många, många år - ja, decennier. Ska vi nu gå tillbaka i mörkertiderna?

En stor (tydligen) amerikansk (vad annars?) lobbyorganisation vill vara med och påverka. Alliance Defending Freedom, ADF.

Två svenska rättsinstanser har redan sagt sitt och tycker inte att barnmorskan har stöd för diskriminering. Nu väcks frågan i Arbetsdomstolen och det finns funderingar på att dra det ändå upp till Europadomstolen.

Men hallå, igen! Nog finns det väl viktigare saker att belasta juridiken med. Vilka andra möjligheter öppnar sig för arbetstagare, som inte vill göra det ena eller det andra på grund av att de vet att de tror, eller tror att de vet. Tror på någon gammal urkund, sedan länge utdaterad.

Nej - Skärpning, tack!
Vården ska vara sekulär. Hur ska man annars våga lita på att man får det man är berättigad till i ett kritiskt läge?

*****

Ögonblick i Kanada II

Min nya korrespondent i Kanada har uppfattat att jag gillar djur och natur och har skickat en ny laddning bilder från systerns stuga  i närheten av Algonquin naturreservat.

Kul att få se hur våra trakter är rätt likartade på olika sidor av vår planet, även om fåglarna ser lite ovanliga ut. Den där grå skrikan (Gray jay) har vi inte här. Förmodligen är det vår fina lavskrika som kommer närmast. Hönsfågeln ser ut som en grå orre och finkarna vid fågelbordet ser ut som sminkade grönfinkar.

Såhär skriver hon:

Hello Bert,

Because you mentioned Algonquin Park in the blog, I thought you might like to see these long-distance pictures taken by my sister this week.

The Park authority had put out the carcass of a dead moose to observe how the local animals fed. This is what is left of it. They saw two wolves.

Here also are some of the many birds around their house.

Marta 

 

Varg vid älgkadaver.

*****

Ibland ...

.. händer det liksom ingenting. Eller i varje fall rätt lite. Som nyss till exempel. Jag snöt mig.

Men det kanske inte är så intressant. Gubbsnuva är gubbsnuva och det kan man nog inte göra så mycket år. Den bara finns där.

Efter en lite darrig natt med hög puls, funderade jag länge på morgonen om jag skulle åka till sjukhuset eller inte. En frukost senare hade det stabiliserat sig på 70 slag i minuten, så jag beslöt mig för att jag var klar att möta dagen utan extern hjälp.

Det blev lite läsning en stund på soffan. Det blev lite telefonkontakt med vårdcentralen för att beställa tider för provtagning. Jag är nu inne i en övervakningskampanj. Har också fått en ny medicin, som ska utvärderas. Den medicinen är så ovanlig att det bara fanns en endaste förpackning kvar i centrala stan. Här finns fem apotek inom en halv kilometer hemifrån. Det jag gick till hade den inte, men där kunde de konstatera att "- Lejonet har en ask. Jag reserverar den, så ingen annan hinner före."

Efter lunchen tog jag en rask promenad. Grått, men friskt. Gick ut på isen, efter att ha inspekterat isborgsbygget, som framskrider raskt. Det ser ut att vara samma arkitekt som i fjol. Tre långa rutschbanor och fina utsmyckningar.

Ute på fjärden var det sparsmakat med folk, om man säger så. En invandrarpappa som lekte med en överlycklig 2-åring i snön. En hundägare, en nybörjare på skridskor (Man ska inte skratta.), en dam som gick pratande i telefon oavbrutet.

Långt ute vid de närmaste öarna skickade en snöslunga tjusiga plymer upp mot himmelen. En bil körde plötsligt förbi mig. Och efter 5,3 km var jag hemma igen. Till dagens första kopp kaffe och Nordegren & Epstein.

30 km/tim, är det som gäller på havsis.

*****

Dagens klaverTrump II

"It is not a lie. It's alternative facts."
Alternativa fakta.

Jamen du hör ju.

Det där var ett nytt begrepp för lögn, påhittat av en pressrepresentant för Vita Huset. Det gällde påståendet att åskådarantalet aldrig varit större vid någon tidigare presidentinstallation.

