Mat och sån't

onsdag, juli 19, 2017

Hets

För två och ett halvt år sedan var det senast dags att byta mobiltelefon. Jag är medveten om att jag i många kretsar då gränsar till att vara stenåldersmänniska, eller kanske till och med neanderthalare. Men jag trivs med min lur. Den fungerar utmärkt. Har inte pajat, eller kraschat. Har heller aldrig spräckt glaset på skärmen och en massa annat, som folk verkar råka ut för. Ändå använder jag den mycket. Inte så att jag sitter och bladdrar med någon i andra änden hela dagarna, men jag hämtar mycket information från den. Har en del praktiska appar, och bloggar från den ibland. Dessutom är den en utomförträfflig kamera av god kvalitet, och får ofta frågan om just det.
 - Vad har du för kamera, Bert?
Insektsbilder, sländor, fjärilar och annat som läggs ut här är till 95 procent fotograferade med mobilen. Och de bilderna får jag rätt ofta beröm för.

Idag lyssnade jag på programmet Plånboken i P1, som tog upp det faktum att många byter mobil varje år, ja allra minst varannat. Man vill ha "det senaste". Där intervjuas människor på gatan som alla verkar använda mobilen till annat än vad en är gjord, eller lämpad för, med tanke på att de har bytt batteri, lagat glaset, tappat i toaletten m.m.

Sedan vill de naturligtvis ha den snyggaste, hottaste, senaste, snabbaste (tror de) modellen. För det är ju status inblandat också.

Och där går jag med min uråldriga mackapär och är nöjd. Fungerar utmärkt. Är snygg. Och kanske två gånger per år kommer ett litet meddelande från Samsung.
 - Dags för programuppdatering, säger den. Vill du göra den nu, eller vänta till natten?
Ibland låter jag den fixa det på en gång. Det tar en kvart högst. Jag behöver inte ingripa alls. Telefonen sköter allt själv, och vaknar till som ny, även om jag ibland inte märker vad som är nytt.

Så går det till hos mig. Dessutom har jag förstås satt mig in i alla funktioner som finns att nyttja, och det är många. Där tror jag att flertalet teknikhetsare är lata. De litar på att guld eller platinaversionen har lösningen på allt. Och byter. Utan tanke på framtid och miljö.

Och i förlängningen vårt klot.

*****

6 kommentarer:

  1. Då är jag som dig. Bytte lur i höstas efter ha haft samma i flera år. Den luren var för övrigt Martins gamla telefon. Hoppas att denna hänger med ett tag till för duger så bra. Behöver inte den största och senaste!

    Jag har köpt ett displayskydd av glas (typ av tunt glas) på Jula för 99 kr vilket tagit emot och skyddat för repor och dyl. Så väldigt enkelt skydda sin lur.

    Köpte och betalade allt på en gång för jag vill inte ha ett abonnemang med avbetalning på telefonen i samma. Kanske inte så de flesta gör?

    Så jag är med i din "telefonklubb"

    SvaraRadera
  2. Jag är också med i klubben om än jag råkade spräcka glaset härommånaden.
    Fick en fån på jobbet 2014. Bytte jobb ett år senare men skaffade samma modell eftersom jag tyckte att jag lärt mig den. Eller iaf inte ville lära mig en ny en gång till. Det var så mycket annat nytt i den vevan ändå.

    SvaraRadera
  3. @Turtlan och Cecilia N.

    Visst är det kul att inte vara som alla andra!

    😎

    SvaraRadera
  4. Från Facebook:

    Sven Teglund.
    Bra inställning Bert!

    Johan Lodin.
    Så rätt!

    SvaraRadera
  5. Anonym15:49

    Vi lyssnade på samma programinslag och konstaterade att de inte alls pratade för alla mobilägare. Inte alls alla är intresserade av det senaste. Eftersom jag har lite svårt att lära mig all ny teknik, är jag så tacksam när det jag har och har lärt mig fungerar trots att det inte är årets årtal! ellem

    SvaraRadera
  6. @ellem. Jag kanske inte hörde exakt alla intervjuer "från gatan". Men nog tyckte jag att det genomgående var så att det byttes telefoner rätt friskt.

    SvaraRadera

Välkommen att kommentera.