Uttalandet skedde när en mediarepresentant konfronterade pressavdelningen i en intervju.

#trump #lögn #iq #usa

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Trump, USA, Clowner, IQ, Självinsikt, Sjukdomsinsikt

Dagens klaverTrump I

Det har aldrig varit så mycket folk på någon presidentinstallation. Punkt!"
Sa den nye nordkore .....nordamerikanske presidentens presstalesman igår, under en presskonferens, där pressen inte fick ställa frågor.

Matte verkar heller inte vara någon stark sida hos den administrationen.
Lägg detta till ett underkänt uppförandebetyg.

Det ser illa ut.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Trump, USA, Clowner, IQ, Självinsikt, Sjukdomsinsikt

Här har vi nå'nting ...

.. att vara stolta över. Låt oss försöka låta det förbli så.

Det var bara det.

*****

Lördagskväll ...

.. med renfilé för att om möjligt kompensera dumheterna som en sjättedel (!!!) av USA:s befolkning röstat fram i "demokratisk ordning" och nu börjar skörda de nu snabbt ruttnande frukterna av. 

Skrotning av miljöarbete. Inskränkningar i sjukvårdssatsningar. Uppsägning av handelsavtal. 

Inte ens superkapitalisten Jacob Wallenberg har något större förtroende för Trumpnissen där borta. Det ger han klart uttryck för i en artikel i DN idag. 

Vår kamrat i Stockholm skickade en bild av hur hon tänkte tända brasan i kakelugnen med en DN-bilaga med DDT^*) på omslaget. 

 - Den där blir för sur, sa jag.

 - Ja, jag har lite tändvätska om det skulle misslyckas, sa hon.

 - Kanske funkar det om du tänder i själva frisyren, rådde jag. 

*****
^*)Den Där Trump

Jul igen

Traditionsenligt firades "efterjulen" med före detta kollegerna ikväll. Som vanligt samlades vi på ett av våra kontor - det som ligger i universitetsområdet.

På-spåret-quiz. Mitt lag vann. Förstås.
Middag serverades. God Jambalaya. En fantastisk lakrits-citrontårta som dessert och sedan stora julklappsrejset. Alltid lika kul.

Buss hem.

Gonatt!

*****

Minnen

Så har vi då tagit farväl av M i stillhetens kapell i Gammelstad. En fin, borgerlig begravning med mycket musik, många tårar.

Efteråt under minnesstunden ändras stämningen och minnena kommer upp till ytan. Glada minnen. Gamla bekanta ansikten, varma kramar. Välgörande.

*****

Skämmes

Nog är det väl märkligt att i dessa relativt oroliga tider, så hittar (m) på att röra till det ännu mer, med ett utspel, där de kan tänka sig att jobba med hjälp av (sd).

Det skulle bli en blåbrun röra utan like.

Så uselt. Sällsynt uselt.
Men vad kan man vänta sig, från det där hållet?

*****

Ögonblick i ...

.. Kanada, förmedlade av min läsare i Mississauga/Cambridge Ontario, nära Toronto. Det har kommit flera mejl och jag frågade om lov att publicera lite ur dem. Det ser väldigt nordiskt ut i Martas trakter. Hon skriver att de själva inte besöker sin egen stuga vintertid. Den ligger lite knepigt till och snöröjningen fungerar inte.

Däremot har hon systrar som också har stuga. De används även under vintern.

De här trakterna ligger på en breddgrad som franska rivieran, ungefär, men ser ju betydligt nordligare ut. (Även om vi just för tillfället ser bilder med massor av snö till och med i mellersta Italien.)

Varsågod. Här är Martas bilder och mejl:

Martas stuga

Hello Bert. I read about your snow battles with interest. Perhaps you’d like to see a little of winter life here?

We don’t go up to our cabin in the winter. There is too much snow for us. The final stretch of our little road goes uphill and it would mean hard walking.

Both my sisters also have what we call “cottages” in Canada.

The first picture shows “hockey” on the ice with their dogs (near Tobermory).

My other sister just bought a place in November right outside the lower end of Algonquin Park. The other fotos show her husband with a “snowblower” for their road

(You can hire a local man with a tractor, but it is expensive so they are rather enjoying the snow themselves right now); the driveway after clearing; the view from the front porch (they are very close to the lake).

 

Marta

Sopborstboll. Okänd sport hos oss, tror jag.

Martas syster har också stuga, nära en naturpark; Algonquin.

Utsikt över sjön.

*****

Skam

Hur många gånger har vi inte fått se hemska bilder från Irak, från Syrien, från Balkan på den tiden. Raserade hus, människor som springer, kaos, och lemlästade kroppar, gråtande barn, förtvivlade föräldrar.

Fick vi någonsin se sådana scener, sådana närbilder, så brutala efter terrorattackerna i Paris, Nice, eller Berlin? Beror det på avståndet till händelserna. Allt som upplevs mera nära, upplevs hemskare, eller vad?

Detta togs upp i ett reportage i Kulturnyheterna (SVT) igår. Syriska kulturarbetare har börja ledsna på hur tragedin i Syrien skildras. Där människors integritet fullständigt blåses bort. Där kameran går in i ögonen, in i näsan, in under huden på folk.

Nu har de börjat producera alternativa skildringar. Inte nödvändigtvis gullegull, men annorlunda. Med värdighet, som de själva säger. 

Och jag måste säga, att jag själv inte har tänkt på det. Det känns skamligt.

*****
Eva skriver också om skam. 

Den där varningen ...

.. för stårrrrm i norra Nårrrrrland som de tjatat om sedan igår (klass-2 och -3-varning), har vi inte sett till i norra Nårrrrrland ännu. Ute är det i stort sett kav lugnt och vackert. Nollgradigt.

Kråkorna sitter och filosoferar i skymningen. En skidåkerska glider ut på älvens is. Det är fridfullt.

Går hem och tänder en fackla på gården. Den brinner utan störning, vilket är rätt ovanligt faktiskt, för på vår gård snor vindarna omkring lite hursomhelst utan varningar, vanligtvis.

Vi får väl se hur det går.

*****

Medan ...

.. lunchmjölmållan kokar skrattar jag åt mitt i-landsproblem, som jag traskade iväg till Skattemyndigheten och Pensionsmyndigheten med och fick utrett av B, som glatt tog emot mig. (Inte visste jag att hon jobbar här.)

 - Nu tror jag du tänker fel Bert, sa hon. Det är inte vi som ska dra 30% i skatt. Det är de där andra, som kan kanske också får pengar ifrån. Vi drar bara enligt tabell.

 - Men jösses, sa jag. Jag har tänkt precis tvärtom. Det inser jag ju nu. Men tack för att du vred hjärnan rätt.

Hon skrattar.

I lokalen är det många nysvenskar och jag tänker på alla problem de kanske haft för att komma hit. Men jag funderar också på alla mysterier de måste uppleva med den svenska byråkratin. Positiva och negativa. Det måste vara ett myller av bestämmelser och frågetecken som de behöver hjälp med. 

Och jag, som tycker att det här med pensionen är nog förvirrat. 

Hemma fortsätter jag med lunchen. Snart är mållan färdigkokt och jag börjar fixa tillbehören. 

 - Få se nu ... Lite rödlöksmarmelad, och kanske en sallad på senapskål passar till Jokkmokkskorven (Sveriges godaste.)

Mmmmm ...

*****

Inte bara jag

Karin Thorell i Överkalix är känd här i norr för sina fantastiska djur- och naturbilder. Igår fanns exempel på hennes konst i SVT:s Go'kväll.

Samma bild dök upp i min morgontidning idag.

Det är lite klasskillnad på Karins och mitt möte med den lilla fina krabaten härom dagen.

*****

Kul att konstatera ...

.. att grundpensionen 2017 blir 500 kronor lägre varje månad, än det gångna året.

Någon ska ju hålla landet på fötter.
Eller hur?!!

*****

Vilket rabalder ...

.. det verkar ha blivit över att golfarna inte fick sin vilja igenom, när det gäller Jerringpriset.

Golf kanske inte är så himla folkligt, som golfare försöker få det till. Och den där Stenson har väl uppmärksammats tillräckligt i sin lyxtillvaro. Han fick väl redan två-tre priser bara igår på galan. Dessutom fick han pris häromåret.

Nu talas det om kupp, fusk, manipulering med mera. 

Men rabaldret verkar bara vara avundsjuka. Ren och skär.

*****

Skulle inte tro det

Jag reagerade direkt när jag fick en elräkning från Luleå Energi med en insmickrande bild. "Förnybar el". Hur går det till?

Är det nu så att den el jag förbrukar kan lämnas tillbaka för återanvändning? I så fall vill jag ta hand om den själv, för då behöver jag bara betala anslutningen till elnätet i fortsättningen, såvida jag inte överskrider och använder mer än jag så att säga tagit hem.

Väldigt högteknologisk och fantastisk uppfinning.
Tack, Luleå Energi.

Nix pix!

*****
Läs även andra bloggares åsikter om El, Förnybart, Luleå Energi

Luleå, Stationsgatan kl 09.10

*****

En kortis

Det blev en liten vistelse på Rånlandet denna helg, trots allt. Det framgår ju förstås av nedanstående inlägg om hermelinen.

Sent omsider kom vi iväg från stan. Då fick vi veta att det förmodligen var fritt fram med tanke på plogning. Jovisst - Så var det. Vår granne Håkan hade förekommit den ordinarie plogmannen och gjort ett strålande jobb. Perfekta snökarmar och fin vägyta. Men den lilla stumpen från "byvägen" och ner till oss var oplogad. Nåja. Den sluttar ju utför, så det går nog bra.
 - Nog kommer ni fram. Det är någon dryg decimeter lössnö, sa expertisen.

Inga problem. Vi kom fram. Men på vår gård var det stopp. Vi skottade upp vår p-plats. Det gäller ju att få tillgång till motorvärmaren.

Det var då det hände. Jag skulle backa några meter för att ta bättre sats uppför den sista lilla stigningen. Men då råkade jag köra in ena bakdäcket i plogkarmen. Det tog stopp.
 - Det var väl inget, tänkte jag och började göra om manövern.
Men se, det gick inte alls. Nu hade framhjulen precis placerat sig i varsin isig grop. Resultat av ideliga plusgradsattacker. Det gick inte att komma därifrån.

Lördagsmyset förbyttes i arbete. Vi skottade. Vi grejade. Vi lade ut gripmattor. Vi spettade. I ett par timmar höll vi på. Men inget hände. Bilen stod där den stod. Fast. Jättekul, när man dessutom får ett anfall av förmaksflimmer och gärna vill ha tillgång till sin bil.

En lång historia kort. Vi gav upp. Jag tog en extra tablett och hävde hjärttjafset. Kvällen kom. Vi åt god middag och ägnade resten av kvällen åt Laleh och hennes fina konsert från Globen.

Men vi gick och lade oss med en gnagande känsla. Vi måste ju kunna ta oss hem.

Men se det fixade sig också. Nu var läget egentligen ännu värre. De idoga försöken hade lett till att den blankis, som hjulen stod i hade smält lite under försöken att komma loss. Det hade förstås frusit under natten och hjulen var ohjälpligt spärrade för varje försök att få dem att snurra.

Grannarna försattes i beredskapsläge.
 - Vi har precis satt våra bilar i motorvärmare, så vi kan inte ta det direkt, sa dom.
Men vi hade ju ingen akut brådska, så vi avvaktade.

Döm om min förvåning, då jag plötsligt såg en traktor med snöslunga uppe i backen. Det var ordinarie plogaren, som gjorde en koll och såg att vår nerfart och infart inte var klar. Nu fixade han det och relativt raskt drog han upp vår bil ur groparna också. Friden återställd. Tackade grannarna för beredskapsläget, så att de kunde känna sig lediga igen.

Vi planerade om, packade ihop, och drog till stan igen.
Kort och intensiv stughelg.

Så kan det bli.

Där var det klart. Gropen där vänsterhjulet vilat under natten kan skönjas vid den röda käppen.

Hemåt i solndedgången. Lugn trafik.

*****

Hyresgäst

Var ute på tomten och pysslade, när jag plötsligt såg en rörelse i ögonvrån. En snabbt övergående blixtsnabb rörelse.  Men det var under fågelmatningen, så jag
antog att det var någon liten fågel som skyndade iväg.

Men så hände det igen.  Och nu fick jag korn på ett litet huvud, ett litet ansikte som betraktade mig på avstånd. Tyvärr lite för långt för att jag skulle få en riktigt bra bild. Å andra sidan är det väl ofta sådär man får se en hermelin. Nyfiken, på sin vakt, och kvick i vändningarna. Försvinner snabbt ner i sina undersnötunnlar.

Tack för besöket, tänkte jag. Stanna gärna. Du kan ju hålla lite koll på mössen, så de inte blir för många.

Tittut. Här är jag.

Här bor jag

*****

Kontakt Mississauga

Så kom ett mejl. Från Mississauga . Eller egentligen från Cambridge, som ligger granne. Så kul.

I think I must be the viewer from “Mississauga” although I do not live right there but in Cambridge, which is nearby. Sometimes the automatic locator says Mississauga.

Så börjar mejlet, som berättar om M, som kommit som flykting till Kanada från krigets Lettland. Andra världskriget, alltså. Nu är hon pensionär.

M skriver att hon tycker om skandinaviska bloggar. Särskilt dem med fina bilder. Men hon har ingen blogg själv. Hon spara en del bilder för att kunna ta fram dem och minnas.

Thank you for reaching out, avslutar hon.

Thank you for writing, säger jag.

*****

Sitter vid ...

.. frukostbordet och funderar på om vi ska ge oss iväg till Rånlandet. Fick just veta att vägen på vårt område inte plogats. Det har kommit mycket snö. Den plogades igår. Men det var då det.

I natt har det hänt att det dråsat ner mer, trots att prognoserna sa att det skulle upphöra igår.

Vi får se hur det blir.

*****

Jo - Det börjar ...

.. faktiskt likna vinter sent omsider. Det har snöat, och snöar även idag. Och förvånansvärt nog med termometern på minussidan!!! Det är hela 0,6 grader, men det får jag väl glädjas åt.

Och de platta takens förlovade land kräver uppsikt och försiktighet.

*****

Dagens mops

"Ekonomiekot rapporterar idag, att skoförsäljningen i december gick ner 2016 gentemot samma månad året innan.
Det förklarades med att "skor inte är en julklapp".
Var det någon av medarbetarna som fick skor av tomten 2015???"

Den berättigade frågan väntar jag alltså svar på. Skyndsamt.

*****

Kolla ...

.. Go'kväll i SVT1 ikväll. Där blir det reportage om vinterstaden Luleå. Klockan 18.45.

Luleå gjorde skäl för benämningen "Vinterstad" idag.

*****

Förbjudet

Gjorde något förfärligt idag.
Jag gick och lade mig på soffan efter frukost. Skyllde på filåmüslischwimmen. Den tilltog efter största ostmackan som jag tog till téet.

Nåväl. Jag står för min handling och kan inte garantera hur jag kommer att göra i framtiden.

*****

Hallå där - Missisauga

Det där ortnamnet Missisauga är ju lite fantasieggande, eller hur? Det tycker i alla fall jag. Dagligen (Ja - ibland flera gånger om dagen.) har min blogg besök från den orten, och det är verkligen kul.

Jag förstår inte varför jag inte kollat upp var den orten ligger. Jag är ju kartoman och vill gärna ha lite koll på geografin. Det var ju också ett av mina paradämnen i skolan. Mitt yrkesval har ju också inneburit att jag haft nytta av geografiska kunskaper.

Så idag slog jag till. Kollade upp via utmärkta Google maps. Döm om min förvåning - Jag har nästan varit där. I Missisauga. Det exotiska namnet till trots, visade det sig att det är en "närförort", eller stadsdel i Toronto. Den gränsar till Torontos innerstad, och där har jag definitivt varit. En trevlig stad.

Men du från Missisauga. Du kan väl höra av dig, med en liten kommentar, eller så.
Det vore så kul.

*****

Vilken dag

Ingenting har hänt. Vädret urtrist. Vinter Malmöitus på latin. Slabb och slask. Byiga vindar.

Jag gör bara de nödvändigaste ärendena. Handlar. Laddar tvättmaskinerna. Äter lunch (goda rester). Lyssnar på radio. Partiledardebatt. Intressant i och för sig.

Får rätt - i alla fall tillsvidare - mot ett inkassoföretag som vill ha betalt för en räkning, som jag redan betalt.
 - Jag bestrider, sa jag.
 - Ärendet är nu vilande. Vi ska kolla med vår uppdragsgivare, sa Visma Collectors.

Det är ett spännande liv jag lever.
För det mesta.

Upptäckte att det var lite dammigt i den där fönstersmygen.
Det kanske man skulle göra nå't åt.
Eller?

*****

Redan?

Domedagsprofetiorna duggar tätt i dessa dagar. Inte minst på grund av Trumpe å Putte.

Dessutom pratas det i Sälen. Folk och Försvar pågår och där är tongångarna att likna vid stämningarna i början av 60-talet och "Om kriget kommer", då vi fick starka råd om att förbereda oss för ofärdstider.

Nu har jag hört att vi ska ha beredskap hemma för att klara oss i minst 72 timmar. Bunkra. Fylla frysen. Skaffa batterier.

Vi uppmanades till och med i ett TV-inslag att skaffa sovsäckar till alla i familjen, med mera, med mera.

Jodå - Det blev en sväng till ICA.

Idag har vi också sett rapporter om att hackerattacker från främmande makt med alla sannolikhet har inträffat här i Norrbotten den senaste tiden. Eldistributörer har stärkt beredskapen. Kommunen har fått underliga frågor från "forskare" som undrat om saker kring vår infrastruktur, vattendjup i hamnarna och en del annat. De där forskarna gick inte att få tag i eller verifiera i efterhand. Några uppgifter har de tydligen inte heller fått.

Flaskvatten är förbjudet i vårt hushåll. Men ikväll var vi ändå tvungna att köpa, eftersom vårt vatten plötsligt blev ljust tefärgat. Tankarna kom ju direkt.

RYSSARNA!!! Nu är de här. Redan?!

(Men det var bara en läcka som hade uppstått på vatteledningsnätet. Den lagades, men brunt vatten kunde förekomma. Vi uppmanades att spola så mycket som möjligt tills färgen försvann.)

Pust!

*****

Luleå. Stationsgatan kl 23.34

Allt är lugnt. Snön faller. Det är så tyst, så tyst.

*****

Nygjord

Massage är aldrig fel. Utnyttjade en julklapp idag på eftermiddagen. Åkte ut till universitetets stora sportanläggning, där jag hade tid bokad och möttes av Angela.
 - Välkommen. Du kan stiga in här och så går du höger och höger, så hittar du en vrå där du kan ta av dig på överkroppen. Och är du inte blyg, så kan du ta av dig jeansen också.
Sagt och gjort. Upp på massagebänken.

Angela hittade raskt flera låsningar i ryggraden, som hon låste upp med ljudliga knak.
 - Äntligen, sa jag. Den där skuldran har spökat en tid. Men på andra sidan kommer du inte att hitta något.
 - Vi får väl se, skrattade hon.
Varma handdukar, skönt. Grundlig genomgång av skulderblad, armar, fingrar, men se .... Inget att låsa upp på den högra sidan. Hon lät lite besviken. På skoj.
Nacke, ansikte och bröst fick också en duvning. Välbehövlig, förstår man, när man väl ligger där. 

En dryg halvtimme senare fick jag ligga kvar och slappna av.

Vilken lyx. Borde göras oftare.
 -  Kom en gång i månaden, sa hon.
 - Har du pensionärsrabatt, frågade jag, men det hade hon inte hört talas om.

*****

Svar kom

Jodå. Det kom ett svar från Vetenskapsradion, med anledning av mitt mess. Heder åt Sveriges radio.

De skrev:

Hej Bert.
Det har gjorts en mängd vetenskapliga studier som visar på ett samband mellan rökning och psykisk ohälsa, och enligt Sven Bremberg på institutionen vid institutionen för folkhälsovetenskap på KI är det fastställt att det finns en klar överrepresentation även i Sverige, han hänvisar bl.a. till studie om schizofreni.
Vänligen,
//Agnes Faxén, Vetenskapsradion

Jag svarade och tackade för informationen, men sa samtidigt att radioinslaget var otydligt på den punkten.

Rätt ska vara rätt!

*****

Väntar ivrigt

"Hej. Hur kan man i dagens sändning påstå att förhållandena angående rökning och psykisk sjukdom är samma i Sverige som i USA, och samtidigt berätta att ingen undersökning av detta gjorts i Sverige. (!!???)
Eller har jag missuppfattat?
//Mvh Bert Bodin, Luleå."

Så skrev jag till Vetenskapsradion efter deras sändning i morse. Jo, jag hörde inslaget två gånger för att försäkra mig om att jag hörde rätt.

Väntar ivrigt på svar. Jag ser att de har läst.

*****

Eftertanke

Nu pratas det försvar igen. Inte bara i Sälen på den årliga traditionen Folk och försvar som inleddes idag.

Redan i den gångna veckan har borgarna vaknat, när eftertankens kranka blekhet börjat tillta.
 - Vi gjorde fel.
Nej, så säger de inte. Istället försöker de pådyvla oss uppfattningen att den nuvarande regeringen inte satsar tillräckligt. Och inte tillräckligt snabbt.

Nu vill moderaterna att 8 miljarder ska tillföras. Centern kräver 11. Men korpral Björklund, han vill klämma fram inte mindre än 28 miljarder kronor. Ty han, som var med och skrotade värnplikten, har fått kalla fötter, och drabbats av panik. Snabbt ska det gå också. Satsningarna ska göras nu, kräver de i kör. Kristdemokraterna har inte specificerat några belopp, utan bara gjort en önskelista. Kanske ska den presenteras för Messias när hen återkommer till jordelivet.

Knäpprötter! Varifrån ska pengarna tas, undrar jag, när de också skriker sig hesa om en liten flygskatt på några tior föreslås. Dessutom gjorde de sig av med en massa slantar i form av jobbskatteavdrag, som gav bröd och skådespel till folket.

Men, som sagt; hur gör vi nu?

Försvarsministern gjorde bra ifrån sig under Ekots lördagsintervju. Han var mycket realistisk och berättade om de satsningar som gjorts hittills, men undrade också var alla de där pengarna som borgarna vill satsa ska sättas in. Allt som satsas måste ju tas om hand. Och ännu har vi inte personal så det räcker. Lyckas vi värva folk, så tar det dessutom ett antal år att utbilda en ny stridspilot, eller nya pansarvagnsförare, eller vad det nu vara månde som de investerade slantarna ska användas till.

Att värnplikten avskaffades var så urbota dumt, att det inte har någon jämförelse. Vi behöver ett försvar. Militärt eller civilt. Det finns många uppgifter i framtiden för ett sådant.

Vi behöver rusta för annat än krig.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Regeringen, Borgarna, Försvaret, Knäpprötter, Folk och försvar, Eftertanke

Nä - De räckte inte

Tjugonde dag Knut en bit bort, fortfarande. Men det hjälps inte.

Där fick den sista skumma tomten gå till de sälla jaktmarkerna, innan julen slutat.

*****

Dagens rutt ...

.. på en kortare promenad delas med andra fotvandrare av olika slag.

När vi kommer hemåt igen träffar vi på spår av hermelin på gården. Det är på vintern vi ser hur mycket som pågår i närområdet. Många medboende ser vi. Men det finns också en hel del dold verksamhet.

*****

Mår smårisigt

Lite flimmer gör att jag tar det lugnt på förmiddagen. Man kan ju njuta ändå.

Nattens snöyra har mönstrat fjärden, som också stigit en hel meter sedan igår. Vatten bryter upp närmast land.

Från tv-soffan på öfre plan har jag utsikt över utförsåkning från Adelboden.

Så det går ingen nöd på mig. Och hjärtat verkar ha besinnat sig.

Vi lär se.

*****